Länkar

Denne uken advarte Natos militære øverstkommanderende general, Christopher Cavoli, om at Russland styrker sine styrker med nye soldater mye raskere enn USA tidligere har estimert. Han hevder også at Russlands hær nå er 15 prosent større enn den var da Russland invaderte Ukraina for fullt i 2022.

ABC Nyheter har snakket med professor i militær strategi og operasjoner ved Stabsskolen, Tormod Heier, om Cavolis uttalelser. Han sier påstandene om at den russiske hæren er større enn hva den var før invasjonen, kanskje kan stemme. […]

Heier minner også om at man må ta general Cavolis uttalelser med en klype salt, ettersom han har sterke bindinger til den ukrainske forsvarskampen.

Generalens uttalelser er ifølge Heier svært politiske fordi de er myntet på å påvirke politiske beslutningsprosesser i Washington DC.

– Dermed sauses det militærfaglige sammen med det politiske på en måte som gjør at budskapet blir litt unyansert og ensidig. Dette svekker den faglige integriteten til USAs øverstkommanderende i Europa siden de militære blir del av en innenrikspolitisk maktkamp i Washington DC, sier Heier. Läs artikel

Elsa Widding (-)

Av DCA-avtalet framgår att det syftar till att tillgodose amerikanska militära och strategiska intressen. Det är inte ett bilateralt avtal mellan USA och Sverige för att USA ska försvara Sverige. Avtalet har heller ingenting med Nato att göra.

Rimligen bör inte detta avtal vinna laga kraft innan en omröstning och en öppen debatt genomförts i riksdagen.

De amerikanska baserna i Sverige blir ingen isolerad företeelse. De kommer att utgöra en del av USA:s militära supermakt där USA har 750 liknande baser runt om i världen.

Jag vill därför ställa följande frågor till försvarsminister Pål Jonson:

Vad gäller avtalets ikraftträdande krävs det att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om detsamma. En proposition med förslag beräknas kunna lämnas till riksdagen den 8 maj. Efter riksdagsbehandlingen kommer USA att underrättas om att avtalet kan träda i kraft. Ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024.

1. När kommer DCA-avtalet upp till omröstning, och när börjar det gälla?
2. Har ministern och regeringen vidtagit några åtgärder, och i så fall vilka, för att säkerställa att kärnvapen inte kan bli aktuellt på svenskt territorium vid en eventuell upptrappad konflikt med Ryssland?
3. Har ministern och regeringen tagit initiativ till en analys av på vilket sätt DCA-avtalet bidrar till Sveriges säkerhet, och kan ministern i så fall redogöra för utfallet av analysen?

Vad gäller avtalets ikraftträdande krävs det att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om detsamma. En proposition med förslag beräknas kunna lämnas till riksdagen den 8 maj. Efter riksdagsbehandlingen kommer USA att underrättas om att avtalet kan träda i kraft. Ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024. Läs protokollet

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCAavtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt.
Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.
I lagrådsremissen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bland annat privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.
I lagrådsremissen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Läs remissen

[…] Starting with Ukraine, we of course reaffirmed the imperative of continuing to support and help Ukraine defend itself against the ongoing Russian aggression.  I have to say that the United Kingdom has been an extraordinary leader in this effort from day one, imposing sanctions and export controls on Russia and hindering its ability to continue to finance the war, ramping up investments in the defense industrial base.[…]

On Ukraine, the best thing we can do this year is to help keep the Ukrainians in this fight.  They’re fighting so bravely.  They’re not going to lose for want of morale.  The danger is we don’t give them the support that they need, and I make that argument to anyone who will listen to me.  I argue that it is extremely good value for money for the United States and for others.  Perhaps for about 5 or 10 percent of your defense budget, almost half of Russia’s prewar military equipment has been destroyed without the loss of a single American life.  This is an investment in United States security.  So that’s what I would say.  Läs artikel

Det så kallade DCA-avtalet är en förutsättning för att Sverige snabbt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Det skriver försvarsminister Pål Jonson (M) tillsammans med företrädare för L och KD.

