Länkar

Stein Ørnhøi har i ein mannsalder fronta SVs tryggingspolitikk, der motstanden mot Nato har stått sentralt. Denne hausten er SV i ferd med å snu i det som gjennom 60 år har vore ein hjartesak. […]

Også neste år har 87-åringen tenkt seg på landsmøte, og denne gongen kjem han til å heie på den delen av partiet som ønskjer å fjerne formuleringa i prinsipprogrammet som seier at SV skal jobbe for å melde Noreg ut av Nato.

– Eg har meint i veldig mange år at Nato er eit stort tryggingspolitisk problem, og det meiner eg framleis. Vi løyser likevel ikkje det problemet ved å sende eit brev til Jens Stoltenberg og fortelje at Noreg melder seg ut åleine. Det eg har sakna i SV, er debatten om korleis det er mogleg å kome seg ut. Nato er stort sett til skade, men korleis kjem vi oss ut utan å skape ustabilitet i nordområda?

– Er dette eit brot med den tradisjonen som SV har stått i sidan stiftinga?

– Nei, slettes ikkje. Kjernen i SV har ikkje vore utmelding, men eit alternativ til Nato. Det som no ligg frå fleirtalet, er heilt i tråd med det eg var med å stifte i 1961. Kampen mot atomvåpenet har heile tida vore det viktigaste, og eit alternativ til Nato har vore kjernen, seier Ørnhøi. […]

SV-nestoren trur også at Nato vil ta ei anna rolle og ein annan strategi når krigen i Ukraina etter kvart går over.

– Eg trur at det politiske miljøet i Tyskland føler at det har vore amerikanarane sin aggressive haldning i Aust-Europa som har vore med på å provosere fram ei konflikt som vi kanskje kunne unngått i Ukraina. Eg sa altså ikkje no at det er nokon andre enn Vladimir Putin som har ansvaret, men du må ha vore veldig lite interessert i ting viss du ikkje har merka at det finst nyansar mellom Donald Trump og Angela Merkel i synet på Nato i aust, seier han. Läs artikel

[…] Hela området från Arktis till Östersjön måste ses som en operativ helhet. Planeringen och uppgifterna måste byggas så att de militära styrkorna i nordens länder positioneras så att de operativt kompletterar varandra och är starkt interoperabla. Norska västkusten, västerhavet, Öresund och Östersjön är alla strategiska områden där samverkan är nödvändig. […]

Förstärkt armé: Värnplikts­volymerna ska öka och bör så snart som möjligt omfatta 10 000 värnpliktiga per år. De tre brigader som i dag är under uppbyggnad bör kompletteras med fler. Uthålligheten i markstriden är avgörande. Inte minst erfarenheterna från Ukraina visar detta. Den samlade krigs­organisationen ska uppgå till minst 100 000 personer 2030. Här är det centralt att människor med olika bakgrund och erfarenheter bidrar till arbetet för att stärka vårt lands uthållighet och motståndskraft. […]

Den försvarsberedning som nu ska lägga grunderna inför kommande försvars­beslut har en grannlaga uppgift. Några viktiga huvud­punkter är en långsiktig säkerhets­politisk linje där Rysslands agerande och strategi är tydligt dimensionerande för svensk försvars­makt, en högre militär förmåga trots kostnads­utmaningar, ett robust civilförsvar, samt en offensiv hållning när det gäller integrationen i Nato.

I slutändan handlar det om att vi ska bygga ett folkförsvar. Ett total­försvar av svenska folket och för svenska folket. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till Försvarsmaktens nya perspektivstudie.

Apparently out of the blue – and barely two months before the planned signing of the contract for the purchase of 82 new tanks – the Norwegian Chief of Defense Eirik Kristoffersen asked Norwegian Minister of Defense Bjørn Arild Gram (Center) to ditch the purchase in favor of new helicopters and long-range weapons. The contract is planned to be signed before the new year.

