Veckans citat

”Critics of Poland’s role within NATO point to its susceptibility to being used as a pawn in the highly complex geopolitical game, particularly the one between the United States and Russia. As tensions between these two superpowers intensify, Poland finds itself increasingly caught in the middle, balancing its membership obligations to NATO with its desire to maintain broader regional stability without compromising its sovereignty and borders.”

Joanna Rozpedowski, Adjunct Professor at George Mason University,

 

Flaggkommandør Jacob Børresen: Om risken att i en tillspetsad situation mista förmågan att själva styra över utvecklingen enligt egna säkerhetsintressen och att dras in i en upptrappning utanför det egna landets kontroll

Utgivarna

Norge, Danmark, Finland och Sverige har träffat försvarssamarbetsavtal med USA. Avtalen bygger på samma amerikanska mall. Norge har nyligen träffat ett tilläggsavtal med USA. Enligt det avtalet ges USA obehindrad rätt att använda ytterligare åtta baser (områden) i Norge utöver de fyra som man först avtalade om. Den norska regeringen har skickat ut detta tilläggsavtal på remiss.

Jacob Børresen, flaggkommendör och försvarsexpert, tillika författare till ett stort antal böcker med försvarsstrategisk inriktning, har avgivit ett eget yttrande över tilläggsavtalet, som kräver det norska Stortingets godkännande för att träda i kraft.

Børresen tar i yttrandet upp helt centrala spörsmål som har direkt bäring på analysen av den verkan ett svenskt DCA-avtal skulle kunna få för vår del. Han utgår från den proposition som lades fram när avtalet om de fyra första baserna (områdena) träffades. Han belyser särskilt:

  • att balansen mellan avskräckning och avspänning (beroligelse) förskjuts mot att fästa större vikt vid avskräckning, något som riskerar norsk lågspänningspolitik;
  • att relationen till Ryssland i sig inte är sådan att ett angrepp är att vänta, men att Ryssland utgör ett potentiellt hot på grund av Norges geografiska läge nära bland annat de ryska baserna på Kolahalvön;
  • att i en kris med hög spänning mellan Ryssland och USA kan ökad amerikansk närvaro i Norge medföra att Moskva känner sig tvingat att vidta motåtgärder så att de norska områdena i norr blir till en konfrontationszon med styrkor i hög beredskap på båda sidor;
  • att etableringen av baserna (de omforente områderna) kan leda till att norska myndigheter i en tillspetsad situation mister förmågan att själva styra över utvecklingen i enlighet med norska överordnade säkerhetsintressen och leda till en upptrappning utanför norsk kontroll;
  • att USA:s initiativ att etablera baser (omforente områder) i Norge primärt är inriktat på att konfrontera och utöva tryck mot Ryssland i norr, och inte mot ett mer effektivt försvar av Norge, och redan detta är en anledning att betrakta initiativet med skepsis;
  • att svaret på den utmaning, som missiler som riktas mot Ryssland och passerar norskt territorium utgör, och kan föranleda preventiva motangrepp, inte är ökad amerikansk närvaro, som kommer att bidra till att öka spänningen i norr, utan att återställa det norska försvaret, för att öka risken för, och därmed reducera incitamenten till, sådana preventiva angrepp; samt
  • att Stortinget bör avvisa etableringen av dessa ytterligare åtta baser (omforente områder), eftersom denna är onödig och dessutom bidrar till att undergräva norsk avspänningspolitik i nordområdet och därmed också står i strid mot norska intressen.

De aspekter som Jacob Børresen behandlar är, mutatis mutandis, av omedelbar relevans för svensk del. Läs yttrandet i dess helhet här:

 

Läs mer

Billström om amerikanska baser

Utgivarna

Utrikesminister Tobias Billström ger i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon (8/3) sin syn på det försvarssamarbetsavtal som den svenska regeringen undertecknat med USA:

”Vi kommer att upprätta och har upprättat ett DCA-avtal, som nu ska beslutas i Riksdagen. Det vill säga ett samarbetsavtal med USA, och det kommer innehålla reglering av amerikansk närvaro i Sverige, men inga permanenta baser, säger han.”

