As Ukraine pleads for more weapons, allies warn the cupboards are almost bare, cbc.ca

Murray Brewster, Senior reporter, defence and security

It may appear at times that the U.S. can call on a bottomless pit of military stores to supply Ukraine. Increasingly, however, western allies are balking at taking any more equipment out of their inventories to support the eastern European country’s war against Russia.

It’s an untidy, uncomfortable aspect of alliance politics that was acknowledged publicly on Friday by the secretary general of NATO.

”Some allies are now raising the issue of whether these stocks are depleted too much,” Jens Stoltenberg said after his meeting in Brussels with U.S. Secretary of State Antony Blinken. (He did not name the allies in question.)

Germany has been particularly vocal about the impact the war in Ukraine has had on its military stores. The country’s defence minister, Christine Lambrecht, has been quoted on several occasions over the last two months saying that the Bundeswehr’s weapons reserve is getting low and ”clearly at this point … we have reached our limit.”

Canada’s Defence Minister Anita Anand made a similar point last spring and acknowledged the dilemma again this summer during an interview with CBC Radio’s The House.

”It is not sufficient for us to continue to draw down on the supplies of the Canadian Armed Forces,” Anand said on Aug. 5. Läs artikel

Sveriges arbete för kärnvapennedrustning, riksdagen.se

Utrikesminister Ann Linde (S).

Maria Ferm har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att agera för att fortsatt tydligt arbeta för kärnvapennedrustning. […]

Det är ett välkänt faktum att medlemmar av Nato omfattas av organisationens kärnvapendoktrin, där kärnvapen utgör den sista och yttersta delen av den totala avskräckningsförmågan. Som Nato-medlem skulle också Sverige fullt ut ställa sig bakom denna doktrin. De allierade har emellertid slagit fast att omständigheterna där kärnvapenanvändning skulle kunna behöva beaktas är mycket avlägsna. Nato är en försvarsallians som inte hotar länder med kärnvapen. Alliansen har också ett uttalat mål att arbeta för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen och vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Det är i linje med samtliga allierades åtaganden inom ramen för NPT. Läs svaret

No, Russia isn’t committing ‘genocide’ in Ukraine, washingtonpost.com

Waitman Wade Beorn, combat veteran of Iraq, is a Holocaust and genocide studies historian

[…] In a rhetorical battle where World War II looms large for both sides, it is not surprising that the concept of genocide has now been drawn in as well. While the world asks itself if “never again” is now, the Ukrainian foreign minister, Dmytro Kuleba, invoked that phrase and the memory of the Holocaust on Twitter while lobbying for punitive sanctions against Russia. Putin, for his part, has issued the baseless claim that Ukraine has committed genocide against ethnic Russians. Both sides are misusing the term, albeit for fundamentally different reasons. […]

Now, as the war drags into its fourth week, Ukrainian authorities have brought a formal allegation of genocide against Russia to the International Court of Justice (ICJ). President Volodymyr Zelensky has termed the bombing of a maternity hospital “the final proof that what is happening is genocide of Ukrainians.” His chief of staff, Andriy Yermak, has gone a step further, alleging that “Ukrainians are falling victim to Russia’s evil war just as the Jews fell victim to Nazis who wanted to eradicate all Jews. The Russian invaders are motivated and instructed to commit acts of genocide against Ukrainians.”[…]

We cannot afford to get this wrong. As international law expert William A. Schabas has said, “genocide is, first and foremost, a legal concept.” It is tempting to react emotionally, but the term does have a definition; in this case, the most relevant is that of the U.N. Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide in 1948. Misapplying it risks weakening its efficacy now and in the future. […]

Putin’s war is a violation of international law, and it seems clear that his military has, indeed, violated the laws of war by killing civilians. However, Zelensky and his supporters mistake war crimes for genocide in an understandable (but unnecessary) attempt to retain the moral high ground. The U.N. definition requires the “intent to destroy, in whole or in part, a national, ethnical, racial or religious group.”A further clarification by the ICJ in 1951 stated that genocide involved “a denial of the right of existence of entire human groups.” This expansive requirement is not met in Ukraine. Läs artikel

Sverige deltar i två domstolsmål om kriget i Ukraina, regeringen.se

Sverige har valt att intervenera (delta) i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. I den Internationella domstolen i Haag pågår ett mål mellan Ukraina och Ryssland som rör anklagelser om folkmord. Samtidigt handlägger Europadomstolen i Strasbourg ett mellanstatligt mål mot Ryssland om grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina.

− Ansvarsutkrävande för brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina är högt prioriterat för Sverige. Sverige har därför valt att delta i flera av de domstolsmål som nu pågår för att utkräva ansvar av Ryssland, säger utrikesminister Ann Linde.

Sverige är part i folkmordskonventionen och har valt att delta i det mål i Internationella domstolen som Ukraina tidigare i år inledde mot Ryssland. I en så kallad interventionsförklaring som lämnas in till domstolen i dag redovisas den svenska synen på de tolkningsfrågor som väcks i målet.

