Härnösands kommun: Remissvar- Ds 2024:2 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, regeringen.se

[…] Härnösands kommun tolkar att i de kommuner där amerikanska militärbaser, lager och annan verksamhet kommer att bedrivas ökar även hotbilden vid höjdberedskap. Även den förhöjda riskbild för olyckor som kommer med ökade lagringsvolymer av brandfarliga och explosiva ämnen samt transporter av sådana medför. Läs svaret

Malmö tingsrätts yttrande om försvarssamarbetsavtalet mellan USA och Sverige (DCA), regeringen.se

Malmö tingsrätt har ombetts att yttra sig över rubricerad promemoria och har granskat den utifrån tingsrättens verksamhetsområde. Tingsrätten har inga andra synpunkter än de som lämnas nedan.

Tingsrätten noterar att DCA-avtalet innebär att Sverige i en inte obetydlig utsträckning, i praktiken, frånsäger sig svensk jurisdiktion. Om det är godtagbart är ett politiskt beslut. Tingsrätten har därför inga synpunkter på det.

Såvitt gäller implementeringen av artikel 12 i DCA-avtalet ställer sig tingsrätten frågande till om det är tillräckligt med en hänvisning till 46 kap. 15a § rättegångsbalken i 4 § i förslaget till lag med särskilda bestämmelser för straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Det bör ytterligare övervägas vad som ska gälla i andra situationer, t.ex. när tingsrätten avgör brottmål utan huvudförhandling eller när tingsrätten undanröjer påföljder med eller utan sammanträde. Detsamma gäller frågan om utevaro i överrättsprocessen. Läs yttrandet

Fremtidig luftvern kan koste opp mot 100 milliarder, forsvarsforeningen.no

Luftvern blir et av de viktigste elementene i langtidsplanen for Forsvaret som regjeringen legger frem 5. april. Et luftvern som skal dekke viktig sivil infrastruktur, mottaksområder for allierte forsterkninger og militære objekter i vårt langstrakte land vil koste opp mot 100 milliarder kroner, bekrefter eksperter Norges Forsvarsforening har snakket med. […]

Vi har spurt pensjonert brigader og styremedlem i Luftmilitært samfunn Øyvind K Strandman hvilke ytterligere anskaffelser som kreves for at andre militære og sivile objekter skal være tilstrekkelig dekket.

– Når det gjelder flystasjoner er det ingen tvil om at vi må prioritere Rygge, fordi dette er den tredje basen F-35 skal operere fra. I tillegg kommer avtalen med USA om omforente områder der det skal legges til rette for å operere verdens mest avanserte kampfly, F-22, ut fra Rygge. Jeg vil tro at amerikanerne setter som krav at vi har tilfredsstillende luftverndekning her. Alternativet er at de vil stille med eget luftvern som da vil være under amerikansk kontroll. Det tviler jeg på vil være særlig aktuelt sett fra norsk side, svarer Strandman. Läs artikel

In Northern Fleet’s latest training scenario, naval base Severomorsk is attacked by enemy drones,

[…] The Kola Peninsula houses the Northern Fleet and has not only bases for submarines, surface vessels, naval infantry and large weapons depots. The region also has strategically important infrastructure such as the Olenya air base. From this base, Russian strategic bombers regularly set out on terror bombing raids against Ukrainian cities and towns. […]

Severomorsk is the headquarter base of the Northern Fleet, the most powerful of Russia’s five fleets. It located almost 2,000 km north of Ukrainian territory.

According to Professor Zysk, an attack against targets in the Kola Peninsula could stir increased regional tensions.

“It would certainly invite stronger protective measures from Russia and could be used to spread theories about Western involvement, thus alleviating the humiliation and exploiting the event to garner public support or at least weaken the criticism,” she told the Barents Observer.

“Depending on the circumstances of the attack, if Russia would have doubts about a possible indirect Western support, it could contribute to increased regional tensions, not least in the context of changes taking place in the strategic landscape following Finland’s and soon Sweden’s joining of NATO,” Zysk said. Läs artikel

Forbereder seg på storkrig, dagbladet.se

[…] Årsaken til at Putin nå ønsker å gjøre store endringer i samfunnet og den russiske krigsmaskinen er for å kunne stå opp mot verdens mektigste forsvarsallianse, mener Russland-ekspert Tormod Heier.

– Det virker som Russland nå forsøker å tilpasse mer av samfunnet mot den største, og mest eksistensielle trusselen de kan tenke seg å stå overfor, nemlig Nato. For å forberede seg mot en slik formidabel motstander må flere deler av samfunnet, som finans, økonomi og forsvarsindustrien, forbedres, forteller han til Dagbladet.

Slike endringer vil være helt nødvendig etter to år med krigføring i Ukraina, ifølge Heier.

