Länkar

Greece has sent letters to NATO and the United Nations, complaining over what it called ”inflammatory” statements by Turkish President Tayyip Erdogan and asking them to condemn Ankara’s behaviour, diplomatic sources said on Wednesday.

The two countries – North Atlantic Treaty Organization (NATO) allies but historic foes – have been at odds for decades over a range of issues including where their continental shelves start and end, overflights in the Aegean Sea, and divided Cyprus. […]

According to Turkey’s state-owned Anadolu news agency, Ankara sent letters this week to the European Union, NATO and the United Nations explaining its stance and views on issues including overlapping claims on airspace, territorial waters and the demilitarisation status of the Aegean islands, among other issues. Läs artikel

Läs också: Erdogan accuses Greece of ’occupying’ demilitarised islands

Europe’s largest nuclear plant has come under repeated shelling in recent weeks, sparking fears of a potential nuclear disaster.

Highlighting his continued grave concern over the situation, the UN chief again warned that any damage to Zaporizhzhia, or to any other nuclear facility in Ukraine, could result in a wide-reaching catastrophe.  […]

“As a first step, Russian and Ukrainian forces must commit not to engage in any military activity towards the plant site or from the plant site. The Zaporizhzhia facility and its surroundings must not be a target or a platform for military operations,” he said.

The second step would entail securing an agreement on a demilitarized perimeter.

“Specifically, that would include a commitment by Russian forces to withdraw all military personnel and equipment from that perimeter and a commitment by Ukrainian forces not to move into it. Operators at the plant must be able to carry out their responsibilities, and communications must be maintained”. Läs artikel

Internationella atomenergiorganet IAEA efterlyser en säkerhet

szon kring kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina för att undvika att en förödande olycka inträffar. IAEA föreslår att å det snaraste inleda förhandlingar för att lyckas upprätta en säkerhetszon.

IAEA besökte Zaporizjzja med en delegation bestående av 14 observatörer förra veckan. Två av observatörerna stannade kvar med målet att upprätta en permanent närvaro vid kärnkraftverket. […]

Internationella atomenergiorganet IAEA uppger att man observerade ryska soldater, militärfordon och militärutrustning i kärnkraftverkets utrymmen. Bland annat observerades flera militärfordon på första våningen i turbinhallarna i två enheter, enhet ett och två.

Enligt IAEA är en expertgrupp från det ryska statliga bolaget Rosenergoatom också på plats i kärnkraftverket.

Ukraina har tidigare anklagat Ryssland för att stationera tunga vapen inne på området, och för att använda kärnkraftverket som militärbas. […]

IAEA rekommenderar att man ser till att personalen får arbeta i en passande arbetsmiljö där de också har tillgång till stöd från sina familjer. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Mats Nordberg (SD) har frågat utrikesministern hur ministern och regeringen agerar för att svenskt och europeiskt stöd med utrustning till Ukraina ska skyndas på och öka. […]

Sex stödpaket med militär utrustning har hittills skänkts till Ukraina. Därutöver fattade regeringen den 4 augusti 2022 ett beslut om att låta Försvarsmakten skicka instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt. Syftet är att möjliggöra för Ukraina att upprätthålla och stärka sin försvarsförmåga. Försvarsmakten kommer att till och med den 31 december 2022 skicka upp till 120 instruktörer, fördelat på flera utbildningsomgångar.

Detta arbete måste hela tiden vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige. […]

Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina. Ytterligare militärt och civilt stöd kan bli aktuellt och kommer då, liksom tidigare, utgå från vad som är specifikt efterfråga av Ukraina och vägas mot de behov vi har för vårt eget försvar. Läs svaret

French President Emmanuel Macron defended his continued diplomatic efforts and telephone calls to Russian President Vladimir Putin following the invasion of Ukraine, slamming criticism of his efforts as “mistaken morality.”

Speaking to French ambassadors gathered at the Elysée Palace on Thursday, Macron questioned the decision in western capitals to close lines of communication with the Kremlin.

“The job of a diplomat is to talk to everybody and particularly to the people we disagree with,” he said at his yearly address on foreign policy. “Who wants Turkey to be the only world power that is talking to Russia? … We must not give in to any form of mistaken morality that would seek to weaken us.” Läs artikel

En domstol i Moskva har beslutat att dra tillbaka den oberoende ryska tidningen Novaja Gazetas tillstånd. ”Det här är tydligt ett politiskt beslut”, säger Salla Nazarenko, expert på internationella frågor vid Finlands Journalistförbund.

På måndagen kom beskedet att den oberoende tidningen Novaja Gazetas medielicens upphävs. Det här innebär att tidningen inte längre får verka inom Rysslands gränser. Det var den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor som anmält tidningen, med hänvisning till att tidningen inte kunnat redovisa dokument gällande ett ägarbyte år 2006.

Novaja Gazetas chefredaktör Dmitrij Muratov var på plats i rätten i Moskva och sade efteråt att domen var politiskt motiverad, “utan någon som helst laglig grund”, rapporterar Reuters. Läs artikel

President Vladimir Putin on Monday approved a new foreign policy doctrine based around the concept of a ”Russian World”, a notion that conservative ideologues have used to justify intervention abroad in support of Russian-speakers.

The 31-page ”humanitarian policy”, published more than six months into the war in Ukraine, says Russia should ”protect, safeguard and advance the traditions and ideals of the Russian World”. […]

It said that Russia’s ties with its compatriots abroad allowed it to ”strengthen on the international stage its image as a democratic country striving for the creating of a multi-polar world.”