Det mellanstatliga målet inför Europadomstolen rör omfattande och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. En central fråga i målet är i vilken mån Ryssland kan hållas rättsligt ansvarigt enligt Europakonventionen för händelser på ukrainskt territorium. Igår beslutade regeringen att Sverige ska begära Europadomstolens tillstånd att gå in i målet som en tredje part. Läs pressmeddelande

Sveriges ansökan att delta i målet finns att läsa här.

Första svenska åklagarna utsända till ICC, aklagare.se

Sverige förstärker för första gången verksamheten vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag med flera åklagare.

Med anledning av kriget i Ukraina har Sverige tillfrågats av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) om att förstärka organisationen i olika uppdrag.

Utöver att Sverige redan ekonomiskt bidrar till domstolens arbete har Åklagarmyndigheten sedan tidigare samarbetat med ICC. Vi har också ett gott renommé i fråga om krigsbrottsutredningar från bland annat Irak och Syrien.

I april i år inledde även åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet en förundersökning för att kunna utreda misstankar om krigsförbrytelser i Ukraina. Läs pressmeddelande

Marin utveckling under Bold Quest 22, forsvarsmakten.se

[…] I Savannah Georgia, USA, genomfördes i augusti en experimentverksamhet som syftar till öka just interoperabiliteten mellan deltagande länder med USA som värdland. Bold Quest är en årligen återkommande multinationell övning där nationer, försvarsgrenar, stridskrafter, projekt och företag möts i syfte att utveckla och demonstrera den gemensamma förmågan att länka sensorer till verkansdelar i och över luft, land, sjö, rymd och cyberdomänen. I årets Bold Quest medverkar 22 länder med över 1000 deltagare varav den svenska marinen representeras av sex personer.

Marinens förband står inför flera utvecklingssprång under kommande år. Som ett led i detta utprovas och anskaffas nya ledningssystem som ska vara motsvara marinens krav på ledningsförmåga men även vara FMN-kompatibla (Federated Mission Networking) för att möta kraven på nationell och internationell interoperabilitet. FMN är ett ramverk som anammats av våra närmsta partners och allierade såsom Finland och USA, och där Sverige anslutit sig med ambitionen att nå den högsta nivån av interoperabilitet, Affiliate Level 3. Att kunna dela information inom gemensamma eller kompatibla nätverk är ett sätt att öka kvaliteten på en styrkas omvärlduppfattning samt ökar hastigheten på informationsutbytet. Lägesbildsproduktion som underlag för beslutsprocesser underlättas med gemensamt språk och standarder. Läs pressmeddelande

Targeted killings – en förskönande omskrivning för lönnmord

Lars-Gunnar Liljestrand

Frågan om hur targeted killings (utomrättsligt dödande) förhåller sig till folkrätten har analyserats av den amerikanska folkrättsprofessorn Mary Ellen O’Connell vid Notre Dame Law School i en längre artikel, Targeted Killings, papers.ssrn.com, 2022.

O’Connell definierar det som: ”Targeted killings är den medvetna användningen av dödligt våld av en stats regering för att döda utvalda personer som inte häktats eller befinner sig i statens förvar.”

Hon menar att termen targeted killings är en förskönande omskrivning för lönnmord.

Hur man än väljer att beteckna det är sådant dödande olagligt i fredstid, och i självförsvar och under krigshandlingar vid väpnad konflikt.

Förbudet mot targeted killings kvarstår som bindande, oavsett vissa staters praktik och oberoende av om beslutet tagits på högsta politiska nivå i staten.

O´Connell tar i huvudsak upp USA och i några fall Israel som utövare av targeted killings, men även Ryssland har en lång historia av targeted killings liksom flera andra stater.

Läs mer

Digital great game: The West’s standoff against China and Russia, politico.eu

Mark Scott, POLITICO's chief tech correspondent

The International Telecommunications Union (ITU) — a 150-year-old body that sets rules for how much of the global telecom and tech infrastructure works — will gather at end of September in Bucharest for a three-week conference. The more than 190 member countries will elect a new secretary-general and other top brass, as well as set the policy goals for the U.N. agency for the next four years. The two candidates for the top job, Doreen Bogdan-Martin, an American, and Rashid Ismailov, a Russian, have crisscrossed the globe to rally support from telecom policymakers and regulators. […]

In one corner stand the European Union, United States and other Western democracies that support a more free-for-all version of the internet. They defend a core belief that countries should not dictate how the digital world is run and push for the involvement of nonprofit organizations and companies in how these rules are created.