Var och en kan läsa avtalet. Om man läser avtalet, inställer sig frågan varför det inte framgår av avtalet att det förhåller sig på det sätt som Billström påstår.

En kärnfråga (Artikel 3) är vilken tillgång till svenskt territorium som USA:s militära styrkor får och vad de har rätt att göra där. Av avtalet framgår att styrkorna ges tillgång till 17 befintliga baser för ”obehindrad” användning. Dessa baser ska parterna ha ”gemensam tillgång till och gemensamt få använda”. Delar av dessa baser kan parterna fastställa att ”endast amerikanska styrkor” ska få tillgång till och använda. Sådana exklusiva områden aktualiseras bland annat vid utbyggnader särskilt anpassade till USA:s ”behov”.

Om Billström menar allvar med att det inte ska få vara några permanenta amerikanska baser här, så har han och försvarsministern misslyckats med att få det på pränt i avtalet. Men om han kan hänvisa till någon annan skrivning i avtalet, som skulle kunna klargöra att ”obehindrad” användning har en annan innebörd än enligt normalt språkbruk, så bör han göra det. Läsaren bör notera att Billström talar om ”baser”, vilket det uppenbarligen är fråga. Försvarsminister Pål Jonson brukar föredra att försöka neutralisera saken genom att tala om ”områden”.

Vi är emot att USA ges rätt till ”obehindrad” användning av svenska baser/områden. Avtalet med USA är inte förenligt med Sveriges nationella intresse.

En proposition från regeringen om godkännande av avtalet är att förvänta senare i vår, när den nu pågående remissomgången är avslutad (25/3). Kommer utrikesministern och försvarsministern att se till att regeringen i propositionen klargör den verkliga innebörden av detta medvetet otydliga avtal som såvitt kan utläsas öppnar Sveriges territorium för främmande makts ”obehindrade” dispositioner?

Läs mer:

DCA-avtalet – vem har avgörandet i sin hand? – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Tobias Billström: Inga permanenta USA-baser på svensk mark (tv4.se)

 

Veckans citat

Krigsretorikken og kravet om opprusting, som florerer i kjølvannet av Russlands angrep på Ukraina, kan meget lett bli en selvoppfyllende profeti. Rustningskappløpet den leder til fører erfaringsmessig lett til krig. Trusselen fra Russland bør derfor møtes med forsøk på dialog, diplomati og tillitsskapende tiltak, ikke bare med våpen.

Jacob Børresen

On the strategic situation in the Arctic

Sven Hirdman

There are two main strategic issues in the Arctic/the High North:

  1. The Russian strategic deterrence posture and second-strike capability in the Murmansk and Kola areas.
  2. The Western powers’ defence lines against Russian strategic and attack submarine penetration into the Atlantic to attack the USA and cut off the links with Europe.

In 1969, I wrote a paper for the Swedish Foreign Ministry discussing the Soviet military build-up in the Kola Peninsula. The reasons for the build-up can be found in the Soviet experiences from the Cuba crisis in 1962. The Russians realized that they needed a much stronger deterrence base and a more secure second-strike capability. The build-up was led by the Soviet naval chief Admiral Gorshkov.

Läs mer

Medlemskapet i Nato kommer att tära på den svenska självbestämmanderätten men försvarssamarbetsavtalet med USA riskerar att undergräva kärnan i Sveriges suveränitet!

Utgivarna

Nu hissas Nato-flaggor runt om i vårt kära fosterland. Tal kommer att hållas och uttalanden kommer att göras av kretsar i det militär-politiska etablissemang, som bär ansvaret för att Sveriges försvarskraft tunnats ut och tömts på substans under de senaste decennierna.

Men en sak är att vara för ett svenskt medlemskap i Nato och en annan sak att vara för ett försvarssamarbetsavtal med USA (DCA-avtalet), som binder oss till den amerikanska intressesfären. Det är skilda saker.