Putin has for years been highlighting what he sees as the tragic fate of some 25 million ethnic Russians who found themselves living outside Russia in newly independent states when the Soviet Union collapsed in 1991, an event he has called a geopolitical catastrophe. […]

Russia has continued to regard the former Soviet space, from the Baltics to Central Asia, as its legitimate sphere of influence – a notion fiercely resisted by many of those countries as well as by the West.The new policy says Russia should increase cooperation with Slavic nations, China, and India, and further strengthen its ties to the Middle East, Latin America and Africa.

It said Moscow should further deepen its ties with Abkhazia and Ossetia, two Georgian regions recognised as independent by Moscow after its war against Georgia in 2008, as well as the two breakaway entities in eastern Ukraine, the self-styled Donetsk People’s Republic and the Luhansk People’s Republic. Läs artikel

Tisdag 6 september anlöper USS Arlington (LPD 24) till Visby på Gotland. Det amerikanska amfibietransportfartyget kommer till kaj för att vila sin personal och för att fylla på sina förråd av bränsle och förnödenheter, ett rutinbesök med andra ord. Besöket varar tills den 8 september.

Amfibiestridsfartyget är av San Antonio-klass och används bland annat för att transportera och landsätta trupper.

Fartyget befinner sig i Östersjön och deltar fortlöpande i övningar med Nato- och partnerländer, vilket bidrar till ökad stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Läs pressmeddelande

PKK-flaggor i Almedalen störde Natosamtalen med Turkiet. Men i sin första intervju säger Turkiets nye ambassadör i Sverige att han är nöjd med hur den svenska regeringen agerade. ”Att ha Sverige med i Nato är en god idé”, säger Yönet Can Tezel. […]

I slutändan handlar allt om vilka soldaters liv det är som sätts på spel, säger Tezel. Han talar om Natos artikel 5, den som säger att Natoländer ska försvara varandra i händelse av krig.

– Gud förbjude om det sker, men om Sverige blir en allierad och måste bli försvarat, i ett sådant negativt scenario så ska ju Natoländer hjälpa Sverige. Turkiska befäl kommer inte tveka att beordra sina soldater att riskera sina liv i försvaret av Sverige, om det blir nödvändigt. Det är vad Nato handlar om, säger han. […]

Regeringen Olof Palme terrorklassade PKK redan 1984. Problemet för Turkiet är, säger Yönet Can Tezel, att samma soldater som skulle försvara Sverige samtidigt hotas av bland annat PKK.

– De har finansiellt stöd, personligt och ideologiskt stöd här. Det är en paradox. Men att ha Sverige med i Nato är en god idé. Det kommer att öka Natos gemensamt säkerhet, säger han.

– Om Turkiets inre säkerhet försvagas så försvagas Nato. Om Nato försvagas så försvagas Sverige. […]

– Det är inte raketforskning. Vi vill bara att svenska myndigheter ska vara mer responsiva, titta närmare på ärendena och mer öppet, säger Tezel. […]

En del av de som begärts utlämnade har Sverige tittat på och konstaterat att de inte kan utlämnas. Varför ska man se över ärendena igen?

– Om det finns människor som döljer sitt mörka förflutna och fått medborgarskap eller status genom att dölja sanningen. Självklart borde Sverige överväga det igen.

Så Turkiet har specifika underrättelser om vissa av dessa individer?

– Det finns en del sådana människor, ja. Varför skulle Turkiet göra sig besvär, slösa mängder med offentliga medel och sätta människors familjer i svårigheter? Läs intervjun

YLES dokumentärserie i fyra delar Nazityskland och Finland presenteras vid en särskilt intressant tidpunkt. Serien, som fokuserar på åren 1933–1944, undersöker den situation som Finland befann sig i före och under andra världskriget, det vill säga som en bricka i ett spel som leds av stormakterna. Var tvungen att välja sida. Låter det bekant?

På den tiden fick man välja ”mellan pesten och kolera”, som den förre försvarsministern Jussi Niinistö uttrycker det: ska man försöka sluta fred med Sovjetunionen eller hoppa på tåget av Nazityskland, som skryter med sin makt ? Finland valde det senare. […]

Samarbetet mellan Finland och Tyskland fördjupades redan före andra världskrigets händelser. I inbördeskriget 1918 gav Tyskland betydande stöd till de vita, och banden förblev starka även senare. Den sociala, akademiska och militära eliten samt vissa konstnärskretsar strömmade gärna till Tyskland. Opportunismen höjde också sitt huvud. Å andra sidan tvingade Hitlers seger det exportberoende Finland att komma ännu närmare Tyskland. […]

Finländarnas förbrödring  med nazisterna har varit erkänd i vårt land i åratal, men ändå när vi behandlar ämnet stöter vi på en viss smak för att förklara på bästa sätt. Den raka serien gör förklaring meningslös genom att smälla fakta på disken.

I den sista delen av dokumentärserien säger exminister Niinistö att han tror att all smutstvätt om att förbrödra sig med Nazityskland nu är tvättad. Sådär? Läs artikel

Omkring 70 000 människor samlades i centrala Prag på lördagen för att protestera mot den tjeckiska regeringen.
Demonstranterna hävdar att landets ledning ägnar krigshärjade Ukraina mer uppmärksamhet än sina egna medborgare. […]

Demonstranterna protesterar också mot Nato och EU (Tjeckien är för närvarande EU:s ordförandeland), och mot EU:s klimatpolitik.

Premiärminister Fialas säger i en kommentar till demonstrationen att protesten är arrangerad av ”proryska grupper med extremistiska åsikter”, och att den genomförs i strid med Tjeckiens intressen. Han konstaterar också att vissa människor lyssnar till rysk propaganda och desinformation. Läs artikel