Regeringen och den borgerliga oppositionens främsta argument för ett svenskt Nato-medlemskap var, förutom att vi skulle följa Finland, att det krävdes för att Sverige skulle kunna försvaras.
När ett medlemskap nu närmar sig kommer det allt fler besked både från svenska regeringen och från de nordiska och baltiska medlemsstaterna om hur det svenska försvaret skall användas.
En mer officiell bekräftelse på att Sverige skall ta ett avsevärt större militärt ansvar i vår region kom vid mötet den 24 maj mellan de nordiska försvarsministrarna där man välkomnade Sveriges och Finlands beslut att söka medlemskap. Ministrarna uttalade att man hade gemensamma intressen att säkra Östersjöområdet och Nordkalotten (the High North).
Man framhöll att dessa regioner utgjorde ett enda sammanhängande område för operationer och för gemensam operativ planering samt att Finland och Sverige kommer att stärka det kollektiva försvaret och säkerheten i Nordeuropa.
Hur detta utvidgade ansvar för det svenska försvaret kommer att se ut vet vi inte idag men man kan anta att planerna redan finns hos regeringarna och militärstaberna i de nordiska staterna och hos Nato och USA.
Införandet av robotsystemet 103 Patriot pågår just nu och är en viktig del av Försvarsmaktens tillväxt, enligt Försvarsmakten. Den första eldenheten levererades förra året – och just nu pågår den första stora övningen med det nya supervapnet.
Det nya systemet innebär att det nu går att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än tidigare, enligt Försvarsmakten.
– Övningen är unik eftersom det är den första stora övningen där vi bidrar med förmågan som robotsystem 103 har. Genom övningen tar Försvarsmakten stora steg mot att integrera luftvärnet som en del av luftförsvaret, säger Luftvärnsregementets chef överste Mikael Beck.
Försvarsmakten har bland annat övat på att skydda den civila flygplatsen Kalmar Öland airport. Läs artikel
Sumantra Maitra, national-security fellow at the Center for the National Interest
[…] Put simply, Russia is not going to be the hegemonic specter looming over Europe anytime in the near future. What that logically entails is not that the Ukraine invasion is the first domino to fall across Europe, meriting a preoccupation with Russian encroachment, but rather, that Russia is a manageable threat that European states can increasingly balance on their own collectively. Europeans are perfectly capable without further investment of American treasure or promise of American blood, and a primacist grand strategy requiring American forward presence. The only reason Europe is taking a backseat is because it is reliant on the unending generosity of Americans. In addition, a much-weakened Russia can also be extremely volatile, prone to miscalculation and paranoia, which might be exacerbated by the “chain-ganging” of Western great powers by their activist junior allies—a very common and observable dynamic especially seen under the conditions of multipolarity wherein smaller protectorates and hectoring and sanctimonious allies attempt to drag much larger benefactors into a great power war. It is a trap the United States must judiciously avoid at all costs. Läs artikel
Jerker Örjans: Ålandsfrågan mina herrar! (PQR-kultur 2020; 199 s.). En god vän uppmärksammade mig på professor Henrik Meinanders påfallande välvilliga recension i Hufvudstadsbladet av denna bok, skriven av en amatörhistoriker. Och den är verkligen läsvärd, även om man kan ifrågasätta dess komposition i fyra fristående delar; jag återkommer till det.
”Ålandsfrågan” har betytt lite olika saker under tidernas lopp; här handlar det om öarnas och dess invånares ”four years of fame” i världshistorien från den första viljeyttringen att ansluta sig till Sverige 1917 till Nationernas Förbunds (NF:s) beslut 1921 att landskapet skulle stanna i Finland men med vidsträckt självstyre och långtgående garantier för invånarnas svenskhet. Till grund för NF:s ställningstagande stod en rapport av tre välrenommerade politiker och ämbetsmän, en belgare, en schweizare och en amerikan. Det är de som är bokens huvudpersoner och deras rapport som är dess utgångspunkt. Läs artikel
Regeringen har i dag, den 25 maj, beslutat att förlänga Försvarsmaktens tillstånd att genomföra övningsverksamhet med Nato på svenskt territorium fram till den 31 december 2022.
Enligt ett tidigare beslut får Försvarsmakten genomföra övningsverksamhet med Nato på svenskt territorium till den 31 juli 2022. Det nya beslutet förlänger perioden fram till årets slut.
Syftet med övningarna är att stärka samarbetet mellan Sverige och Nato och stärka gemensam förmåga att värna säkerheten i Sveriges närområde. Läs pressmeddelande
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba var artig men iskall: ”Nej, vi tänker inte gå med på att lämna ifrån oss någon del av vårt land till Putin. Om ni verkligen vill stoppa kriget går det inte att ge efter, utan ni måste stå upp bakom Ukraina.”
Kulebas ord under en frågestund på Världsekonomiskt forum i Davos var ett svar på ett förslag från USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger att Ukraina måste låta Ryssland behålla en del erövrad mark i Ukraina för att det ska kunna bli en fred.
