Veckans citat

”Jeg tror det er Matlary som er naiv om hun tror at en FN-resolusjon som forbyr atomvåpen, ikke vil påvirke atommaktene. De hadde ikke reagert så skarpt om det ikke var tilfelle. Et internasjonalt forbud mot atomvåpen vil bidra til å øke de politiske omkostningene ved å basere sitt forsvar på atomvåpen. Realpolitikk handler ikke ensidig om hard makt, men er alltid resultat av en nøye uttenkt kost-nytte-kalkyle. Ethvert bidrag til kostnadssiden knyttet til atomvåpen er derfor av det gode.”

Debatt av Jacob Børresen (pensjonert flaggkommandør), Dagens Næringsliv 8 december

Statement by Minister for Foreign Affairs Wallström regarding the Security Council’s extraordinary meeting on Jerusalem, government.se

The UN Security Council convened today for an extraordinary meeting on Jerusalem at the request of Sweden, Bolivia, Egypt, France, Italy, Senegal, the UK and Uruguay. The fact that a majority of Council members requested the meeting, including all EU Member States on the Security Council, shows the seriousness with which the international community views the status of Jerusalem and the statement by the United States.

The US statement of 6 December recognising Jerusalem as Israel’s capital is not in line with international law and UN Security Council resolutions, and risks leading to strong reactions and greater instability in an already turbulent region. All final status issues, including Jerusalem’s status as a future capital of both states, must be resolved through negotiations between the parties and not through unilateral action by the parties or others. Läs uttalandet

Militär får korsa nationsgränser

Inom det nordiska samarbetsorganet NORDEFCO (mellan Sverige, Norge och Finland) har länderna arbetat på en överenskommelse om att tillåta militärt flyg korsa gränserna.

Nu skall samarbetet också utsträckas till att gälla markstyrkor. Det norska Forsvarets Forum  skriver: ”Målet er at en avdeling fra for eksempel Troms på kort varsel kan ta med seg sitt utstyr og kjøre til Kirkenes gjennom Sverige og Finland.”

I somras skrev länderna på ett avtal om tillåtelse att landa för flyg utan vapen. Nu skall man gå vidare och ta fram ett avtal om landningstillåtelser för flyg med skarpa vapen.

Läs mer

Neretnieks erbjuder svenskt territorium

Generalmajoren Karlis Neretnieks skriver i Svenska Dagbladet att Baltikums sak också är Sveriges.

Det är ett mantra som Neretnieks har fört fram under många år och som Rolf Andersson har granskat på den här sajten. Hans program är svenskt Nato-medlemskap och att Sverige skall vara berett att militärt ingripa om Ryssland anfaller de baltiska staterna.

I den svenska försvarsdebatten är Neretnieks extrem. Inte för att han vill ha Nato-medlemskap. Man kan förespråka medlemskap utifrån en bedömning att detta säkrar freden. Neretnieks mäler sig ut även från dem som i försvarsdebatten hävdar att Sverige skall kunna ingripa militärt till stöd för balterna. Det är en ståndpunkt som man kan diskutera om man har som gemensam grund att det ytterst handlar om att Sverige skall undgå att det egna landets territorium dras in i kriget.

Läs mer

Angående försäkringar, Anders Björnsson

Mellan jul och nyår 1999 drabbades min hustru och jag av en våningsbrand. Brandorsaken fastlades aldrig. 85 procent av vårt bibliotek förstördes. Av möbler kunde vi rädda ett par, brandskadade, som vi behöll av pietetsskäl. Naturligtvis hade vi en hemförsäkring också, men den kunde inte återställa och inte heller ersätta vad vi gått miste om. Vi måste bygga upp ett nytt hem.

När det brinner ger en hem- eller brandförsäkring inget som helst skydd. Vad som kan skydda är en snabbt utryckande brandkår. Brandkårens primära uppgift är givetvis att rädda liv; vad som blir kvar av ett hem – eller en fabrik eller ett kontor – kommer naturligt nog i andra hand. Ingen kan försäkra sig mot döden. Förvisso förekommer det skoj med försäkringar också: någon betalar en hög premie och ser till att olyckan är framme.

Försäkringsmetaforiken i den säkerhetspolitiska debatten för vilse. Man kan inte försäkra sig mot krig, men man kan verka för att kriget inte bryter ut eller drar in över landet. Det senare kräver en god portion försiktighet, framförallt att man inte skaffar sig skjutglada fiender i onödan. Skulle olyckan vara framme, är det gott att ha ett nationellt försvar (i analogi med brandkåren). Om och när förödelsen är ett faktum, får man nog lita mest till egna krafter. Försäkringsbolag kan hjälpa till men är allmänt sett snålvargar.

Läs mer

Nato – uppgifter i framtiden

I en ny rapport från tankesmedjan GLOBSEC, NATO Adaptation Initiative, läggs förslag för Natos inriktning i framtiden.

Rapporten inleds med att hävda att Nato står inför ett avgörande vägval. Omvärlden förändras, och Nato riskerar att hamna i bakvattnet om man inte följer med och anpassar sig till de snabba geopolitiska och teknologiska förändringarna. En ny strategi skall läggas fram inför toppmötet i juni 2018 och fastläggas vid Natos 70-årjubileum 2019.

