Redaktionen

”Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.”

Så sa statsminister Magdalena Andersson (S) i början på mars. Det var en ren sakupplysning.

Sådana tål vi inte längre och hon blev kölhalad. Som om hennes konstaterande var till stöd för Ryssland. Exemplet är illustrativt för det offentliga samtalet just nu.

Alla har blivit idealister. En krass realist beskrivs som landsförrädare, eller värre.[…]

När (nästan) alla makthavare och opinionsbildare nu vill att Sverige ska ansluta sig till Nato i rekordfart är också det, märkligt nog, drivet av idealism.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättade i en intervju att Sverige, om vi går med i Nato, kan räkna med ”en hel katalog” av riktade ryska åtgärder mot Sverige. ”Cyberhot, hybridhot, sabotage, underminerande av vår statsorganisation, alla olika typer av attacker som man kan tänka sig.” Ingen bryr sig om detta. Knappt ens nyhetsredaktionerna, de trummar på med en allt mer aktivistisk entusiasm inför det stora beslutet. Skriver om en spänstig comeback-replik till ryssen hellre än om riskerna. Läs artikel

Redan någon vecka in i Rysslands invasion av Ukraina tappar jag andan av bevakningen.

Jag sitter i Washington DC; tittar, läser och lyssnar. Svenska medier och politiker tycks ha blivit megafoner åt de mest inflytelserika amerikanska hökarna, de som gnuggar händerna allt hårdare i takt med att världsbilden i Europa och Sverige undergivet smalnar in och får konfliktdynamiken att se enkel ut. Det tjänar den amerikanska militarismen väl och är precis det de alltid har velat.

De som gärna ser att konflikten fortsätter tills man får det regimbyte på plats i Moskva som Biden råkade erkänna att han vill se, men som han officiellt (givetvis) fick ta tillbaka. De som sedan kalla krigets slut har drivit en konfrontativ linje mot omvärlden och på olika sätt undergrävt folkrätten. De kompromisslösa. De som kontinuerligt utnyttjat Rysslands svaghet efter murens fall utan att tillmötesgå Moskvas krav på olika säkerhetsgarantier – något de själva med självklarhet hade krävt i samma läge.

Det är deras bild av världen som nu utgör den övergripande berättelsen och får stå i det närmaste oemotsagd. Svenska experter och analytiker återberättar deras version utan att någon behöver svara på frågor om vad som mer kunde ha gjorts för att förhindra Putins vettvilliga invasion, vilka olika intressen som driver på konflikten i Ukraina eller hur internationella rättsprinciper har underminerats sedan kalla krigets slut och gett auktoritära ledare argument att göra lite som de vill. Läs artikel

[…] Natoförespråkarna i Sverige framhåller fördelarna med ett svenskt medlemskap i Nato. Nackdelarna går de inte in på. Att försvarsförpliktelserna i artikel 5 i det Nordatlantiska fördraget från 1949 inte tvingar Sverige att skydda en attackerad Natomedlem har de rätt i. Men omvänt tvingas inte heller övriga Natomedlemmar att skydda Sverige vid ett angrepp. Konsultationer ska äga rum, där varje medlemsstat själv ska bedöma vilka försvarsåtgärder som är nödvändiga. Artikel 5 rymmer stora oklarheter och övertygar inte om fullständigt skydd.[…]

Bilaterala samarbeten kan skräddarsys till de berörda ländernas behov, för Sverige exempelvis ett kuppförsök mot Gotland, och insatsbesluten kan tas snabbt. Ett allmänt Natomedlemskap skulle riskera att ge Sverige ett långsammare försvar mot ett sådant hot än en vidareutveckling av den nuvarande huvudlinjen. Olika Natoföreträdare har bekräftat att Nato är angeläget om ett försvarssamarbete med Sverige oavsett eventuellt medlemskap. Långtgående bilaterala avtal om planerings- och operativt samarbete med Natomedlemmar kring Östersjön och andra berörda stater, inklusive USA, bär syn för sägen. […]

