…Vi är nära halvtid i det försvarsbeslut som tog sikte på en förstärkning av försvarsförmågorna till år 2020. Vi har levererat och vi är på väg i rätt riktning. Men det är nu hög tid att blicka bortom inriktningsperiodens slut. Ekvationen måste gå ihop även på sikt. Om den militära förmågan viker innebär det ett risktagande, inte för Försvarsmakten utan för hela det samhälle som vi är satta att försvara…
Vi fortsätter att fördjupa våra samarbeten med andra länder och organisationer. Längst går vi med Finland, där vi skapar operativa förutsättningar för samarbete även bortom fred. Utvecklingen i Europa präglas av en förändrad dynamik men också nya möjligheter genom EU:s fördjupade försvarssamarbete.
Genom våra internationella insatser bidrar vi till ökad säkerhet på utsatta platser som Mali, Irak och Afghanistan. Vårt nationella fokus står inte i motsatsförhållande till vårt internationella engagemang. Tvärtom så bidrar det till vår egen förmågeutveckling. Jag är övertygad om att många av oss har blivit bättre soldater och sjömän genom att ha verkat i de svåraste av miljöer.
På hemmaplan breddar vi vår regionala närvaro. Vi har etablerat en permanent stridsgrupp på Gotland och snart inviger vi Gotlands regemente. Arbetet för att säkra bemanning av kompetent personal till våra krigsförband fortskrider. Vi förbereder oss för inryckning med stöd av totalförvarsplikten, vilket kommer att utgöra en viktig del av vår framtida personalförsörjning. Vi måste också öka antalet heltidsanställda, både officerare och soldater. De behövs för att klara utbildning av värnpliktiga, genomföra insatsverksamhet och upprätthålla beredskap. Läs talet