Redaktionen

Known informally as the world’s “town hall”, the Assembly is where all 193 UN Member States have a voice. A total of 141 countries voted in favour of the resolution, which reaffirms Ukrainian sovereignty, independence and territorial integrity.

Assembly President Abdulla Shahid struggled to read the results of the vote as ambassadors began applauding, and then standing up, as he started speaking.

The resolution demands that Russia “immediately, completely and unconditionally withdraw all of its military forces from the territory of Ukraine within its internationally recognized borders.”

It was sponsored by more than 90 countries and needed a two-thirds majority in the Assembly to pass.

Five countries – Belarus, the Democratic People’s Republic of Korea (more commonly known as North Korea) Eritrea, Russia and Syria – voted against it, while 35 abstained.

The voting capped off a rare special emergency session of the General Assembly that began on Monday, during which countries took to the podium to declare their positions on the crisis, now entering a second week. Läs pressmeddelande

Russlands krig mot Ukraina fører Europa inn i en ny tidsperiode. Nå trenger Norge en nasjonal garderingsstrategi som bruker mer ressurser på sikkerhet og forsikrer at Norge ikke står alene i en mulig ny krig i fremtiden. […]

Ukraina får ikke (nok) hjelp til å forsvare seg fordi de ikke er et Nato-land, og fordi USA og Nato ikke vil risikere en krig med Russland over Ukraina. Et ubehagelig spørsmål er om Nato-alliansen vil holde stand dersom Russland skulle forsøke seg på atter et fremstøt i fremtiden.

Når krigen raser i Ukraina, er det lett å glemme at USAs sikkerhetspolitiske hovedutfordring ikke befinner seg i Europa.

Til tross for at USA nå styrker sitt militære nærvær i Europa og innfører harde sanksjoner mot Russland, er Kina den dimensjonerende trusselen for USA. I amerikanske strategier er det rivaliseringen med Kina det meste handler om.

I fremtiden kan vi også få en amerikansk president med mindre interesse for allianser og transatlantiske bånd. Läs artikel

– Det ukrainske folket kjemper en legitim forsvarskamp i tråd med FN-paktens regler om selvforsvarsrett. Vår beslutning om å gi Ukraina våpenstøtte må sees i dette lyset. Vi er på linje med Sverige, Finland, en lang rekke allierte og nærstående land. Dette betyr selvsagt ikke at alle disse landene er i væpnet konflikt med Russland.

Det skriver statssekretær i Utenriksdepartementet Eivind Vad Petterson (Ap) til Forsvarets forum. […]

Samtidig er vi enige i at bistand til en krigførende part under visse omstendigheter kan føre til at man kan bli ansett som part til konflikten, men dette vil avhenge av hva slags støtte som gis og i hvilket omfang. Vi mener at den støtten vi nå har besluttet å gi Ukraina – 2000 M72-panservernvåpen – er såpass begrenset at den ikke fører til at vi blir part til konflikten, skriver Vad Petterson. […]

Professor i offentlig rett ved Universitetet i Oslo, Geir Ulfstein, mener det blir feil å si at Norge er en stridende part ved å sende våpen til Ukraina

– Ved å sende våpen er ikke Norge lenger en nøytral stat. Men dette betyr ikke at Norge med dette er en stridende part. Norge blir først en stridende part hvis vi deltar aktivt i militær kamp, og dette har Norge ingen planer om å gjøre, skriver Ulfstein i en e-post til Forsvarets forum. Läs artikel

There are no guarantees that there won’t be any incidents with NATO as the alliance continues to supply arms to Ukraine, Deputy Foreign Minister Alexander Grushko said.

Commenting on the potential risks of such incidents between Russia and the alliance, the Russian diplomat noted that Moscow believes it is ”reasonable” of NATO not to interfere militarily in the situation in Ukraine. Läs artikel

The United Nations General Assembly on Wednesday overwhelmingly voted to reprimand Russia for invading Ukraine and demanded that Moscow stop fighting and withdraw its military forces, an action that aims to diplomatically isolate Russia at the world body.

The resolution, supported by 141 of the assembly’s 193 members, passed in a rare emergency session called by the U.N. Security Council while Ukrainian forces battled to defend the port of Kherson in the face of air strikes and a devastating bombardment that forced hundreds of thousands of people to flee. Läs artikel

[…] Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice. Enligt honom är Rysslands agerande i Ukraina ett tydligt exempel på aggression/anfallskrig och ett väpnat angrepp, enligt folkrätten. Detta rättfärdigar självförsvar av Ukraina och eventuella allierade.
Han påpekar att Ryssland redan före det storskaliga angreppet den 24 februari begått flera grova brott mot folkrätten. Det första är ockupationen och den olagliga annekteringen av Krim. Det andra är den politiska och (dolda) militära inblandningen från 2014 i östra Ukraina, vilket enligt folkrätten är angreppskrig eller aggression. Slutligen är det ryska erkännandet av ”folkrepublikerna” i Luhansk och Donetsk en grov kränkning av Ukrainas suveränitet. Läs artikel

Sverige.