Om man för stunden bortser från ytligt tal om gemenskap med väst och annan ideologiskt präglad opinionsbildning, som dominerat frågan om ett svenskt medlemskap, finns det trots allt några saker av intresse att anteckna, särskilt nu när statsledningen så snabbt som möjligt forcerar för att få DCA-avtalet på plats. Tanken är väl att ett kinkigt amerikanskt presidentval inte ska få rubba den uppgjorda färdplanen.

Medlemskapet i Nato har vi varit och är vi emot. Vi har försökt belysa hur medlemskapet riskerar att snärja oss, binda upp våra händer och försvåra möjligheterna att hävda en säkerhets- och försvarspolitisk linje, som i varje läge grundar sig på vårt eget nationella intresse. Vi har formulerat den linjen, men utan att vinna betydande stöd från en medborgerlig opinion, som på det hela taget varit frånvarande.

Läs mer

Budgetunderlag för 2025 – ett Nato-anpassat försvar

Utgivarna

Försvarsmakten har överlämnat sitt budgetunderlag för 2025 till regeringen.

Generaldirektör Mikael Granholm från Försvarsmakten säger att underlaget genomför överbefälhavarens militära råd från november i en plan inom regeringens ekonomiska ram. Den ramen innebär en tillväxt som motsvarar 2 procent av BNP för det militära försvaret år 2028.

Försvarsmakten skall utvecklas mot ”en högre grad av modernisering och digitalisering, en bättre interoperabilitet, förmåga att verka inom ramen för Natos ledningsstruktur, en högre uthållighet och en bättre tillgänglighet”. (Försvarsmakten.se den 4 mars).

ÖB:s militära råd till regeringen, som vi kommenterat  på den här sajten, innehöll det överraskande budskapet att den av Försvarsberedningen beslutade ökningen av antalet brigader från två till fyra skulle skjutas bortåt i tiden och att de två nya brigaderna skulle öronmärkas för insatser i Nato-operationer utanför Sveriges gränser.

I budgetunderlaget anges en av utgångspunkterna vara: ”Krigsorganisationen dimensioneras för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, inom ramen för Natos kollektiva försvar och för att kunna bidra till försvaret av allierade.”

Krigsorganisationen skall enligt skrivningen försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, men samtidigt införs reservationen att det skall ske inom ramen för Natos kollektiva försvar. Därmed lämnas det öppet vilket ansvar det svenska försvaret har för att värna landet och vilka konkreta mål som krigsorganisationen skall uppnå vid ett angrepp på Sverige.

Läs mer

Tillät den finska regeringen att två amerikanska bombplan övade anfall mot ryska ubåtsbaser över finskt luftrum?

Mikael Böök, pol.mag

Tillät den finska regeringen att två amerikanska bombplan övade anfall mot ryska ubåtsbaser över finskt luftrum?

Enligt den ansedda nyhetstjänsten R.Politik (rpolitik.com) är svaret på ovanstående fråga ja. R.Politik nämner detta i sin analys av orsakerna till migrationsproblemet vid Finlands landgräns mot Ryssland.

Enligt R.Politik är försvarssamarbetsavtalet (DCA) mellan Finland och USA en källa till irritation för Kremls ledning  och en av anledningarna till att Ryssland började transportera migranter i stora mängder till vår östra gräns.

Men det fanns en annan anledning till Rysslands reaktion, nämligen ”Finlands beslut att tillåta amerikanska  strategiska bombplan av typen B-1B Lancer att flyga över sitt territorium i september. Övningarna simulerade  kryssningsmissilattacker mot S:t Petersburg , Murmansk och Severodvinsk, där ryska SSBN-ubåtar är stationerade”,  stod det i nyhetsbrevet (jfr.

https://rpolitik.com/wp-content/uploads/2023/11/Digest-13-November-19-November-2023.pdf)

Förkortningen SSBN används om ubåtar som är bestyckade med strategiska kärnmissiler. Här förtjänar tilläggas, att några ryska ubåtar av SSBN-klass knappast är stationerade  i St Petersburg även om sådana har synts till där i samband med militärparader.

Information om bombplanet B-1B Lancer finns på Wikipedia (se https://en.wikipedia.org/wiki/Rockwell_B-1_Lancer).