The Chief of Defense’s surprising decision has been met with reactions also outside of Norway’s borders and the Finnish defense analyst Robin Heggblom says that the defense of the Norwegian border to Russia is not a purely Norwegian affair.

”If Norway do not have modern tanks, the defense units in Finnmark and Troms (in Northern Norway. Red note) will have issues with defending themselves against enemy attacks. They will also have difficulties with counter-attacks to push the enemy back across the border. To say it bluntly, it means that more soldiers and civilians will be killed or hurt,” says Heggblom to High North News.

”From a Finnish perspective, it is a strange decision to make. Finnish defense forces are dedicated to defending the entire country. That also means that if Norway lacks the ability to counter-attack – which usually requires several troops and is more dangerous than defending their own positions – others must take the brunt of it,” says Heggblom.

And these ”others”, he believes will be Finnish and Swedish soldiers. […]

Despite the new recommendation from Chief of Defense Kristoffersen, Minister of Defense Bjørn Arild Gram (Center) is adamant that the government is planning for the acquisition of tanks.

”The process is in line with the progress plan that has been laid out,” says Gram to the National Defense Magazine – Norway. […]

Together with several other mayors, the mayor of the border municipality Sør-Varanger, Lena Norum Bergeng (Labor), reacts strongly to the Chief of Defense’s statement, and writes in an op-ed for Folkebladet that ”For Norway’s army municipalities, the acquisition of tanks is a sign that Norway is to be defended from the first meter”.

”Should the future defense be based on enemies being allowed to freely cross the border and attack the Norwegian people living in the North, and then use missiles to take them out one by one? What about us who live in the North? Such a strategy seems to surrender us to the superior power without even attempting to defend the country. Can we really accept that someone else will help us defend Norway if we ourselves are not willing to stand firm?” writes the mayors. Läs artikel

I dag hemförlovas drygt 7 700 beväringar från Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet.

Beväringarna ryckte in i januari i år och har tjänstgjort i 347 dagar. De som ryckte in i juli har tjänstgjort i 165 dagar.

Måndagen den andra januari rycker kontingent 1/23 in, och då inleder 12 500 nya rekryter sin tjänstgöring. Läs artikel

Sveriges Nato-ansökan kan läggas på is i närmare ett år – om en ratificering inte blir av i februari-mars.

Det har turkiska företrädare gjort gällande under möten med Sverige under hösten, senast på örlogsbasen Muskö i november, enligt uppgifter till Aftonbladet.

– Om inte det här löser sig under de närmaste månaderna så hamnar det i den turkiska valrörelsen, säger tidigare ambassadören i Ankara, Michael Sahlin.

Sveriges Nato-ansökan riskerar att bli en långdragen historia. Enligt uppgifter till Aftonbladet har det framgått under flera möten som hållits mellan svenska och turkiska företrädare under hösten och vintern. Det mest avgörande mötet skedde inom ramen för det turk-svensk-finska samarbetet den 25 november och enligt Aftonbladets uppgifter ägde det rum på örlogsbasen Muskö utanför Stockholm.

Läs artikel

Intervju med Christopher Clark professor vid Cambridge universitet. Googleöversatt.

[…) Clark:  Det som förvånade mig var Rysslands invasion av Ukraina. Jag hade inte trott att det var möjligt.

Spiegel: För att det verkade som om vi hade lämnat erövringskrig bakom oss i världshistorien?

Clark: Ja, kanske, men det kan man naturligtvis bara säga som europé om man begränsar sin horisont till denna kontinent.

Spiegel: Har det varit ett jämförbart krig i resten av världen de senaste decennierna? Vi kan inte komma på någon.

Clark: Det amerikanska kriget i Irak 2003 var ett enormt politiskt misstag.

Spiegel:… men inte ett erövringskrig, som Ryssland nu för.

Clark: Håller med. Det var därför den ryska attacken mot Ukraina var en sådan chock.

Spiegel: Även efter Rysslands annektering av Krim 2014?