Det pågår ett krig i Europa.

Just nu attackeras städer som Kiev, Charkiv och Mariupol av ryska styrkor.

Med vrede tar vi alla del av angreppen mot Ukrainas folk.

Vi fylls också av beundran för alla ukrainare som sluter upp till ursinnigt försvar av sin demokrati och sin frihet.

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt.

Kreml hävdar att Ukraina tillhör en särskild rysk intressesfär. Men i dagens Europa finns inget utrymme för intressesfärer.

Lyckas Ryssland inordna Ukraina under sin överhöghet öppnar det upp för snarlika krav på andra länder.

Rysslands väpnade angrepp är mer än en attack på Ukraina, det är en attack mot varje lands rätt att själv bestämma sin framtid. Det utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet.
Därför sluter Sverige, EU och många andra länder upp bakom Ukraina. Läs talet

Norge kan ha blitt en medkriger som følge av våpenforsendelsen av panservernraketten M72 til Ukraina, mener én forsker. Én annen mener at terskelen ligger mye høyere enn det.

Det sier folkrettsforsker Cecilie Hellestveit til Forsvarets forum.

– Jeg må innrømme at Norge driver et høyt spill. De driver et høyere spill enn det jeg er komfortabel med. Ved at vi har besluttet å sende offensive våpen har vi brutt nøytralitetsprinsippet– i motsetning til om vi bare hadde sendt beskyttelses- og medisinsk utstyr, sier Hellestveit.

– Det er en stor forskjell på hva slags utsyr vi sender, fortsetter Hellestveit.

Hun er jurist og folkerettsekspert ved Folkerettsinstituttet.

Hellestveit mener at Norge dermed har gitt Russland økt handlingsrom for å utfordre norsk suverenitet på enkelte områder. Og det er ikke selvsagt at slik krenkelse vil nå terskelen for«angrep» i lys FN- eller Nato–pakten, mener Hellestveit. Läs artikel

Efter det historiska beslutet om att sända vapenhjälp till Ukraina fick president Sauli Niinistö en hel del frågor om ämnet i Yles A-studio. Enligt honom är beslutet historiskt, men inte omvälvande.

– Det gör oss inte till en part i kriget. De övriga nordiska länderna har skickat liknande stödpaket, säger Niinistö.

Han tror inte det finns någon risk för att spänningarna mellan Finland och Ryssland ökar på grund av vapenhjälpen.

– Ryssland har nog en hel del annat att fundera på just nu.

Enligt honom är paketet Finland skickar rimligt i nuläget. […]

För första gången någonsin är majoriteten av finländarna för ett Natomedlemskap. Det visar Yles färska enkät.

Niinistö poängterar att man måste vara medveten om vilka följder det kan få att gå med i Nato.

– Vi har en granne som vet hur man höjer spänningarna. Dessutom blir hybridhoten allt större och svårare att försvara sig mot.

Samtidigt konstaterar presidenten att det inte finns någon garanti att Finland skulle få hjälp från omvärlden om vi blev anfallna, eftersom vi inte är med i Nato. Läs artikel

The United Nations stands with the people of Ukraine, including more than 500,000 who crossed the country’s borders fleeing relentless attacks by Russian forces, Secretary-General António Guterres told an emergency special session of the General Assembly today, warning of potentially dire consequences for the world at large.

Dozens of delegates from among the Assembly’s 193 Member States took part in the historic session, which is just the eleventh such meeting in the United Nations 77-year history.  Many speakers warned that, amid the first full-scale international aggression in Europe since the end of the Second World War, the very future of the rules-based world order now hangs in the balance.

“Enough is enough,” said Mr. Guterres, adding:  “The fighting in Ukraine must stop now.”  Noting that bombardments by the Russian Federation have been pounding the country day and night, he said the capital, Kyiv, now finds itself surrounded.  Ukrainians have been forced to shelter in subway stations and more than half a million have fled across the country’s borders.  Citing credible accounts of serious damage sustained by residential buildings and other non-military infrastructure, he described the attacks as unacceptable and stressed that Ukraine’s sovereignty and territorial integrity must be respected. […]

Throughout the debate, many delegates voiced their views on a draft resolution to be taken up by the Assembly later this week, which is similar to the text which was vetoed by the Russian Federation in the Security Council.  Should the resolution pass by a majority vote, it is widely expected to condemn the Russian Federation’s aggression against Ukraine. […]

The representative of France declared that abstaining in the Assembly’s upcoming vote is “not an option”.  In taking up that text, the Assembly has a historic responsibility to call for an end to war and for the Russian Federation to remove its troops from Ukraine, he said, calling on all Member States to vote in favour of the proposed draft.  Emphasizing that no country can or should avert their gaze from the armed aggression and those who are seeking refuge, he went on to note that the Assembly’s special session does not imply that the Security Council has renounced its responsibilities.  In fact, the 15-member Council will meet this afternoon to take up a draft resolution on the humanitarian impacts of the crisis. Läs referatet