…Kravet på ökade försvarsutgifter i övriga Natoländer är heller inget nytt. När Barack Obama i våras sammanfattade sina utrikespolitiska år klagade han bittert över europeiska fripassagerare. Hans dåvarande försvarsminister varnade redan 2011 för att amerikanerna i längden kunde ledsna på en så obalanserad allians.
Nato har ett mål för försvarsutgifterna på 2 procent av BNP, vilket de flesta högaktningsfullt har struntat i för att de inte vågat prioritera. Det finns ett gemensamt löfte om att nå fram 2024, men det går trögt. Tyskland lägger ynka 1,2 procent och har inlett en viss upprustning. Men om Berlin inte gör om sina budgetplaner kommer försvarets andel av BNP åter att sjunka 2018.
Europa måste inse stundens allvar, och det gäller både borgerliga och socialdemokratiska partier. Det inkluderar även Sverige. Faktiskt handlar det om den egna säkerheten, oavsett hur USA agerar. Vagt tal om ”närmare försvarssamarbete” inom EU är ingen ersättning för riktiga pengar. Läs ledaren