Germany’s political elite has subordinated itself to US geopolitical strategy. Why and how explains Wolfgang Streeck in this interview.

Wolfgang Streeck is the Emeritus Director of the Max Planck Institute for the Study of Societies in Cologne, Germany.

1. In your articles you write about the “post-Zeitenwende Germany”, referring to the content of Chancellor Scholz’s speech in the Bundestag on the eve of the war in Ukraine. Can you explain what this “turning point” means for German foreign and defence policies in the years to come and also for Europe, and how is this linked to the increasing Americanisation of German politics, ideology and culture? (A telling quote of yours says: “Seen this way, the fact that the special €100 billion defence budget announced by the German government three days into the war will have its first effects on the ground only in five years’ time does not mean that it is wasted; it only means that it has nothing to do with the Ukrainian war as such”.)

Streeck: Political slogans are manufactured so as to be open to different interpretations. What is clear is that Scholz’s Zeitenwende entails a promise, above all to the United States, that Germany will from now on, unlike in the past, act in line with a view of the world as divided between “the West“ and an evil empire, or better: several evil empires, from Russia to China to Iran, the list waiting to be expanded. (There are also various in-between empires, like India or Brazil, which we will have to get to take our side.) Between us, the virtuous empire under American leadership organised in NATO and the various evil empires, peace is possible only temporarily and intermittently, and only as long as we enjoy military superiority. Läs intervjun

[…] I tiden etter Russlands Krym-anneksjon i 2014 greide man i stor grad å holde konfliktspørsmål rundt Ukraina på armlengdes avstand fra interaksjonen i den arktiske regionen, og slik opprettholde Barentssamarbeidet og samspill i Arktisk råd. Imidlertid har skillet mellom de to sfærene blitt mer eller mindre visket ut etter den russiske angrepskrigen mot Ukraina i 2022; hovedbildet er at sikkerhetsinteresser og mistillit har tatt overhånd.

– Nå ser vi helt tydelig at frakoblingen skjer fra begge sider. Fra vestlig side har man god grunn til å kjøre på med denne frakoblingen. Det vi imidlertid må bite oss merke i er at man ikke lenger skiller mellom Ukraina og Arktis. Sikkerhetsinteresser trumfer nesten alle andre hensyn, for eksempel det veldig viktige hensynet til samarbeid om miljøutfordringer som kommer til å være nødvendig. Läs artikel

Arktis var stort sett en fredelig sone som huset samarbeidende internasjonal vitenskapelig forskning. Men i dag er det raskt i ferd med å bli en av militarisert maktpolitikk.

Tungt bevæpnede nasjoner omgir det smeltende ishavet, med sitt ustabile miljø med eroderende strandlinjer, tilgjengelige naturressurser og omstridte maritime passasjer.

I februar lanserte USA lite publiserte, månedlange militærøvelser i Arktis, arrangert av Finland og Norge.

Pentagons europeiske kommando beskrev øvelsene – kalt Arctic Forge 23, Defense Exercise North og Joint Viking – som en måte «å demonstrere beredskap ved å utplassere en troverdig kampstyrke for å forsterke makten i NATOs nordlige flanke».

Øvelsene samlet mer enn 10 000 militært personell fra USA, Storbritannia, Tyskland, Nederland, Danmark, Finland og Norge. Läs artikel

Google-översatt

Niinistö sa att han ska träffa regeringen senast om ett par veckor. Ordföranden och styrelsen kan dock även träffas tidigare vid ett extra möte.

– Det jag har sagt är att jag ska skriva under lagen inför riksdagsvalet. Och det löftet ska jag hålla, svarade Niinistö på STT: s fråga på presskonferensen.

Enligt Niinistö har det också talats om att Finland ska skjuta upp sin ratificering så att Sverige samtidigt hinner få sin egen lag godkänd.

– Jag har inget emot att vi har ungefär samma datum, men jag tror inte och tror inte att det är det viktigaste. Det viktigaste är att lagen finns i båda länderna, sa Niinistö. Läs artikel

– Vi kommer naturligtvis från svensk sida att göra allt vi kan för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att hitta en lösning, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han och EU:s utrikeschef Josep Borrell är på onsdag värdar för EU:s informella försvarsministermöte i Arlanda stad norr om Stockholm. Där ska ministrarna diskutera den plan som Borrell arbetar fram tillsammans med EU-kommissionen, det svenska EU-ordförandeskapet och EU-länderna.

Det är bråttom. Det finns uppgifter om att Ryssland avfyrar omkring 50 000 artillerigranater per dag, medan Ukraina bara kan använda upp till 7 000. […]

Det snabbaste sättet att få ammunition till Ukraina är om EU-länder kan avvara en del av de granater som de redan har i sina förråd. Det diskuteras därför att låta EU avsätta en miljard euro för att finansiellt kompensera länder som snabbt kan skicka ammunition till Ukraina. Läs artikel

Two Ukrainian pilots are in the United States to see how well they can fly fighter jets, though U.S. officials still have no current plans to send F-16s to Kyiv, the Pentagon confirmed Monday.

The two are at a base in Tuscon, Ariz., for a “familiarization event,” during which they will speak with Air Force personnel and observe how the service operates, in addition to flying aircraft simulators, a Defense spokesperson told The Hill in a statement.

20.000 norske og allierte soldater i Nato deltar, og dette er den største militærøvelsen i Norge.