Finland överväger nu att söka medlemskap i Nato. Skulle en finsk ansökan realiseras, finns ändå inget hinder för Sverige att fortsatt välja att bygga en försvarsstyrka för egen del på basis av bilaterala försvarssamarbetsavtal på samma sätt som för närvarande sker. En vidareutveckling av den linjen bör samtidigt säkerställa att svensk mark, luft och vatten är fullt integrerade i Natos operativa planering avseende försvaret av Finland och Baltikum.[…]

En gedigen beredning behövs. Det handlar om att eventuellt överge en mer än sekellång säkerhetspolitisk linje och något av en svensk identitet, och om att välja en ny och svårbedömd riskbild framför den Sverige känner väl. Sådant får inte hastas igenom. Läs artikel

This open letter has been signed by members of the European Leadership Network, Board members of the International Crisis Group and Council members from the European Council on Foreign Relations.

We write to express our growing concern that negotiations to restore Iranian compliance with, and U.S. return to the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) appear to have entered a period of stasis that threatens to undo the real and welcome progress made in recent months toward reinstating a non-proliferation achievement that is crucial for international peace and security. Läs det öppna brevet

Det amerikanske forsvar ønsker at sætte flere radarer op i Grønland for blandt andet at kunne overvåge russisk og kinesisk aktivitet til søs.

Der skal være flere amerikanske radarer i Grønland.  Det skriver netmediet Altinget Arktis på baggrund af en briefing i det amerikanske forsvarsministerium Pentagon i Washington. Radaren skal være til gavn for NATOs maritime overvågning, siger en talsmand fra Pentagon:

– I takt med, at vi ser, at russerne bliver mere aktive, bliver det stadig mere vigtigt at vide, hvor de er og hvad de laver. Samt holde øje med om kineserne begynder at komme sejlende over Nordpolen mere regelmæssigt i takt med, at isen smelter, siger talspersonen. Läs artikel

Det verkar ändå troligt att Finland går med men Sverige har en helt annan situation utan landgräns mot Ryssland. Det är en styrka för stabiliteten och freden i Norra Europa om Sverige med sitt strategiska läge förblir alliansfritt och en välbehövlig buffert mellan NATO och Ryssland oavsett hur Finland gör.

I den svenska krigsretoriken har bl.a. nämnts att Gotland skulle vara lockande för Ryssland att gå in i. Men Kaliningrad, där det finns ryska kärnvapen, ligger bara 30 mil från Gotland och Karlskrona så Ryssland når hela Europa med avskräckande kärnvapen ändå. […]

Jag inser att Magdalena Andersson är ovillig att få NATO-opinionen emot sig i valrörelsen men det vore tragiskt om detta skulle göra att Sverige i all hast lämnade alliansfriheten och blev en kärnvapenmakt. En lösning skulle kunna vara att aktualisera den s.k. NATO-option som var högaktuell i höstas. Det skulle vara en markering mot Ryssland och för NATO utan att vi behövde fatta ett förhastat beslut som i praktiken är oåterkalleligt. Läs artikel

Inställningen till ett svenskt Natomedlemskap har undersökts i opinionsundersökningar med jämna mellanrum i säkert 50 år eller mer. Under hela denna tid har det funnits en stark majoritet emot ett medlemskap och för fortsatt svensk neutralitet och alliansfrihet. Bara under de sista veckorna har det svängt. Men i GP:s senaste undersökning är det fortfarande en majoritet som är emot eller är osäkra (21/4).