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan det andra världskriget. Det innebär att Sveriges försvarsförmåga måste öka och att vi måste samarbeta mer med andra länder och organisationer för att stärka vår säkerhet. En viktig del är medlemskapet i Nato som bidrar både till ett säkrare Sverige och ett starkare Nato. En annan del är DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement) mellan Sverige och USA där regeringen nu beslutat att överlämna en lagrådsremiss med lagförslag till Lagrådet för granskning, inför beslut om en proposition till riksdagen. Avtalet reglerar och förenklar förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Läs artikel

Efter årtier som lavspændingsområde er Arktis og Grønland atter blevet en arena for stormagtsrivalisering. USA har historisk – tilbage fra 1860’erne og særligt fra 1940’erne og frem – opfattet Grønland som en naturlig del af den nordamerikanske forsvarszone. I mere end 80 år har USA haft soldater på grønlandsk grund. Hovedårsagen er ligetil: Beliggenhed, beliggenhed, beliggenhed.

Grønlands forsvarspolitiske betydning for USA, der i dag illustreres med blandt andet militærbasen Pituffik Space Base (tidligere Thulebasen) i Nordøstgrønland, tog første gang fart under Anden Verdenskrig, altså umiddelbart efter at Danmark var blevet beat af Tyskland den 9. april – i dag for præcis 84 år siden. En invasion, der på mange måder blev startskuddet på en ny tid for Grønland. […]

Og netop i disse år er Grønland for tredje gang et forsvars- og sikkerhedspolitisk nøglepunkt. Med præsentationen af den arktiske strategi for nylig, forsikrer Naalakkersuisut håndfast, at Grønland er forankret i den vestlige forsvarsalliance. Samtidig forsøger politikerne med al magt at forhindre, at Grønland ikke udvikler sig fra et lavspændingsområde til et højspændingsområde. Bestræbelser, som kun tiden kan vise resultatet af, alt i mens særligt USA og Rusland opruster i Arktis .

– I dag er den militære betydning af GIUK-gabet vokset igen på grund af den anspændte situation mellem NATO og Rusland, siger Rasmus Dahlberg og fortsætter:

– For det er langs denne linje, man kan ”lukke hullet”, som russiske fly, skibe og især ubåde skal igennem for at komme ned i Atlanten og true forsyningslinjerne mellem USA og Europa. Stormagtsspillet i Arktis handler dog i mindst lige så høj grad om politiske og økonomiske interesser: Kina har tidligere forsøgt at købe sig ind i infrastruktur m.v., mens Rusland og USA på hver deres måde søger lokal indflydelse i Grønland og Færøerne, hvilket kan udfordre sammenhængskraften i rigsfællesskabet, lyder vurderingen fra den forsvarspolitiske ekspert. Läs artikel

Finlands DCA-avtal med USA – av samma slag som Sverige också har ingått – bedöms göra vissa övertramp på grundlagen när det kommer till den amerikanska militärens nya befogenheter på finländsk mark. Regeringens lagförslag behöver kompletteras, slår den rättsövervakande myndigheten fast i ett utlåtande.

Justitiekansler Tuomas Pöysti pekar ut tre avsnitt som försvårande. Det handlar framför allt om att Finland avsäger sig jurisdiktion över amerikanska soldater som befinner sig i landet – det vill säga att eventuella brott de begår ska utredas och lagföras av USA i första hand.

Det handlar också om de befogenheter som USA får att under ”extraordinära omständigheter” vidta ”nödvändiga och proportionerliga” åtgärder, även på andra platser i Finland än vid militärbaserna, för att viktig militär verksamhet ska kunna skyddas.

USA:s militär ska också beredas fri in- och utresa i Finland, vilket begränsar Finlands suveränitet. Detta har tagits i beaktande, noterar justitiekanslern, men:

”Vad som skulle hända om Finlands såg negativt på det (in- eller utresa) är dock i viss mån oklart. Enligt avtalet ska Finlands synpunkter beaktas, men utifrån hur avtalet är formulerat skulle det inte behöva efterföljas.” Läs artikel

Natos ledare bör sansa sin retorik rörande att Ryssland skulle vara på väg att angripa nya länder i Europa bortom Ukraina, sade Finland president Alexander Stubb i en intervju med Financial Times publicerad på torsdagen.

Alexander Stubb menar att Europas ledare i stället bör lägga mer fokus på att förbereda sina försvarsmakter för en sådan potentiell konflikt, och därigenom vara ”mer finländska”.

Den senaste tidens varningar om att Ryssland överväger eskalera den geopolitiska oron i Europa med angrepp bortom Ukraina leder bort från det mest aktuella huvudfokuset: Att bistå Kiev och bygga upp de militära styrkorna, menar Alexander Stubb.