– Hele den russiske landmilitære forsvarsevnen, selve knyttneven til Russlands militære, er fullstendig uthulet og nedslitt etter to år med krigføring. Derfor må større deler av det russiske samfunnet gires om, for å øke produksjonen av militære midler, og gjenoppbygge sin militære kapasitet, i møte med Nato. Läs artikel

Ukraine needs not only weaponry but also mobilization: NATO official, aa.com

A NATO official on Thursday said that Ukraine not only needs more weaponry but also a mobilization.

“You don’t only need new grenades and tanks and armored vehicles, you also need, unfortunately, new soldiers, because soldiers die and soldiers get wounded. And then you talk about mobilization, then you talk about conscription,” Rob Bauer, the chair of the NATO Military Committee, said at the Kyiv Security Forum.

Expressing that it is not only about material or money but also about people and support from society, Bauer said the defense of one’s country is the responsibility of everyone in that nation and not only the defense minister.

The NATO official also said while Ukraine has experienced “unimaginable suffering,” it should not make the mistake of being overly pessimistic in 2024.

“While the world may have been overly optimistic in 2023, we should not make the same mistake by becoming overly pessimistic in 2024. Pessimists don’t win wars. And if you look at the facts: there is every reason to be confident in Ukraine’s ability to achieve success,” he said.Läs artikel

”Riksdagsledamöter – stoppa försvarsavtalet med USA”, barometern.se

Margaretha Lööf-Johansson, distriktsläkare Peter Strand, f.d. utredare i riksdagen Stefan Säwe, fackligt aktiv i Byggnads

[…] DCA-avtalet förhandlades fram under 2023 utan någon som helst insyn eller debatt. Sedan avtalet blivit offentligt har kritiken varit hård trots att debatten ännu inte kommit igång. Avtalet är ”unikt i vår historia och obegripligt långtgående. Det handlar om total underkastelse (…) och det här är inte vilken skandal som helst. Det är obegripligt hur detta kunde ske i hemlighet utan minsta diskussion …”, skriver Jan Guillou i AB .

Riksdagen kommer att behandla och besluta om avtalet i maj och juni i år och det är ännu inte försent för riksdagsledamöter att stoppa avtalet. Nu är det dags att medvetandegöra ledamöterna om DCA-avtalets katastrofala konsekvenser för Sveriges självständighet och oberoende. Inte sedan Kristian Tyranns dagar har Sverige underkastats en främmande makt på detta sätt.

”För att genomföra avtalet krävs i viss utsträckning överlåtelse av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning”, sägs det i den Ds som behandlar DCA-avtalet 2 . Detta innebär att minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Ett riksdagsbeslut om att godkänna DCA-avtalet kräver att minst 262 ledamöter röstar ja om samtliga ledamöter deltar i omröstningen. Om istället minst 88 ledamöter röstar nej – faller avtalet.

Kräv av alla riksdagsledamöter i din valkrets att de sätter sig in i DCA-avtalets konsekvenser och offentligt uttalar sin åsikt. Kräv ett stopp för DCA-avtalet! Läs artikel

Borgerlige partiledere i sandkassen, kontrast.dk

Lars Kaaber, chefredaktør på Kontrast

[…] Det er patriotismen i det danske folk, som skal bære forsvaret frem. Det er igennem en dyb folkelig forankring af forsvarsviljen, at rekrutteringen til forsvaret kan løses. Vi skal genlære, at for at kunne leve i frit land som et frit folk, skal vi sammen kunne forsvare vores territorium. Kan vi ikke det, kommer der nogen og tager det.

Det er en magtpolitisk naturlov, der er lige så gammel som menneskeheden.

En vigtig brik i den manøvre bliver at genoplive de gamle kasernebyer og gerne i takt med at forsvaret udvides også at udvide antallet af kasernebyer.

I Skive, Varde, Sønderborg, Vordingborg, Slagelse og så videre er eller var byernes identitet bundet op på den lokale kaserne. Soldaterne blev fejret. Som by tog man ansvar for at huse et regiment for at bidrage til landets forsvar – også når de unge mænd slog sig løs om lørdagen.

De traditioner skal vi have tilbage. De soldater, som indkaldes eller melder sig til frivillig tjeneste skal opleve, at danskerne er taknemmelige og sætter pris på deres vilje til om nødvendigt at ofre livet for det land, der er vores.

Patriotismen skal gro i hver en forhave og i mødet med hver soldat. Små privilegier som rabat hos de lokale handlende, fribilletter til den lokale biograf og hvad man ellers kan finde på vil være små men vigtige tegn på anerkendelse og respekt. En soldat er ikke som enhver offentligt ansat. En soldat er noget særligt. En soldat er vores ultimative beskytter, der er parat til at yde langt mere end et arbejde for en løn. Läs artikel

Niger’s Big Pivot Away From America, theamericanconservative.com

Sumantra Maitra, director of research and outreach, at the American Ideas Institute

American competition in Africa. That much is guaranteed given out emerging multipolarity. It was this:

The last straw seems to have been a meeting between American and Nigerien officials last week. U.S. Assistant Secretary of State for African Affairs Molly Phee criticized a Nigerien deal to sell Iran uranium, growing Nigerien-Russian military ties, and Niger’s failure to return to democracy…. After the meeting, [the Nigerien Col. Amadou] Abdramane went on television to condemn the “condescending attitude” of the Biden administration.