Den 98-årige Kissinger, utrikesminister under presidenterna Richard Nixon och Gerald Ford, framträdde inför forumet i måndags, och framhöll då att förhandlingar med Ryssland måste återupptas. Annars, menade han, kan det leda till mycket allvarliga följder för Europas långsiktiga stabilitet.
– Idealiskt ska skiljelinjen återgå till status quo ante, sade Kissinger.
Med detta latinska uttryck syftade han på läget som rådde före den 24 februari, den dag Ryssland inledde anfallet mot Ukraina. Då var Krim annekterat av Ryssland och en tredjedel av Donbass ockuperat. […]
Även Zelenskyj kommer att ha svårt att gå med några väsentliga eftergifter. Ukrainarnas stora stöd för presidenten bygger till stor del på att han försäkrat att Ukraina inte kommer att ge upp en enda del av sitt territorium. För att markera sin fredsvilja sade Zelenskyj på onsdagen i ett nytt budskap till Davos att Ryssland måste dra sig tillbaka till de ställningar som gällde före den 24 februari, och efter det kan det bli fråga om nya diplomatiska överläggningar. Det kan betraktas som helt osannolikt att Ryssland går med på det. Läs artikel
Regeringen har i dag, den 25 maj, beslutat att förlänga Försvarsmaktens tillstånd att genomföra övningsverksamhet inom ramen för försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) på svenskt territorium fram till den 31 december 2022.
Enligt ett tidigare beslut får Försvarsmakten genomföra övningsverksamhet inom JEF på svenskt territorium till den 31 juli 2022. Det nya beslutet förlänger perioden fram till årets slut.
Syftet med övningarna är att stärka samarbetet mellan Sverige och de andra JEF-länderna och stärka gemensam förmåga att värna säkerheten i Sveriges närområde. JEF är ett brittisklett ramverk för en snabbinsatsstyrka som ska kunna agera självständigt eller inom ramen för en FN-, Nato- eller EU-insats i händelse av en kris, med fokus på norra Europa. Storbritannien tog initiativ till JEF 2014 och utöver Storbritannien deltar Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige i samarbetet. Läs pressmeddelande
Singapore’s Prime Minister Lee Hsien Loong has said it is in Asia’s interest to avoid forming a security bloc like Europe’s Nato, noting the region’s history and circumstances make such a military alliance unnecessary.
Lee’s remarks in an interview with Nikkei Asia published on Monday come amid calls from US President Joe Biden for Washington’s partners in the region to shore up cooperation amid escalating rivalry against the world’s “autocracies”. […]
“In Asia, the history is different. There was never a grouping in Asia which was the equivalent of Nato,” Lee said. “And countries in Asia, many of them enjoy good ties with China, as well as with the US and the US’ treaty allies,” he said, naming US treaty allies Japan, South Korea and Australia.
“Many more are not, but are friends of the US, like Singapore – we are a major security cooperation partner. But even many of the allies maintain important relations with China,” said the Singapore prime minister.
He added: “So I think that that is a better configuration than one where countries are divided along a line and one bloc confronts another. Läs intervjun
Det er ventet at et bredt flertall på Stortinget vil si ja til finsk og svensk Nato-medlemskap, også nei til Nato-partiet SV har sagt at de vil støtte søknaden. Sentralstyret i Rødt besluttet derimot nylig å vende tommelen ned. Partiet har siden blitt hudflettet av politiske motstandere, kommentatorer og en lang, lang rekke personer på sosiale medier.Så hvordan begrunner Rødt synet på Nato, Ukraina-krigen, Norges forsvar – og hva mener partilederen selv om svensk og finsk Nato-medlemskap?
Rødt vil, som eneste parti på Stortinget, stemme mot at Sverige og Finland blir medlemmer av Nato. Hvorfor det?
– Så trekker vi en annen konklusjon. Da er det mest interessant å diskutere hvorfor. Det er ikke åpenbart at det vil gi økt trygghet å doble Natos landegrense og kontaktflate med Russland, der det kan oppstå økt spenning, misforståelser og konfrontasjoner, i verste fall med katastrofale konsekvenser. […]
– Dette er en vanskelig sak, hvor også Rødts medlemmer er uenige. Det har jeg respekt for, og vi har stor takhøyde for ulike syn innad i Rødt. Når en 200 år lang politikk endres raskt, uten at konsekvenser er grundig belyst utredet og diskutert, så er det naturlig at det finnes ulike meninger. Vår vurdering er at det ikke gagner fred og sikkerhet i Norden at to nye land kommer inn under Nato og blir bundet opp til USAs interesser og atomvåpen-politikk.
– Så virker det som om Støre tenker på Nato som et solidaritetsprosjekt. Det er vi uenige i. Det solidariske overfor våre naboland vil være å gi dem en sikkerhetsgaranti uavhengig av Nato-medlemskap, slik Rødt har foreslått. Som Nato-medlem har Norge bygget ned forsvaret til fordel for deltakelse i krigføring utenfor Natos eget område, som da norske jagerfly slapp 588 bomber over Libya og da vi deltok i en 20 år lang krig i Afghanistan. […]
– Rødt mener at Norge bør stå utenfor stormaktsallianser. Som Nato-medlem har Norge deltatt i flere folkerettsstridige kriger som har destabilisert store regioner, skapt store flyktningstrømmer og enorme lidelser for sivilbefolkninga.