Nya element i strategin är:

– Natos engagemang slutar inte vid medlemsstaternas gränser. Natos långa militära närvaro i Afghanistan lyfts fram som ett tydligt exempel på det. Säkerhetsfrågorna är globala, skriver man i rapporten, och det kräver att Nato bildar världsomspännande nätverk för strategiska partnerskap. Natos södra flank blir allt viktigare och kräver närmare samarbete med Afrikanska Unionen och Arabförbundet.

Läs mer

Den militära alliansfriheten består och skall försvaras! Rolf Andersson

När Norge var på väg att ansluta sig till Atlantpakten gjorde Sovjetunionen vissa försök att påverka processen. Den sovjetiske ambassadören översände i slutet av januari 1949 en förklaring, i vilken han anmodade Norge att klargöra sin inställning. Han hänvisade till att Norge hade gemensam gräns med Sovjetunionen, och han ville ha besked om huruvida den norska regeringen ämnade påta sig några förpliktelser när det gällde placering av luft- eller sjömilitära baser på landets territorium.

Läs mer

Okänd soldat i ny filmversion, Mats Björkenfeldt

Åker till Helsingfors för att kunna se den oklippta, över 3 timmar långa versionen av den finska filmen Okänd soldat av Aku Louhimies. Filmen bygger på Väinö Linnas roman med samma namn. I Sverige har man tyvärr klippt bort cirka 1 timme av filmen.

Efter vinterkriget undertecknades ett fredsfördrag den 13 mars 1940 i Moskva, som i allt väsentligt tillmötesgick de sovjetiska kraven: Hangö utarrenderades som sovjetisk flottbas på 30 år. Och det var ingen slump att den nya riksgränsen följde i stort sett samma linje som hade dragits vid freden i Nystad 1721, påpekar Henrik Meinander i Finlands historia (Söderströms/Atlantis 2006, s. 178). ”Nevastadens säkerhet krävde Peter den stores gräns”. Statsminister Risto Ryti uppgav att återuppbyggnadsarbetet skulle ske ”med svärdet i ena handen och mursleven i den andra”.

Läs mer

Den Hårda Kärnan (HK) , Jan Wickbom

Vi citerar här ur ett pågående arbete om försvarets hårda kärna (HK) av översten 1 gr Jan Wickbom, tidigare regementschef för I19/P5 i Boden och ledamot av Kungl. Krisgetenskapsakademien:

Sverige bör inte utöva militärt hot från svenskt territorium, varken mot Väst eller mot Öst. Men ett svagt försvarat svenskt territorium utgör ett hot för både Väst och Öst därför att båda dessa parter efter att ha ockuperat Sverige, skulle kunna hota den andra. Vår försvarsmakt måste vara så stark och uthållig att ingen stat, vare sig i Väst eller i Öst anser det mödan värt att söka ockupera oss.

Läs mer

Riksdagsdebatt om internationell civil och militär krishantering

Den 16 november debatterade riksdagen Utrikesutskottets betänkande (2017/18:UU8), Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Vi har på den här sajten tidigare kommenterat regeringens skrivelse som ligger till grund för utskottets betänkande. Beslutet om fördjupat säkerhetspolitiskt och militärt samarbete (Pesco) som omnämns i diskussionen har också kommenterats på alliansfriheten.se  Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna och att alla motioner i anslutning till skrivelsen avslås.

Från riksdagsdebatten:

Karin Enström (M): … Sverige har vid flera tillfällen deltagit i Natoledda insatser. De har varit värdefulla och har bidragit till fred och säkerhet. Men det finns självklart även ett värde i att i större omfattning delta i FN-ledda insatser, vilket vi alltså gör nu. Vi deltar dessutom i både civila och militära EU-ledda insatser […]

Vi delar regeringens bedömning i fråga om ökat samarbete med Nato, men vi tycker inte att detta är tillräckligt. Nato har sedan organisationen bildades varit en hörnsten i den europeiska säkerheten och borgat för en stabil utveckling i vår del av världen. En av de tre grundpelarna i Natos strategiska koncept är internationell krishantering. Nato lägger också stor tonvikt vid civil beredskap som en åtgärd mot hybridliknande hot. Nato fyller alltså en avgörande roll när det gäller den internationella krishanteringen. Att Nato gör detta är ett av skälen till att vi anser att Sverige bör bli medlem […]

Läs mer

En norsk militär berättar, Mats Björkenfeldt

Den norske generallöjtnanten Robert Mood avslutade sin militärtjänst 2016, efter att under nästan 40 år ha haft ledande befattningar för Norge, Nato och FN. Nu är han rådgivare och föredragshållare. Robert Mood utgav i år på förlaget Cappelen Damm boken Ansvar. Ledelse er ingen popularitetskonkurranse.

Boken skildrar Robert Moods inledande karriär, men blir intressant först i samband med skildringen av Kosovokriget i Jugoslavien: ”NATO gikk til krig mot Jugoslavien 24. Mars 1999 med kodenavnet Operation Allied Force, for att beskytte Kosovo-albanerne mot flere overgrepp.” (s. 70) Norges 1000 ”vernepliktige” soldater anlitades på korttidskontrakt, och Robert Mood anser sig vara överbevisad om att värnpliktiga kan användas på ett sätt som ger ”fullgod operativ evne”.

Läs mer