Motion: Värnplikt för ökad säkerhet, gemenskap och samhällsbärande kunskap, riksdagen.se

Ingela Nylund Watz (S), riksdagsledamot och Abraham Halef (S), tjänstgörande statsrådsersättare

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att steg för steg bygga ut den allmänna värnplikten i Sverige och tillkännager detta för regeringen. […]

Det är en stor och ansvarsfull uppgift för varje människa som växer upp att fritt bestämma sig för vad man vill göra av sitt liv i ett samhälle som skapar förutsättningar för att göra de valen möjliga. Vi menar dock att denna möjlighet samtidigt innebär en skyldighet för varje människa som växer upp att lära sig behärska demokratins spelregler och att ta sin del av ansvaret för arbetsuppgifter som bär upp samhället. Värnplikten, som den var utformad tidigare, handlade aldrig enbart om att försvara Sveriges territorium även om det utgjorde det primära syftet.  Den innehöll också t ex att lära sig bygga broar, säkra elförsörjningen, rädda liv och att lära sig samarbeta med och lita på andra människor. Det handlade om att lära sig att vara samhällsbärande vilket är en svårslagen del av integrationen. Att vara behövd och ha en viktig uppgift tillsammans med andra i ett gemensamt sammanhang är något som många unga saknar idag. Omfattande insatser behövs därför för att motverka unga från att hamna i destruktiva livsval.

Mot bakgrund av den ökade oroligheten i vår omvärld och behovet av att öka sammanhållningen i vårt eget land menar vi att det nu är dags att återinföra en ny, moderna allmän värnplikt för såväl kvinnor som män. Regeringen har sedan några år, i takt med kraftigt ökade satsningar på försvaret, påbörjat en utbyggnad av värnpliktsverksamheten men mer behöver göras. De flesta ungdomarna får idag brev från rekryteringsmyndigheten men alla får inte mönstra och ännu färre får genomföra värnplikten. Under 2019 kallades 13 000 18-åringar till mönstring varav ca 4 500 fick genomföra värnplikten.  Vi menar att utbyggnadstakten behöver ökas och att fler behöver ingå i vårt försvar. Vinsterna blir många. Möjligheterna att försvara våra kuster och vårt luftrum ökar, integrationen stärks, stabiliteten i samhället ökar liksom beredskapen inför civila tillbud som bränder, översvämningar, större olyckor och sjukdomsutbrott. Läs motionen

 

Hela landet skall försvaras, men finns den politiska viljan?

Utgivarna

Skall hela landet försvaras?

Frågan ställdes nyligen av alliansfriheten.se till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.

Egentligen borde frågan vara överflödig.

I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. Försvarsberedningen, som kom med sin slutrapport Värnkraft 2019, slog också fast:

”Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska uppnå målen för vår säkerhet.”

Läs mer

Veckans citat

Essensielt med en reserve

Konferansen ble åpnet med en velkomsttale av den estlandske presidenten Kersti Kaljuaid. Hun var svært tydelig på viktigheten av verneplikt og reservister

– Vi har gjennom uvarslede øvelser vist at vi kan sette opp enheter på svært kort tid. Alle våre reservister kjenner sin plass i strukturen, og de kjenner mannen ved siden av seg. Jeg kan sove godt om natten fordi jeg er trygg på at dette fungerer, sa hun i sin tale. Kaljuaid fortalte videre at Estland er avhengige av verneplikt og reserven for å kunne ha et troverdig forsvar, og hun har tro på at reservister vil være gode nok i krig.

– Jeg mener at våre reservister skal stå for forsvaret av Estland, mens våre stående avdelinger kan bistå våre allierte. Denne modellen er riktig for Estland, men ved en krig er vi avhengige av assistanse fra allierte styrker. Estlands president lovpriste verneplikten. Den virker positivt ved at samfunnet som helhet får et forhold til forsvaret, og hvorfor det er viktig å bruke nasjonale penger på landets forsvar.

Årliga baltiska försvarskonferense 30 september

 

Motsägelsefullt om Sveriges politik för Arktis

Utgivarna

Regeringen beslöt den 24 september 2020 om en strategi för den arktiska regionen.

Sverige är ett av de åtta länder (Danmark inklusive Grönland och Färöarna, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA) som är medlemmar i Arktiska rådet.

Överordnat mål för Sverige anges vara att aktivt bidra till en fredlig, stabil och hållbar utveckling i Arktis.

Sverige skall verka i de fora som finns för regionen där förutom Arktiska rådet också ingår Barentssamarbetet och samarbetet mellan de nordiska länderna.

Sverige har inga territoriella anspråk i Norra Ishavet, men i strategin framhålls att det ligger i svenskt intresse att överlappande anspråk bland de fem arktiska kuststaterna avseende kontinentalsocklar och territoriella tvister löses i enlighet med folkrätten, inklusive UNCLOS (Havsrättskonventionen).

Regeringen anger två huvudspår för vår politik:

– att genom ett välfungerande samarbete säkerställa fortsatt fred och stabilitet i Arktis.

– att stärka svensk nationell förmåga och framförhållning. Här avses i första hand egen militär förmåga, men också politiska och ekonomiska och diplomatiska medel skall användas för hantering av olika händelser i regionen.

Regeringen kommer, anger strategin, att ”fortsatt stärka Sveriges militära förmåga att verka i de norra delarna av Sverige och angränsande områden”. Det är inte närmare förklarat vad som menas med att svensk militär skall kunna verka inte bara inom vårt territorium utan också i angränsande områden. Skrivningen är av betydelse då man ser till hela den säkerhetspolitiska situationen i regionen som sedan några år tillbaka befinner sig i en fas av kraftig upprustning från både rysk och amerikansk sida, och detta har man inte sett sedan kalla kriget.