In the other is China, Russia and other authoritarian countries. They have consistently called for a model that would place politicians in the driver’s seat over tech standards to give governments the final say over what can appear online. They have targeted the ITU — a U.N. agency where countries dominate over other entities — as a central lobbying venue to push their agenda, which, if successful, would overturn the version of the internet that has existed for the last 40 years. Läs artikel

Timely assertion of India’s strategic autonomy, indianpunchline.com

M. K. Bhadrakumar, former career diplomat

[…] The Russian Far East is the world’s last frontier, endowed with vast mineral resources. In the prevailing geopolitical conditions, Moscow has prioritised Asian countries for partnership. India gets a fast track both by virtue of its “Special and Privileged Strategic Partnership” with Russia as well as the warmth and cordiality in the personal equations between Modi and Putin. […]

The resuscitation of India’s ties with Russia has been one of the finest legacies of Modi’s foreign policy. PM made a pointed remark that “Since the beginning of the Ukraine conflict, we have stressed the need to take the path of diplomacy and dialogue. We support all peaceful efforts to end this conflict.” This is exactly the Russian position, too! 

The following are salients of PM’s speech: 

India’s “Act Far-East policy… has become a key pillar of the “Special and Privileged Strategic Partnership” of India and Russia.” 

PM recalled that he pioneered the “Act Far-East policy”. With the rupture in Russia’s ties with the West and its pivot to Asia, vast opportunities are opening up for India to tap into the Far East’s fabulous resources. Beyond a matter of trade and investments, he also envisaged that “the talent and professionalism of Indians can bring about rapid development in the Russian Far East.” Läs artikel

Ryssland – en framtidsbedömning

Sven Hirdman

Detta är den tredje och avslutande artikeln. De föregående artiklarna, Kriget i Ukraina och Putin felbedömd, har nyligen publicerats på den här sajten.

 

Jag skall här försöka mig på en bedömning om hur Ryssland och dess politik kan komma att utvecklas de närmaste 10 åren. Då jag var ambassadör i Moskva 1994 – 2004 hade vi en bedömningshorisont på cirka sex månader framåt. När jag tjänstgjorde i Peking under kulturevolutionen på 1970-talet var vår erfarenhet att vi inte kunde veta vad som hände politiskt i dagsläget utan fick inrikta oss på att försöka förstå vad som hänt i det förflutna. Framtiden var höljd i dunkel. Dagens Ryssland är ett öppnare land än Kina, och några framtidstendenser bör kunna fastslås med viss säkerhet.

Många har citerat Churchills uttalande om Ryssland från den 1 oktober 1939: I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma; men man glömmer oftast fortsättningen på citatet: but perhaps there is a key. That key is Russian national interest. Så är det givetvis. Utifrån sina förutsättningar är Ryssland varken mindre eller mer rationellt än andra länder.

Ett annat ofta citerat citat om Ryssland är av den ryske 1800-tals diplomaten och poeten Fjodor Tiuttjev:

  • Ryssland kan ej förstås med förnuftet,

     Ej mätas på en vanlig skala

          Det har sin särskilda gestalt.

Ryssland kan man bara tro på.

En sådan romantisk inställning fördunklar en nykter analys av Ryssland.

Detta är min framtidsbedömning av Ryssland 2022.

Läs mer

Peter Hultqvist (S): Snabbutredning om nytt militärt stöd till Ukraina klar i oktober, svt.se

Enligt Peter Hultqvist måste Sverige och andra länder räkna med att behöva bistå Ukraina militärt under lång tid framöver. För en dryg vecka sedan berättade regeringen om Sveriges sjunde militära stödpaket på en halv miljard kronor, denna gång bestående av ammunition. Därmed uppfyllde man inte det som stått högst på Ukrainas önskelista: det hett eftertraktade artillerisystemet Archer.

I det nya sonderingsuppdraget ska Archer ingå som en eventuell del i ett framtida militärt stöd till Ukraina, men försvarsministern är tveksam till om det kan bli aktuellt.

– Vi har bara 24 gripbara Archer i den svenska Försvarsmakten i dag. Det är en väldigt liten nivå, och om vi skickar Archer till Ukraina så har det också en direkt påverkan på den svenska försvarsförmågan, så just det beslutet är inte enkelt, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till debatten om Archer till Ukraina.

Uppdrag till Försvarets materielverk om fortsatt stöd till Ukraina, regeringen.se

Regeringen ger Försvarets materielverk i uppdrag att redovisa förslag på hur myndigheten, inom ramen för sitt verksamhetsområde, kan bidra till att fortsatt stödja Ukrainas försvar.

Av redovisningen ska framgå vilka eventuella kostnader som blir
konsekvensen av myndighetens förslag, när stödet kan lämnas samt påverkan på myndighetens verksamhet i övrigt inklusive styrning och kontroll. Redovisningen ska också innehålla en bedömning i fråga om de sekretess- och säkerhetsskyddsaspekter som finns vid lämnande av stöd. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Försvarsmakten.

Försvarets materielverk ska senast den 25 oktober 2022 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Försvarsdepartementet. Läs pressmeddelandet