The European Union´s Common Foreign and Security Policy after the Treaty of Lisbon, Panos Koutrakos, sieps.se

The Common Foreign and Security Policy (CFSP) of the European Union (EU) has gradually taken its place at the centre of EU activities. Developed organically from a set of practical arrangements, it is governed by a set of rules and procedures which have been formalised and strengthened over the years. In introducing their current manifestation, the Lisbon Treaty appeared to bring this area of activity closer to the mainstream of the Union’s external action. It strengthened its procedural and substantive underpinnings, reconfigured its position in the constitutional architecture of the Union legal order, and introduced a new institutional actor intended to give the policy sharper focus and raise its visibility. This report sets out the relevant legal framework, analyses it within the broader constitutional and substantive legal context of the Union’s legal order, and explores its implications for the Union’s role as global actor. It highlights the following points. Läs artikel

En roman om Gotland, Mats Björkenfeldt

Gotland ockuperat är en roman skriven av den ständige sekreteraren i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, generalmajor Björn Andersson, och redaktören för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och tidskrift, överstelöjtnant Tommy Jeppson. Boken är utgiven 2017 på Svenskt Militär Historiskt Biblioteks Förlag.

I efterordet påtalar författarna, att syftet med boken är att föra ett samtal och förbereda oss för det värsta som kan hända vårt land. ”Och dessa förberedelser börjar med den enskilda människans beredskap som är fundamental för samhällets motståndsförmåga.” Fundamentalt är också att ett nytt civilt försvar ska skapas: ”En robust logistisk inomorganisatorisk uthållighet behövs, vilken behöver byggas upp i stort från grunden.”

Boken är extremt påkostad och innehåller ett antal bilagor med noggranna beskrivningar av fartyg, flygplan med mera. På ett uppslag finns en bild, som beskriver Rysslands mobila kustrobotsystem K-300P och dess Oniks-robotar med en räckvidd på 300 km. ”Baserat på Gotland skulle det alltså behärska större delen av Östersjön, från Bornholm i söder till Åland i norr. Ett typiskt batteri består av 1–2 ledningsfordon, fyra laddfordon, fyra laddenheter […] samt ett understödsfordon.”

Läs mer

Tre böcker

En av denna sajts utgivare, Anders Björnsson, har översatt tre volymer med klassisk tysk skönlitteratur till svenska. De kom ut under våren, och i samtliga spelar militära figurer huvudroller.

Den Riga-födde Werner Bergengruens samling berättelser Döden i Reval (Dialogos) inleds med en historia om hertigen Charles Eugène de Croy som ledde de ryska styrkorna i slaget vid Narva. Efter förlusten fördes han som krigsfånge av svenskarna till Reval, dagens Tallinn, där han efter några år avled till följd av hårt leverne. Men han bevarades som mumie i en av stadens kyrkor och begravdes först efter nära två hundra år.

Theodor Fontanes sedeskildring Irrvägar (CKM Förlag) är den omöjliga kärlekshistorien mellan en utfattig ung baron och ryttmästare och en duktig arbeterska som intrig. Den rörde upp känslor i Kejsartyskland när den utkom, trots – eller kanske just därför – att sådana här konkubinat var vanliga. Det mest upprörande och moderna var nog den jämlika relationen mellan de bägge kontrahenterna. Boken förebådar Effi Briest, det enda av Fontanes verk som hittills funnits på svenska. Den preussiska militärkulturen genomsyrar romanen.

Det kan man också säga om Fontanes sista roman Stechlin (Atlantis) från hans dödsår 1898. En gammal avsutten major sitter på sitt skuldsatta gods några mil norr om Berlin, ser tillbaka på sitt liv och märker hur marken rämnar under den klass han tillhör, lantadeln. Han har mycket bestämda uppfattningar om det mesta, inte minst om hur krig ska föras, och ser det tysk-ryska vapenbrödraskapet från Napoleonkrigens dagar som förebildligt.

Bevara alliansfriheten

Bevara alliansfriheten
Bevara alliansfriheten

Utan att Sverige är militärt hotat från något håll har det uppstått en yvig debatt om Sveriges ställning som alliansfritt land. Steg för steg har politiska beslutsfattare och militärer ökat samverkan med den västliga militäralliansen Nato – utan att det finns några militära hot mot Sverige och utan att varje steg prövats mot bakgrund av Sveriges traditionella ställning som alliansfritt och fredssinnat.

