”Rädslan släppte inte taget under kärnvapenhotet”, utrikesminister Margot Wallström, svd.se

Efter år av polarisering och ömsesidigt misstroende behövs en ny giv i nedrustningsdiplomatin. Denna bör vara präglad av höga ambitioner men också nykter realism […]

Oron över det tilltagande kärnvapenhotet delas av många länder och civilsamhällesorganisationer. Det är en fråga som på djupet engagerar. Något som inte minst speglar sig i det faktum att Nobels fredspris förra året gick till civilsamhällesorganisationen ICAN som arbetar med kärnvapennedrustningsfrågan. I en nyligen genomförd opinionsundersökning framgår också att det finns ett brett folkligt stöd för arbetet med kärnvapennedrustning […]

Nu prioriteras kärnvapenstyrkorna i den omfattande ryska militärreformen. Dessa bedöms bland annat omfatta flera tusen så kallade taktiska kärnvapen. Nyligen publicerades den amerikanska översynen av landets kärnvapenpolicy, som anger att taktiska kärnvapen ska moderniseras under kommande år.  USA och Ryssland måste nu omgående inleda samtal, i första hand om nya nedskärningar som omfattar såväl strategiska som taktiska vapen, i andra hand om en förlängning av nedrustningsavtalet START bortom 2021. Centralt är också att INF-avtalet från 1987 som förbjuder markbaserade medeldistansrobotar respekteras och upprätthålls […]

Grunden för en sådan måste vara en agenda för riskreducering och nedrustning som både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater kan sluta upp kring. Låt mig nämna tre prioriteringar inför ett sådant projekt.

  • För det första måste utgångspunkten vara icke-spridningsfördraget NPT, det centrala ramverket för nedrustning och icke-spridning. Det är här som kärnvapenstaterna gjort tydliga åtaganden om nedrustning, åtaganden som kräver uppföljning och genomförande. 2020, då avtalet fyller 50 år, samlas NPT-länderna för en viktig högnivåkonferens. Läs artikel

De svenska militärinsatserna i Afghanistan och Irak, ABF i Stockholm 7 mars kl 18:00

Svenska försvaret har omorienterats till att i ökad utsträckning delta i militära operationer utomlands i militärt samarbete med andra länder, i hög grad Nato-länder under USA:s ledning. De två mest uppmärksammade och kontroversiella insatserna avser krigen i Afghanistan och Irak, som nyligen har förlängts genom politiska beslut. Varför samverkar Sverige militärt i dessa länder som militärt alliansfritt land? Deltagandet har framställts som en humanitär operation, men finns det också andra motiv? Överbefälhavaren har angett att det svenska deltagandet ökat vårt lands militära förmåga.

Medverkande:
Åsa Lindestam, riksdagsledamot, vice ordförande i försvarsutskottet
Lars-Gunnar Liljestrand, Fib-juristerna, utgivare av sajten www.alliansfriheten.se

Samtalsledare:
Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm, samtalsledare

Dragsviks rekryter har förbundit sig att försvara landet närhelst det kallar, hbl.fi

På lördagen ordnades den högtidliga krigsmannaeden på Nylands brigad i Dragsvik. Det är en militär fest där beväringar befordras till jägare. Det innebär att de upptas som fullvärdiga medlemmar i den militära gemenskapen.

Den åttonde januari ryckte 12 500 rekryter in för att utföra sin värnplikt. 400 av dem är kvinnor och ungefär 750 svenskspråkiga. Tjänstgöringen inleddes med en åtta veckor lång grundutbildningsperiod, som avslutas nästa vecka. I slutet av perioden görs urvalen för manskaps- och underofficersutbildningarna och den slutgiltiga tjänstgöringstiden avgörs – 165, 255 eller 347 dygn.

På lördagen var det dags krigsmannaed eller krigsmannaförsäkran för kontingent 1/18. Krigsmannaförsäkran saknar religiösa element och är ett alternativ för dem som inte är medlemmar i statskyrkan. Läs artikel

President Niinistö: Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i Ukraina, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö säger att Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i östra Ukraina. Niinistö kommenterade frågan inför journalister vid säkerhetskonferensen i München.