Läs mer

Stolligheter från en försvarsminister

Per Blomquist

Stort tack för att utgivarna av sajten alliansfriheten.se värnar om Sveriges självständiga säkerhetspolitik. Det är viktigt för freden.

Den 23 september har vår klantiga försvarsminister ingått en ”trilateral” avsiktsförklaring mellan Norge, Sverige och Finland. Jag har artigt kallat det för ogenomtänkt. Men jag mår illa av hans beteende.

Det svenska området som berörs av avsiktsförklaringen, en stridsgrupps område benämnt Vittangigruppen, var jag chef för under min tid i Arvidsjaur och kan området ingående efter att ha gjort krigsförbandsövning där.

Jag fick godkänt och mer än det av militärområdesbefälhavaren Erik G. Bengtsson som sedan överlämnade till Bengt Gustafsson som gjorde om krigsplanläggningen år 1985.

Områdets betydelse är av stor strategisk betydelse för båda stormakterna, defensivt och offensivt operativt. För Sverige är området lätt försvarat, bäst av jägartrupp av tillräcklig omfattning med lämplig utrustning.

Läs mer

Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet, regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat en proposition med förslag på nya säkerhetskrav som ska förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.

– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg. Läs pressmeddelande

Sveriges rutinmässiga deltagande i Nato-övningar över baltiskt luftrum

Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist brukar framhålla att svenskt deltagande i Nato-övningar alltid skall baseras på en bedömning av vad som gynnar utvecklingen av det egna nationella försvaret och att övningarna inte skall vara riktade mot någon annan stat.

Sveriges medverkan i de Nato-ledda flygövningarna Ramstein Alloy över baltiskt luftrum visar på en verksamhet som knappast kan motiveras av behov hos det svenska flygvapnet.

Nu genomförs övningen under två dagar över Estlands, Lettlands och Litauens luftrum.

Natos Air Command säger att övningen skall visa närvaron av en effektiv flygstyrka som försvarar Baltikum.   Nato-flyg för lufttankning och för tidig kontroll av luftrummet ingår.

Läs mer

Carl Björeman 1924-2020 in memoriam

Utgivara

Generallöjtnant Carl Björeman var en långvägare, och ett långt liv hann han leva. Nyligen gick han bort, 96 år gammal. Bara för några år sedan tystnade hans röst i den offentliga debatten. Hans sista bok, Sex överbefälhavare söker en roll. Tvekampen mellan det territoriella och det teknologiska försvaret under det kalla kriget (2017), byggde liksom andra arbeten på gedigen grundforskning och var försedd med ett förord av professor Kent Zetterberg.

Läs mer

Försvaret får mer pengar – men kritik för underfinansiering, dn.se

Sveriges militära försvar får 13 miljarder extra. Ett artilleriregemente etableras i Kristinehamn. Det är några av huvudpunkterna i en försvarsuppgörelse mellan regeringen och januaripartierna C och L. Men M och KD varnar för att försvaret ändå riskerar bli underfinansierat. […]

Två mindre infanteriregementen ska etableras 2022 för att nå full kapacitet 2026. Var de ska ligga är inte avgjort. Östersund, Sollefteå-Härnösand och Falun tävlar om lokaliseringen som ska anges i försvarspropositionen den 30 september. Livgardet i Kungsängen utökas och får en reducerad brigad. Läs artikel

 

NATO vil styrke sin evne ved hjelp av USA, highnorthnews.com

NATOs nyeste kommando for Atlanteren Joint Force Command Norfolk (JFCNF) ble erklært operasjonell torsdag denne uken. Kommandoen er det første NATO-hovedkvarteret dedikert til Atlanteren siden 2003 og den eneste operasjonelle NATO-kommandoen i Nord-Amerika. […]

Hovedkvarteret skal opprettholde beredskap og beskytte sjøveiene mellom Europa og Nord-Amerika. Den vil gi sammenhengende kommandoordninger for allierte styrker, opprettholde situasjonsforståelse, gjennomføre øvelser og utarbeide operasjonsplaner over store geografiske områder fra den amerikanske østkysten forgi havområdene mellom Grønland, Island og Storbritannia (GIUK-gap) og inn i Arktis, skriver NATO i en pressemelding. Läs artikel  

Ingen språngbräda!

Anders Björnsson

Den resursstarka svenska Nato-lobbyn ligger numera lågt. (Ihållande träningsvärk?) Enligt SOM-institutets senaste medborgarundersökning finns det alltjämt ett motstånd i opinionen mot svenska medlemskap i Atlantpakten. Av tillfrågade är drygt 60 procent för att den militära alliansfriheten bibehålls; endast 15 procent motsätter sig detta. (Officerstidningen 5:2020)

Läs mer

Sverige skall inte strida i Sahel för Frankrikes intressen

Utgivarna

Militärkuppen i Mali reser frågor om Sveriges mål med sin militära närvaro landet.

Sverige deltar i FN-insatsen Minusma och kommer att sända trupp för deltagande i den franskledda Task Force Takuba senare i år.

De mål som regeringen ställer upp för insatserna är högtflygande.

Uppdraget för Minusma anges vara att upprätta säkerhet, stabilitet och skydd av civila, stöd till den politiska dialogen, stöd till försoningsprocessen samt återupprättande statens överhöghet i hela landet. Uppdraget för Task Force Takuba syftar till att stärka Malis regerings, det internationella samfundets och G5 Sahels möjlighet att verka för att skapa fred och utveckla regionen. Vidare är uppgiften att bistå Malis säkerhetsstyrkor i att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium genom rådgivning, stöd och gemensamma operationer tillsammans med de maliska säkerhetsstyrkorna.

Läs mer