I tillegg til de norske soldatene, kommer det allierte soldater fra Canada, Finland, Frankrike, Nederland, Storbritannia, Sverige, Tyskland og USA for å øve seg på å forsvare landet vinterstid. Krigen i Ukraina og en spent europeisk sikkerhetssituasjon bidrar til at øvelsen er viktigere enn noen gang, ifølge Forsvaret.

– Krigen i Ukraina har vist oss at god beredskap ikke er noe man kan ta for gitt. Beredskap er ferskvare, og må vedlikeholdes, sier generalløytnant Yngve Odlo, sjef for Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) og øvelse Joint Viking i ei pressemelding.

Målet med øvelse er å sammen øke evnen til å operere i krevende arktiske klima. Läs artikel

Norges utrikesminister säger till Svenska Yle att landet har en speciell relation till Ryssland. Trots kriget finns det viss kontakt mellan länderna, men den politiska kontakten är bruten.

De rödvita ryska trålarna ligger på rad i hamnen i Kirkenes. Det här är en av få hamnar i Europa som tar emot ryska fiskefartyg och här finns det en politisk vilja att hålla dem kvar.

– Jag hoppas att vi kan fortsätta vårt samarbete. Det är ett av de rikaste havsområdena för att fiska torsk i världen, säger Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt till Svenska Yle. […]

Så sent som i oktober, mitt under brinnande krig, slöt Norge och Ryssland ett nytt fiskeavtal. Det är ett av de största bilaterala fiskeavtalen som Norge har och är fortsatt viktigt för landet. Samarbetet inkluderar forskning, reglering och kontroll och har pågått sedan 1976. […]

Endast några mil från Kirkenes ligger en av världens största kärnvapenarsenaler. Den ryska Nordflottan på Kolahalvön, som efter kriget i Ukraina förväntas bli allt viktigare för Ryssland, är en naturlig orsak till oro i Norge. Enligt den norska underrättelsetjänsten finns en central del av den ryska ”kärnfysiska kapaciteten” på Nordflottans ubåtar och ytfartyg. Eftersom den ryska Nordflottan ligger så nära den norska gränsen ser det norska försvaret det som viktigt att fortsatt ha kontakt med det ryska försvaret.

– Vi har en ”hotline” mellan vårt operativa högkvarter i norr och den ryska Nordflottan. Vi har en möjlighet att ringa varandra och reda ut missförstånd, säger Norges försvarschef Eirik Kristoffersen. Läs artikel

I et tenkt scenario må Sverige og Finland, da som Nato-medlemmer, motta våpensystemer fra USA for å forsvare seg i nord.

Våpnene skal sendes via Norge. Det må gå sømløst å krysse grensene. Det må skje raskt, og med norsk styrkebeskyttelse. Dette er noe av det som skal trenes på under Nato-øvelsen «Joint Viking». […]

Det er to store Nato-øvelser som skal avvikles de kommende ukene, og som skal forberede Nato på et mulig angrep i Nordvest-Europa.

«Joint Viking» er en landøvelse ledet av Norge, og «Joint Warrior» er en maritim, britiskledet øvelse. Stormakter som USA, Storbritannia og Tyskland er tungt inne. Til sammen skal 20.000 delta på land og til sjøs.

Sverige og Finland skal kun ha en begrenset deltagelse, men holder også egne øvelser, som koordineres med Nato.

– Årets øvelse peker frem mot en større Nato-øvelse i 2024. Innen da kan Sverige og Finland ha blitt medlemmer, forklarer Odlo.

FOH-sjefen understreker at Norge har samarbeidet med Sverige og Finland over tid, men at dette samarbeidet nå trappes opp.

– Nytt er at vi har egne representanter ved både det svenske og finske hovedkvarteret. Det skal bidra til å smøre samarbeidet. Vi er tre land som tenker ganske likt, som forstår situasjonen likt. Men vi må utvikle rutiner, prosedyrer og kjennskap. Läs artikel

Den 9 mars ska svenska diplomater resa till Bryssel för att beveka och övertyga Turkiet om samförstånd, ömsesidig lojalitet och gemensam respekt för lag, ordning och demokrati.

Turkiet är en auktoritärt styrd stat. Den förtrycker och fängslar oppositionella. Sverigeförhandlaren Oscar Stenströms socialdemokratiska partikamrat Selahattin Demirtas sitter i turkiskt fängelse sedan 2016.[…]

Likt de ryska Wagner-trupperna håller Turkiet en privat armé, SADAT, som sänder legosoldater till krigsområden som Libyen, Azerbajdzjan och Syrien. SADAT grundades av extremnationalisten Adnan Tanriverdi. Han ingår i Erdoğans närmaste stab. I SADATS ideologiska skola ASSAM propageras antisemitism för ungdomar: ”Döda juden som döljer sig bakom dig.” […]

De svenska förhandlarna kommer inte till Bryssel för att diskutera Erdoğans auktoritära styre eller hans samverkan med terrorister; de vill främst försäkra honom att hans särskilt utvalda motståndare i Sverige ska kunna deporteras. Det sköter Säpo och MIT gemensamt.

Den unge Erdoğan bekände sig tidigt till en ideologi han blivit trogen. Han sa ”Minareterna är bajonetter. Kupolerna våra stridshjälmar. Moskéerna är våra kaserner och de troende våra soldater.”

Det är till honom Sverige vänder sig och ber om att få vara med om att bygga demokrati och frihet i hela världen. Läs artikel