Clark: Världen reagerade helt annorlunda. Det har med rätta förekommit protester och sanktioner, men ingen har gjort ett seriöst försök att tvinga bort Putin från Krim igen. Man har sett att Ukraina är ett komplext land med komplicerade historiska berättelser. Öst har varit ansluten till Moskva sedan 17-talet och Krim sedan 18-talet, medan väst i dagens Ukraina aldrig har gjort det.

Spiegel: Förmodligen också för att Putin med sina ”små gröna män”, soldaterna utan insignier och flaggor, lyckades få Krim under sin kontroll utan att omedelbart lägga det i spillror.

Clark: Ja, kanske var det därför du tittade med knutna händer. Och det verkade faktiskt som om Putin hade råd att fortsätta denna typ av hybridkrigföring i årtionden. Som ett öppet sår för att oroa väst utan att det har orsakat sig själv stora kostnader. Eftersom Nord Stream 2 existerade trots sanktioner och andra affärer med väst. Att han nu har riskerat allt detta är faktiskt förvånande. […]

Spiegel: Du tvivlade inte ens när Putin till slut mer eller mindre krävde att Natos expansion österut skulle vändas?

Clark: Det tyckte jag var mycket oroande. För östutvidgningen var inte i första hand resultatet av en västerländsk expansionistisk politik. Staterna i Central- och Östeuropa letade efter säkerhet – och vem skulle förneka den? Det är en sak att kritisera enskilda oönskade utvecklingar sedan 1990. Men det är en helt annan sak att ifrågasätta hela den ordning som skapades tillsammans på nittiotalet, som Putin och hans utrikesminister Sergej Lavrov nu har gjort. Eftersom väst hade brutit sina löften var alla internationella regler nu olagliga och föråldrade, hävdade de. Det finns en stor fara i denna inställning. Det bars av känslan av att man hade blivit förödmjukad och lurad om och om igen, att man inte längre kunde tillåta detta, att man måste bli hård någon gång. Denna känsla av att ha blivit förrådd odlas medvetet av Putinregimen. Det har nu blivit ett viktigt verktyg för rysk diplomati. Men de talar aldrig om den dödfödda ryska demokratin och laglösheten under Boris Jeltsin. Läs intervjun

En ballistisk missil som testats av Turkiet har skrämt Aten, sade president Recep Tayyip Erdogan på söndagen.

Enligt den turkiske ledaren kommer landet inte att stå passivt eftersom Grekland stärker sin militära närvaro på de Egeiska öarna.

Turkiet avfyrade en kortdistans ballistisk missil i Svarta havet i oktober. Landet har meddelat att missilen, som heter Taifuuni, kan träffa sitt mål upp till 561 kilometer bort på bara 456 sekunder.  Enligt Bloomberg hotade Erdogan att missilen ”naturligtvis kommer att träffa” Aten om ”Grekland inte förblir lugnt”.

Erdogan uppgav att Turkiet inte kommer att se från sidlinjen om Grekland ”tar med sig vapen från USA till öarna”. Läs artikel

Googleöversatt

Slovakien vill leverera MiG-29 stridsflygplan till Ukraina . Slovakiens utrikesminister Rastislav Kacer berättade för den ukrainska nyhetsbyrån Interfax-Ukraina i en intervju som publicerades på måndagen. Under hans möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy i Kiev i torsdags förra veckan var det bra diskussioner om hur leveransen skulle gå till.

Under de kommande veckorna kommer en ukrainsk delegation att resa till Slovakien för att arbeta med slovaker och amerikaner för att genomföra leveransen. ”Jag är optimistisk att planen kommer att dyka upp i Ukraina snart”, sa Kacer. Enligt Kacer beslutade den slovakiska regeringen förra veckan att förse Ukraina med missiler för att beväpna MiG-29:or.