Läs mer

”Försvaret främst” – en anmälan av generallöjtnant Lars G Persson

Under 2000-talets första decennium har den svenska försvarsmakten genomgått en dramatisk förändring. Från en relativt stark och respektingivande organisation, mobiliseringsbar i alla landsändar, till några få enheter utan reserver. Den är berövad sin rekryteringsgrund – värnplikten. Samtidigt har Sverige i solidaritetens namn utlovat även militärt stöd till grannländer som kan komma att behöva detta.

När nu det internationella klimatet hårdnar och grannen Ryssland höjer tonen mot sina grannar, vaknar samvetet och Sverige börjar ängsligt överväga hur den åstadkomna skadan i någon mån skall kunna repareras. Inte oväntat kommer då frågan en Nato-anslutning åter upp. När dessutom svårigheterna att bemanna även dagens lilla organisation syns övermäktiga, väcks frågan om en återgång till värnplikt i någon form. Och framför allt: Hur skall vi återskapa ett trovärdigt försvar?

Läs mer

Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret , regeringen.se

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020. Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär. Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018. Läs uppdraget

Ominriktningen av det norska försvaret – förebild eller varning , Carl Björeman, Kungliga Krigsvetenskapsakademin

Vi länkar här till en artikel från 2009 av general Carl Björeman som analyserar omställningen av det norska försvaret från nationellt försvar till Nato-anpassat insatsförsvar och  jämför med motsvarande omställning av det svenska försvaret.

 

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm. Omvälvande utveckling Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Läs artikel

Om värnplikt på moderaternas länsförbundsstämma för Örebro län

Motion från Daniel Granqvist, Örebro Mitt:

Den senaste borgerliga regeringen avskaffade i praktiken värnplikten i Sverige. Det bör så förbli. På ett filosofiskt plan är värnplikt tvångsarbete och således statligt slaveri. Staten är en juridisk person som är till för att skydda medborgarnas friheter och rättigheter. Detta skyddas inom statens gränser genom polis, rättsväsende och övriga rättsvårdande myndigheter. Det skyddas gentemot yttre fiender främst genom militären. Om staten tvingar medborgarna att delta i det militära försvaret, inskränks den frihet som staten är satt att försvara…

Förbundsstyrelsens svar:

Det finns förvisso ett antal argument som talar emot värnplikt till exempel frågan om just värnplikten löser de utmaningar vi står inför vilket bland andra tidigare Överbefälhavaren Sverker Göransson hävdade. Som motionären antyder kan man också ifrågasätta rättvisan i att staten kan tvinga en liten del av befolkningen att göra militärtjänst – och eventuellt riskera sina liv – medan de flesta slipper? Men det finns fler och tyngre vägande argument för att behålla värnplikten – Försvarsmakten har haft stora problem att klara sin bemanning och slog 2016 larm om att man saknar anställda på över 7 000 befattningar, värnplikten hjälper till att lösa den problematiken. I en orolig omvärld stärks försvarsviljan och om vanliga människor gör lumpen stärks den folkliga förankringen till förvaret ytterligare. Det finns också ett starkt folkligt stöd för att behålla värnplikten. I en opinionsundersökning av Aftonbladet/Inizio i januari 2016 anser 68 procent av de intervjuade att det är en bra eller mycket bra idé med värnplikt i Sverige. Andra undersökningar visar ungefär samma resultat. Förbundsstyrelsens föreslår stämman besluta: Att avslå motionen.  Läs  stämmohandlingarna

Vi har på den sajten kommenterat att beslutet om viss pliktuttagning syftar till att komplettera yrkesförsvaret medan allmän värnplikt handlar om att ersätta yrkesförsvaret.

Vitbok om EU:s framtid, riksdagen.se

Utrikesutskottet beslutade den 30 mars 2017 att ge försvarsutskottet m.fl. möjlighet att yttra sig över Vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 (KOM(2017) 2025). Försvarsutskottet begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter inom ramen för EU:s vitbok. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).