– Det är fråga om det största problemen i Ukraina och det ser ut som att man försöker lösa det. Finland bör vara med både mentalt och fysiskt, sade Niinistö.

Under konferensen har det kommit fram förslag på en fredsbevarande operation i FN-regi i östra Ukraina.

Den tyske utrikesministern Sigmar Gabriel sade i ett tal i morse att sanktionerna mot Ryssland kunde mildras om man lyckas komma överens om en fredsbevararoperation. Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har föreslagit att man kunde samla fredsbevarare från länder som inte är medlemmar i Nato, till exempel Finland, Sverige och Österrike. Läs artikel

Försvarsministern öppen för trupp i Ukraina, sydsvenskan.se

Sverige kan enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) tänka sig att under rätt förutsättningar bidra med soldater till en FN-ledd fredsbevarande styrka i östra Ukraina.

– Det finns ingen anledning att stänga några dörrar utan vi bör ha en öppenhet för den process som pågår, säger Hultqvist till TT från den stora årliga säkerhetskonferensen i München.
Striderna i östra Ukraina mellan proryska separatister och regeringsstyrkor utbröt efter den ryska annekteringen av Krimhalvön våren 2014, och över 10 000 dödsoffer har krävts sedan dess.
Sverige har nu i en rapport från förre Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen – numera rådgivare till Ukrainas president Petro Porosjenko – föreslagits kunna få en ledande roll i en styrka eftersom Sverige inte är med i Nato.
Fogh Rasmussen föreslår att styrkan ska innehålla 20 000 soldater från icke Nato-länder samt 4 000 poliser.
Peter Hultqvist är mycket noga med att peka på att regeringen vill ge positiv kraft till en sådan process, men också att det är mycket långt till ett startskott. Och om Sverige ska delta med soldater krävs det enligt Hultqvist att insatsen följer internationell lag och rätt, att den accepteras av alla inblandade parter och att dess upplägg kan antas leda i positiv riktning.
TT: Och vad säger du om att Sverige kan ta en ledande roll?
– Det har jag inga kommentarer till, för jag vill se resultatet av det här och ta ställning till en helhet så småningom. Läs artikel

Regeringen lägger FN-resolution om syriskt eldupphör, svt.se

Sverige vill se ett 30 dagars eldupphör i Syrien och kommer tillsammans med Kuwait lägga fram en resolution i FN:s säkerhetsråd om det nästa vecka. Det berättar utrikesminister Margot Wallström (S) för SVT Nyheter.

Våldet i Syrien har eskalerat och är enligt FN bland det värsta under det snart sjuåriga kriget. Hundratusentals människor har sedan november utsatts för dagliga beskjutningar och byggnader som sjukhus och skolor har bombats.

– Vi måste mot bakgrund av den helt förödande våldssituationen göra allt vi kan för att försöka att få humanitär hjälp till människorna i Syrien, säger utrikesminister Margot Wallström. Läs artikel

Tre år

Sajten alliansfriheten.se har nu existerat i tre år. Under denna tid har ett massivt pådrag i medier och annan opinionsbildning pågått för att göra svenska folket mera välvilligt inställt till en svensk anslutning till Atlantpakten, det vill säga Nato. Det har inte lyckats särskilt väl. Det finns alltjämt ett mycket starkt stöd bland Sveriges befolkning för att vi ska fortsätta att vara ett alliansfritt land.

Läs mer

Irakkriget, Sverige och folkrätten, Lars-Gunnar Liljestrand, anförande vid möte på ABF i Stockholm 15 februari

Jag skall tala om Irak och folkrätten och även ta upp Sveriges ställningstaganden under det långa kriget mot Irak. För beskrivningen av perioden 1990–2004 utgår jag från Rolf Anderssons text om Irakkriget som ingår i boken Lagen mot krig (Celanders, 2012).

För situationen idag i Irak går tillbaka till början av 1990-talet.

Gulfkriget

Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. Men FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak med vittgående följder. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar, och koalitionen bombade och förföljde irakiska styrkor trots att dessa var på full flykt tillbaka. Kriget som genomfördes i FN:s namn saknade spärrar.