Ett beslut om ett svenskt medlemskap i Nato har stora och delvis oöverskådliga konsekvenser för Sveriges framtid. Det finns en stor mängd aspekter att väga in och bedöma. När opinionen och politikerna nu i snabb takt förändras är det därför bra att detta sker mot bakgrund av hur våra fria medier allsidigt och fördjupat beskriver frågans komplexitet. […]

Känner ni igen beskrivningen av den svenska Natodebatten? Inte? Såhär hade det kunnat vara om svenska media levde efter de stora och stolta ord man brukar tillskriva sig: fria, obundna, demokratiska och kritiska, med utrymme för en mångfald av åsikter. I stället har något som närmast liknar en propagandistiskt ensidig Natokampanj genomförts. […]

Det finns inget alternativ och det finns ingen som är emot ett Natomedlemskap. Leende Aktuellt-reportrar hyllar ett historiskt närmande till Nato som oundvikligt, med en förväntan som om det handlar om Eurovisionfinal. Journalistkåren tycks okritiskt gå i skock och upprepa varandras inslag. Public service, som historiskt ofta bidragit med en vidare nyhetsbild än privatägda media, är ofta värst och bryter kontinuerligt mot kraven på objektivitet, saklighet och allsidighet. Läs artikel

[…] Att överge alliansfriheten och gå med i Nato skulle vara ett lika stort beslut som det en gång var att gå med i EU. Då hade vi folkomröstning, och innan dess år av informationskampanjer, studiecirklar och höga vågor i debatten. Nu kan det gå från den ena månaden till den andra. När det blir val om ett halvår kanske vi redan är med.

Kortsiktigt är det svårt att veta vad som är säkrast –  gå med eller stanna utanför. Tror vi att risken för att Sverige angrips ökar eller minskar? Om den ökar, ska den få göra det om vi kan få mer skydd? Hur påverkar Finlands beslut Sverige och vice versa?

Jag undrar om regeringen vet svaren på de frågorna så väl att de kan fatta beslut snart, före valet, före sommaren, och vara säkra på att inte göra saken värre. Om någon är tillräckligt säker för att kasta in oss i en kärnvapenallians utan att ens ha stöd av en folkomröstning.

Vi behöver folkomrösta,och innan dess skulle vi behöva informera oss om de olika alternativen, som inför EU-omröstningen. Läs ledaren

Ryssland har från och med onsdagen slutat att leverera naturgas till Polen. Bakom beslutet ligger högst sannolikt en polsk-tysk överenskommelse som i snabb takt ska göra Tyskland helt oberoende av rysk olja. Det var en rätt oväntad nyhet Tysklands ekonomiminister Robert Habeck bjöd på i samband med sitt besök i Warszawa under tisdagen.

Där det tidigare har talats om att Tyskland kan vara helt kvitt den ryska oljan först vid årsskiftet, meddelade Habeck nu att det kan handla om bara några dagar.

– Ett möjligt oljeembargo är något som Tyskland nu kan hantera, sade Habeck.

Tyskland har under de senaste månaderna lyckats minska på andelen rysk olja från 35 procent i februari till nuvarande omkring 12 procent.

Att man nu helt verkar kunna slopa importen från Ryssland hänger sannolikt ihop med en överenskommelse som Tyskland har gjort med Polen. Läs artikel

To judge by its latest statements, the Biden administration is increasingly committed to using the conflict in Ukraine to wage a proxy war against Russia, with as its goal the weakening or even destruction of the Russian state.

This would mean America adopting a strategy that every U.S. president during the Cold War took great pains to avoid: the sponsorship of war in Europe, bringing with it the acute risk of escalation towards direct military confrontation between Russia and NATO, possibly ending in nuclear catastrophe. The U.S. and NATO refusal to support armed rebellions against Soviet rule in eastern Europe was obviously not based on any kind of recognition of the legitimacy of Communist rule and Soviet domination, but simply on a hard-headed calculation of the appalling risks involved to America, Europe and humanity in general. […]

During his visit to Kiev this week, U.S. Defense Secretary Lloyd Austin stated that the U.S. wants to see “Russia weakened to the degree that it can’t do the kinds of things that it has done in invading Ukraine.” On the same day, Russian Foreign Minister Sergei Lavrov declared on Russian television that by supplying Ukraine with heavy weaponry, NATO is now “in essence” involved in a proxy war with Russia. Läs artikel