– Samtidig har det norske forsvaret blitt nedbygd til fordel for deltakelse i angrepskrig utenlands, under ledelse av USA og Nato, istedenfor å forsvare hjemlandet. Ingen vet hvem som blir USAs neste president. Det er ikke sikkert det tjener nordiske interesser hvis USA får en ustabil og autoritær leder som gjennom Nato får stor makt over sikkerhetspolitikken i Norden. […]
Ukraina har 40 millioner innbyggere, Norden har under 30 millioner. I hvilken verden ser du for deg at en nordisk forsvarsallianse – utenfor Nato – er i stand til å avskrekke Russland eller i stand til å forsvare Norge hvis vi skulle bli angrepet?
– Finland kan mobilisere flere stridende enn de 600.000 som nå forsvarer Ukraina, og Norge hadde tidligere flere soldater enn antallet Russland har kommandert inn i Ukraina. Vurderingen til en av Sveriges fremste forsvarseksperter er at Nordens samlede militærstyrker allerede har større slagkraft enn Russland i vår del av verden, ikke minst på grunn av Finlands forsvar.
– Men per i dag har Norge et så svakt forsvar at vi trolig ikke ville holdt ut før Nato oppnådde en konsensus med Erdogans Tyrkia og Orbans Ungarn om å forsvare oss.
Rødt ønsker å ruste opp det norske forsvaret. Når er Forsvaret sterkt nok til at Norge – etter din mening – kan melde seg ut av Nato? Og hvor mye mer penger vil dere bruke på Forsvaret sammenlignet med i dag?
– Det er partiene som bygde ned invasjonsforsvaret ved å redusere Hæren fra 160.000 til under 10.000 soldater, halverte Heimevernet og la ned Sjøheimevernet og Kystforsvaret for å prioritere Nato-krig i fremmede verdensdeler som bør svare for det. Det blir ikke noen utmeldelse av Nato før det er flertall for dette i befolkninga og på Stortinget. Rødt jobber for et styrket hjemlig forsvar og mot baseavtalen som gir amerikanske styrker utvidede fullmakter på norsk territorium.
– Et mobiliseringsforsvar basert på vernepliktige og reservister er mye mer kostnadseffektivt enn en topptung innsatshær med ekstremt dyre bombefly og spesialsoldater. Finland har halvparten så stort forsvarsbudsjett som oss og 20 ganger så mange soldater, uten at vi teller alle de 900.000 som har avtjent verneplikt og potensielt kan stille til strid. Läs intervjun
Former U.S. secretary of state Henry A. Kissinger said Monday that Ukraine should cede territory to Russia to help end the invasion, suggesting a position that a vast majority of Ukrainians are against as the war enters its fourth month.
Speaking at a conference at the World Economic Forum in Davos, Switzerland, Kissinger urged the United States and the West to not seek an embarrassing defeat for Russia in Ukraine, warning it could worsen Europe’s long-term stability.
After saying that Western countries should remember Russia’s importance to Europe and not get swept up “in the mood of the moment,” Kissinger also pushed for the West to force Ukraine into accepting negotiations with a “status quo ante,” which means the previous state of affairs.
“Negotiations need to begin in the next two months before it creates upheavals and tensions that will not be easily overcome. Ideally, the dividing line should be a return to the status quo ante,” said Kissinger, 98, according to the Daily Telegraph. “Pursuing the war beyond that point would not be about the freedom of Ukraine, but a new war against Russia itself.” Läs artikel
“The revisions of the Marine Doctrine take into account changes in the geopolitical and military-strategical world situation,” Russian Deputy Prime Minister Yuri Borisov underlined in a meeting in the government Marine Board this week.
The update of the strategic planning document comes in the wake of Russia’s war against Ukraine and its unprecedented isolation in international affairs. According to Borisov, the Navy is now becoming even more important for Russia. […]
According to the government, several “principally new aspects of the doctrine concerns mobilisation preparations and preparedness.”
“This will allow for the inclusion in the Navy of civilian ships and crews and provide functionality of maritime infrastructure in times of war.”
It is hardly a new phenomenon that civilian ships are given a role in national security preparedness, as well as military conflicts, and Russia has a long experience in applying non-military ships for military purposes. But the new federal document clearly prepares the ground for a more systematic approach. Läs artikel
«Hvis politikere og offentlighet mister følelsen for historien som historie, vil storpolitikken bli et farlig sted», skriver historikeren Terje Tvedt i en lang artikkel i Klassekampen. Han minner om at alle historiske hendelser og prosesser må ses ut fra sine forutsetninger. Historien gjentar seg aldri.
Tvedt tar fatt i de som bruker München-forliket i 1938 som argument i dagens situasjon. I 1938 aksepterte den britiske statsministeren Neville Chamberlain at Hitler annekterte den tyskspråklige delen av Tsjekkoslovakia for å oppnå det han trodde var en varig fred. Läs artikel