In the grand scheme of things, Niger isn’t existential or even very important for America, but the extension of Chinese influence in Africa isn’t something to be happy about, especially for realists. Läs artikel

Veien til Damaskus (en forsvarsstrategi), stratagem.no

Stian Bendiksen

[…] Og da kommer vi til kjernen at utfordringen for Norge; vår sikkerhet er basert på tre grunnleggende forhold: nasjonal forsvarsevne, det kollektive forsvaret i NATO og bilatalt samarbeid med våre nærmeste allierte. Dette er det norske forsvarskonseptet. To av hjørnene i konseptet hviler på den samme forutsetningen; USAs sikkerhetsgaranti i NATO og i vårt bilaterale samarbeid. Den garantien har vært utfordret en stund allerede, og stilles nå på en alvorlig prøve i Ukraina. Hvis den amerikanske støtten opphører og Ukraina blir å anse som et «europeisk problem», hvor mye kan vi da stole på at USA vil trå til i en annen europeisk konflikt? Hvis et selvbevisst Kina binder opp USA i Taiwan eller i stillehavsregionen ellers; konflikten i Gaza ikke finner en løsning og Nord-Korea fortsetter sine provokasjoner, så er det langt fra sikkert at USA i det hele tatt kan komme til unnsetning i Europa. Og da har man ikke tatt høyde for at en ny periode med Donald Trump i det Hvite hus innebærer at USA faktisk ikke vil være til å stole på, uansett hva som skjer på kontinentet. Läs artikel

Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, riksdagen.se

Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vänsterpartiet har varit tydligt med att det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vårt vatten och vårt luftrum ska inte kränkas av andra stater.

Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för sådana här säkerhetspolitiska lägen där vi behöver klara av att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval för att skapa trygghet och säkerhet i Sverige. Som det visat sig i denna debatt har detta också historiskt tjänat Sverige väl.

Nu gör ni ett annat vägval. Nu hänger ni upp vår utrikes- och säkerhetspolitik på Nato, på USA och på andra staters krig och konflikter. Vi är oroade över vad det innebär – om det kommer att betyda att vi har tvåhundra år av fred framför oss, eller om vi kommer att dras in i krig och konflikter. Jag hoppas självklart inte att det senare blir fallet, men Sverige tas ifrån det nationella självbestämmandet. Vi bryter med en historisk tradition som vi tidigare har haft och som visat goda resultat för att göra ett annat säkerhetspolitiskt vägval. Jag är oroad över vart det leder oss, men Kerstin Lundgren är för det vägvalet. Se debatten

Utrikesdeklaration med anledning av Sveriges medlemskap i Nato,regeringen.se

Utrikesminister Tobias Billström

[…] Sverige måste tillsammans med sina partner och allierade föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada.

Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är inte bara moraliskt riktigt, det är även vår främsta möjlighet att påverka ryskt agerande. Det är tydligt att Ryssland inte självmant kommer stoppa sin aggression. […]

Sverige har ingått bindande ömsesidiga försvarsgarantier i enlighet med artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det kollektiva försvarsåtagandet i Nato utgör en central del i den svenska säkerhets- och försvarspolitiken.

Som allierad ska Sverige upprätthålla en stark nationell försvarsförmåga för att bidra både till det nationella försvaret och till det kollektiva försvaret i enlighet med artikel 3 i det nordatlantiska fördraget. […]

Nato är en mellanstatlig organisation där besluten fattas enhälligt. Nato är det främsta forumet för transatlantiska säkerhetspolitiska konsultationer. Sveriges säkerhet gynnas av att vi nu har säte och stämma när Nato fattar beslut om Europas säkerhet. Det är en ny möjlighet för svensk diplomati.

Sverige ska verka för att folkrätten och

principerna i Helsingforsslutakten och Parisstadgan upprätthålls. […]

Förutsättningarna för att låta värnpliktiga tjänstgöra inom ramen för Nato analyseras inom Regeringskansliet och kommer även behandlas i Försvarsberedningen. Regeringen eftersträvar bred politisk enighet i frågan.[…]

DCA-avtalet om försvarssamarbete är en grundbult i relationen med USA. Det stärker såväl svensk som amerikansk säkerhet. Det utgör ett mycket viktigt bidrag till stabiliteten i vårt närområde.

Det är en styrka att våra nordiska och baltiska grannländer har liknande bilaterala samarbetsavtal med USA. Det signalerar vår säkerhetspolitiska samstämmighet, stärker säkerheten i Nordeuropa och understödjer Natos gemensamma planering. Läs deklarationen