Slovakien skulle vara den första NATO-medlemmen att ge Ukraina stridsflygplan . I mitten av april meddelade den slovakiske premiärministern Eduard Heger att han var villig att överlämna det slovakiska flygvapnets tolv MiG-29:or till Ukraina. I början av juli upprepade han denna vilja, men utan att ge några detaljer. I mitten av augusti kontrade den slovakiske försvarsministern Jaroslav Nad rykten om att MiG-29:orna redan befann sig i Ukraina. Slovakien för samtal med de allierade om vad de ska göra med planen om de avvecklas som planerat, sa han då; något beslut har ännu inte fattats. Läs artikel

U.S. counterterrorism in Africa has failed. It was evident from the earliest post-9/11 days that the war on terror was seeding what it sought to eliminate. The Pentagon funded and trained soldiers who violated human rights, corrupted public service and mounted coups. Counter-terror support repurposed African regional organizations as military coalitions.

The PATRIOT Act handicapped humanitarian operations in Somalia 11 years ago so much that an entirely preventable famine killed 250,000 people. The military operation that toppled Muammar Gaddafi unleashed a wave of jihadism across a third of the continent.

This dismal U.S. scorecard is especially regrettable because in the decade before 9/11, East African nations had hit on a formula for containing al-Qaida — putting the politics first. A combination of coercion and diplomacy pushed Sudan, the leading state sponsor of terror, into collaborating with its neighbors and the United States and put the region on the road to neutralizing the jihadist threat.

The failings were evident even under the George W. Bush administration, which pulled back from its excesses. What wasn’t established was an alternative. The Trump administration outsourced its Africa policy, putting Israel, Egypt, Morocco and the United Arab Emirates in the driving seat. The Biden administration has no discernible policy other than timidly hoping for stability.

Today, if the Biden administration is looking for a framework for partnering with Africa that steers a course between militarization and moralizing, it need look no further than Africa’s own norms and principles of governance and democracy. These are aspirational for sure, but aspirations forged in the recovery from conflict, state failure, and despair. They’re enshrined in the Constitutive Act of the African Union, its commitments to democracy, elections and governance, to human rights, and to peace and security.

Chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Jonson, beslutar att följande ska gälla för Försvarsberedningens arbete.
Försvarsberedningen ska i en första etapp analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen globalt med särskild betoning på Europa och Sveriges närområde. Erfarenheter från Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska ägnas särskild uppmärksamhet. Försvarsberedningen ska utifrån detta redovisa sin bedömning av omvärldsutvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. I det senare ingår följder av ett svenskt medlemskap i Nato med tillhörande prioriteringar för svenskt vidkommande samt en översyn av försvarspolitiska utgångspunkter och mål.
Utöver vad som sägs ovan ska Försvarsberedningen enligt 2020 års försvarsbeslut (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136) genom en kontrollstation utvärdera förverkligandet av försvarsbeslutet 2020, i syfte att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas med riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram. Av 2020 års försvarsbeslut framgår även att regeringen i budgetpropositionen för 2024 ska återkomma till riksdagen för att säkerställa att genomförandet av försvarsbeslutet fortgår som planerat samt med förslag om hur planeringsramen för perioden 2026– 2030 ska hanteras. Försvarsberedningen ska inför detta lämna förslag om
planeringsramen. Läs anvisningen

Fridtjov Bjørgolfsson Vigerust kommenterer i innlegg i DN mitt innlegg der jeg støtter Forsvarssjefens anbefaling om å avbryte stridvognsanskaffelsen. Fridtjov og jeg er enige om at Hæren må gå nye veier i fremtiden. Samtidig virker han ikke overbevist om at denne fremtiden bør starte nå.

Jeg fremmet påstanden om at vi nå har et mulighetsvindu for endring. Fridtjov er ikke enig, men presenterer heller ikke noe nytt motargument. Snarere gjentar han kun den passiviserende tanken om at vi ikke kan prioritere modernisering foran beredskap i en periode. Derfor må jeg gjenta mitt argument fra forrige innlegg, med ny ordlegging: Før Russland eventuelt er klar for en ny, strategisk landoffensiv, må de løsrive hoveddelen av landmakten sin fra Ukraina på en eller annen måte. Läs artikel