Läs mer

German defense minister slams Trump’s military-heavy approach to security. Washington Post

German Defense Minister Ursula von der Leyen denounced President Trump’s military-heavy approach to global affairs Friday, saying the United States is shortchanging diplomacy and soft power in favor of a dangerous overreliance on its military […]

Von der Leyen’s comments at the Munich Security Conference, which were echoed by French Defense Minister Florence Parly, came amid a deepening rift in the transatlantic alliance between the United States and Europe that helped underpin the post-World War II global order. At a meeting of NATO defense ministers in Brussels this week, Mattis criticized many allies for failing to create plans to meet their military spending commitments, and said he was worried that European Union efforts to bolster security cooperation could lead to wasteful duplication […]

Meanwhile, Germany’s military is in a derelict state. The country’s parliamentary commissioner for the armed forces said last month that the German military, the Bundeswehr, was effectively “not deployable for collective defense.” Germany’s Die Welt newspaper reported Thursday that the nation’s military has only nine operational Leopard 2 tanks, even though it has pledged to have 44 ready for a NATO rapid-reaction force it is slated to lead early next year. The report cited leaked Defense Ministry documents. Läs artikel

Trump’s Syria Policy: Perpetual War Without Debate, thenation.com

In mid January, Secretary of State Rex Tillerson unveiled the administration’s new policy with concern to Syria. In a widely covered speech at Stanford, Tillerson declared ‎an open-ended commitment of US forces in that country. “Let us be clear,” said Tillerson, “the United States will maintain a military presence in Syria, focused on ensuring ISIS cannot re-emerge.” Asking the American people for “patience,” Tillerson also signaled a long-term commitment to regime change. While acknowledging that “some Americans are skeptical of continued involvement in Syria,” Tillerson claimed it is “vital for the U.S. to remain engaged” in Syria […]

The policy of regime change in Syria is being driven by both the administration’s obsession—actively egged on by Tel Aviv and Riyadh—with Iran and by the perception that the secular, pro-Iranian, and brutal Assad is a bad actor in the region. But it should be kept in mind that, as NYU’s Stephen Holmes has written, “Homicidal rulers are sometimes toppled, it is true, but rarely by good Samaritans.” This is certainly so in the case of Syria, where American (and Israeli) intervention has only served to strengthen the hand of radical jihadi groups like al-Nusra. It is often too little noted that Assad is (and has been) popular among his own people, whom he is routinely accused of butchering. Indeed, by October of last year, over 700,000 Syrians had returned to their homes in government-controlled areas. Läs artikel

European defense vs. NATO: Not the right fight,politico.eu

[…] A Pentagon official this week criticized the EU’s “common security and defense policy” (CSDP) for pulling forces away from NATO, and the U.S. ambassador to the alliance warned against its provisions to protect European defense companies. This will make for awkward conversations at the Munich Security Conference this week, where the allies intend to push back against talk of a NATO divided under Donald Trump. The U.S. is right to suspect that Europe’s decision to build up a robust defense policy is not all good news for NATO. But it’s making its point the wrong way. Attacking Europe’s push for greater security cooperation won’t make it reverse course, and could do damage to an already frayed transatlantic relationship […]

Critics also argue the policy pits the EU against NATO, making them competitors for member countries’ attention and money. That remains a worrying possibility. The EU’s new defense pact, known as Permanent Structured Cooperation (PESCO), for example, commits participating states to using the EU’s defense agency if they want to develop new weapons jointly. But the agency prioritizes weapons needed for EU missions, not NATO ones […]

More EU countries support greater cooperation now than was the case in the early 2000s, when the U.S. tried to stop CSDP from taking root. It’s not that the Europeans are blind to its shortcomings, but that they see the potential for benefits that the U.S. does not share or care about: protecting European defense industries, a chance to advance the broader case for EU integration, or a price worth paying for remaining at the innermost core of EU countries.

The policy is already a reality, whether the U.S. likes it or not. Enough European members of NATO are willing to stand up for it to make it pointless for Washington to try to thwart it. Läs artikel