Varningarna om ryska angrepp mot andra länder i Europa har kommit från ledare i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Polen och Estland. Frankrikes president, Emmanuel Macron, har också uppmärksammats som hårdare de senaste månaderna. Han har lyft att det kan behöva bli aktuellt med Natotrupp i Ukraina för att stoppa Ryssland, något som antas eskalera kriget avsevärt. Läs artikel

Kommentar: Övningen avser uppenbarligen inte försvar av det svenska territoriet utan användning av svensk trupp för att tillsammans med amerikanska styrkor förflyttas till Finland för insats där. Sådana operationer kan vara rent defensiva men kan också vara ett led i ett stormaktspel.
Genom att Sverige används som transitland måste man räkna med att vi blir ett förstahandsmål även i en konflikt som inte handlar om att slå tillbaka ett angrepp mot svenskt territorium. (Utgivarna)

Immediate Response genomförs under en dryg vecka i månadsskiftet april – maj. Verksamheten benämns som en militär operation där amerikanska förband, under ledning av svenska Försvarsmakten, kommer att förflytta sig från Norge, genom Norrbotten och vidare till Finland.

Sveriges mål med Immediate Response 24 är att träna vår förmåga att genomföra värdlandsstöd. Det vill säga att ta emot militärt stöd, i detta fall i form av förband från USA, och facilitera deras förflyttning genom Norrbotten till Finland där de ska delta i övningen Northern Forest, tillsammans med soldater från Finland och Norge. […]

Under Immediate Response kommer de amerikanska förbanden, under ledning av svenska Försvarsmakten, att förflytta sig från gränsen mot Norge genom Norrbotten till Boden. Därefter går färden vidare till Finland via Haparanda och Pello. Transporterna pågår under en dryg vecka i början av maj. Läs pressmeddelande

[…] Heimevernet og organisasjonene som utgjør rådsstrukturen i Heimevernet sikrer at enhver som ønsker å utfordre norsk suverenitet ikke bare møter Forsvaret, men faktisk hele Norge. Verneplikten er helt sentral i denne forsvarsviljen. Verneplikten knytter Norges militærmakt, vårt sivilsamfunn og våre makthavere sammen i en treenighet som gjør oss som nasjon sterk hvis farer truer. Verneplikten sikrer at mange norske unge kvinner og menn er trent i maktanvendelse og har forståelse for beredskap, samtidig som de er en del av oss alle.

Situasjonen nå, krever at enda flere av våre unge kvinner og menn avtjener en form for førstegangstjeneste.

Fred og frihet skal vi ikke ta for gitt. Norge som nasjon er avhengig av at hele befolkningen mobiliserer hvis det kreves. Med verneplikten i bunn, et landsdekkende Heimevern med landsrådet i ryggen og et sterkt forsvar vil vi, sammen med våre allierte, ha et svært godt utgangspunkt for å forsvare alt vi har og alt vi er.

Det er ikke forsvaret alene som skal forsvare Norge, det er det norske folk som skal forsvare landet vårt. Aldri mer 9. april. Läs artikel

Canada la denne uken frem sin langtidsplan for sitt forsvar. Planen gjelder for de neste 20 årene.

I planen «Our North, Strong and Free» skriver den canadiske regjeringen at det mest presserende og viktigste oppgaven de står overfor er å hevde landets suverenitet i de arktiske og nordlige områdene.

Den canadiske regjeringen skriver at de skiftende fysiske og geopolitiske landskapene har skapt nye trusler og sårbarheter for Canada og canadiere.

– Dette inkluderer behovet for å oppgradere vårt kontinentale forsvar til trusler eller beseire dem når det er nødvendig, skriver den canadiske regjeringen. Läs artikel

USA og Norge skal samarbeide om å bygge en midlertidig satellittstasjon på Andøya flystasjon.

Ifølge pressemeldingen fra Forsvarsdepartementet skal satellittstasjonen understøtte rominfrastruktur for situasjonsforståelse, kommunikasjon for kommando og kontroll og varsling til Norge og NATO.

– Jeg er svært tilfreds med at USA velger Norge som sin samarbeidspartner i dette spennende prosjektet, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram.

– I dagens sikkerhetspolitiske situasjon må vi stå sammen for å kunne forsvare hele NATOs territorium. Etableringen av satellittstasjonen på Andøya flystasjon bidrar vesentlig til å styrke Norges og NATOs forsvarsevne.

Satellittstasjonen vil gi Norge og NATO tidlig varsling dersom det oppdages kryssermissiler i nordområdene. Läs artikel