Bildtext:  B-1B bombplan över Stilla havet. Källa: Air Force Master Sgt. Nicholas Priest –

https://www.defense.gov/Multimedia/Photos/igphoto/2003027354/

 

Veckans citat

The Marine Band played, Truman watched Acheson sign for the United States, Bevin for Great Britain and the other foreign ministers for their respective countries. For those who had worked to deliver it, this was a moment of high emotion. “The United States was for the first time formally entering into the outside world, abandoning isolationism,” said William Edwards of the British embassy. Privately, Bevin had warned his Cabinet colleagues barely two months earlier that final drafts of the treaty looked excessively “feeble”, including Article 5, which he said fell short of British hopes for a definite commitment to go to war if Europe was attacked. But even a weakened treaty was better than none at all.

Citatet är hämtat från Deterring ArmageddonA biography of Nato, Peter Apps (Wildfire 2024). Ernest Bevin undertecknade som brittisk utrikesminister Nato-fördraget. Han hade varit drivande i att få det till stånd.

Förberedelser inför DCA-avtalet?

Utgivarna

En av de militära baser som omfattas av försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA-avtalet) används av flygflottiljen i Luleå. Flottiljen fick nyligen amerikanskt besök. I februari landade två amerikanska B-1B Lancer ur Bomber Task Force på Luleå-Kallax flygplats för att ”basera” där och öva. Detta är andra gången sådana amerikanska bombplan ”baseras” i Sverige för övningar.

Var det fråga om övningar i syfte att stärka Sveriges försvar? Eller handlade det snarare om att pröva Sveriges förmåga att som värd- och transitland tillhandahålla baser för amerikanska strategiska operationer? Höll övningen i linje med DCA-avtalet öppet för vad svenska militära plattformar ska kunna användas för?

”Vi har återkommande samövat med Bomber Task Force där vi övat hela kedjan, från eskort och samband till skarp vapeninsats. Nu fortsätter vårt samarbete genom att återigen basera B1-B Lancer på svensk mark för att öva tillsammans”, säger flygvapenchefen, generalmajor Jonas Wikman.”

De amerikanska bombplanen flög från South Dakota för att delta i övningen Vanguard Adler, som enligt vad som offentligt redovisats syftar till att förbättra samverkan med svenska JAS 39 Gripen i ”the Arctic and Baltic regions”. Övningarna som utfördes inkluderade ”surface attack, air interdiction, and close air support scenarios”.

Läs mer

Hur långt sträcker sig de amerikanska myndigheternas ordningsuppehållande befogenheter enligt de försvarssamarbetsavtal som träffats med de nordiska länderna?

Ingemar Folke

USA har med Danmark, Finland, Norge och Sverige träffat långtgående försvarssamarbetsavtal. Enligt avtalen ges de amerikanska styrkorna rätt att använda vissa särskilt angivna anläggningar och områden (”områdena”). Av avtalen framgår även att amerikansk närvaro på respektive stats territorium kan sträcka sig ut över de särskilt angivna områdena. Var går gränsen?

Enligt Nato SOFA artikel VII:10, som gäller i förhållande till alla Natoanslutna stater, får US-myndigheterna upprätthålla ordningen inom områdena i den mån USA ensamt har rätt att disponera över dessa. Vid gemensamt utnyttjande gäller det att komma överens. Agerande utanför dessa områden kräver ömsesidiga arrangemang med den mottagande staten.

Enligt det DCA-avtal som Sverige tecknat har US-myndigheter behörighet att upprätthålla ordningen även i omedelbar närhet av de områden som avtalet gäller. Dessutom – under utomordentliga omständigheter och enligt ömsesidigt godkända planer – ”bortom” den omedelbara närheten till dessa områden.

Läs mer

Veckans citat

”The effective use of U.S strategic air power against the USSR will require overseas bases on foreign territory for some years to come… The availability of such bases and their use by the United States in case of need will depend, in most cases, on the consent and cooperation of the nations where they are located. Such nations will assume the risks entailed only if convinced that their own security will thereby be best served.”

Från Statement of Policy by the U.S. National Security Council 1954