Försvarsutskottet, som begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter, välkomnar den framtidsdiskussion kommissionen för i sin vitbok om EU:s framtid men konstaterar att vitboken inte innehåller några förslag till nya eller ändrade rättsakter. Utskottet instämmer därför med regeringen att det i detta skede sålunda inte finns något att säga om förhållandet till svenska regler. Utskottet anser att det är angeläget med ett EU-samarbete för att möta globala utmaningar och att förvalta och utveckla befintliga institutioner och på- gående samverkan mellan EU:s medlemsstater. Ett adekvat totalförsvarssamarbete är i sammanhanget viktigt. Även om ett effektivare användande av befintliga försvarsresurser är eftersträvansvärt vill utskottet betona att det försvarsmässiga samarbetet även fortsättningsvis bör ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Utskottet instämmer således med regeringen i att utgångspunkten bör vara att diskussioner till följd av vitboken utgår från den befintliga kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater. Det fortsatta arbetet bör bl.a. ta hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden.

Vitboken innehåller inte någon konsekvensanalys vilket innebär att de aviserade diskussionsunderlagen och eventuella lagstiftningsförslag som följer av vitboken och deras budgetära konsekvenser kommer att granskas när de väl presenteras. Läs utskottets övervägande

Framtidskontraktet – politiska prioriteringar, socialdemokraterna

Sveriges säkerhetspolitik ska vara tydlig och klar. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar vårt land väl. Sveriges militära alliansfrihet har inte betytt passivitet utan ett aktivt ansvarstagande för både vår egen och andras säkerhet. Sverige ska inte vara medlem i Nato. En modern svensk säkerhetspolitik byggs i stället på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjöpolitik, ett fördjupat samarbete i EU och ett starkare stöd till Förenta Nationerna. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas…

En förutsättning för Sveriges militära alliansfrihet är att vi har ett försvar som förmår att hävda vår territoriella integritet och upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Den svenska försvarsmaktens organisation ska präglas av en tydlig folklig förankring vid rekrytering och bygga på demokratiska värderingar som öppenhet och samverkan med det civila samhället…

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:

  • Hävda Sveriges militära alliansfrihet och vår förmåga till internationellt samarbete. Moderniseringen av Försvarsmakten ska fortsätta för att stärka försvarets nationella förmåga, leva upp till våra internationella åtaganden samt bredda försvarets folkliga förankring. Läs dokumentet

Veivalg i norsk utenriks- og sikkerhetspolitikk, regjeringen.no

Videreutvikle de lange linjer i norsk sikkerhetspolitikk ved å

  • Søke å bevare de sterke transatlantiske båndene og videreutvikle det langsiktige sikkerhetspolitiske samarbeidet med USA.
  • Bidra til omstilling i NATO slik at alliansens kollektive forsvar styrkes mot så vel gamle som nye sikkerhetsutfordringer.
  • Styrke norsk forsvarsevne og legge til rette for økt alliert tilstedeværelse og øving i nord.
  • Videreutvikle samarbeidet med Russland basert på felles interesser og en fast og forutsigbar politikk.
  • Bidra til å bevare og videreutvikle den internasjonale rettsorden og styrke FN og andre internasjonale institusjoner. Arbeide for å fremme menneskerettigheter, rettsstat og demokrati. Reagere på alvorlige folkerettsbrudd.
  • Arbeide for balansert, gjensidig, irreversibel og verifiserbar atomnedrustning og ikke-spredning av masseødeleggelsesvåpen. Läs hela dokumentet

Norge har ingen här – Og mindre skal den bli, nof.no

Hæren er historie – i egentlig, militær forstand. Men historien er ikke over, og Hæren kan gjenoppstå som et troverdig nasjonal sikkerhetsinstrument. Den må gjenoppbygges, skal vi føle oss rimelig sikre på alliert forsterkning.

Under tvil har vi én brigade. Selv den er nå under press. Og én brigade er ingen hær. Forsvinner brigaden, blir hæren vi ikke har enda mindre! Da får vi landmakt i løs vekt.

«Vil Brigade Nord overleve landmaktutredninga?» Spørsmålet ble reist på et folkemøte i Istindportalen på Bardufoss i februar. Mannen som etablerte Brigade Nord, generalmajor (P) Lars Sølvberg, innledet. Og helte iskaldt vann i hodet på forsamlingen:
«Nei.»
Nei. «Brigaden overlever ikke.» Den vil forsvinne – slik Hæren er rasert, og i virkeligheten er borte. Det er likevel viktig å slåss for å berge Brigade Nord. Läs artikel på sid 10-16: Norge har ingen här

Befalsbladet nr 1 2017 utgivet av Norges Offisersforbund