Sverige klarar inte hemlig information vid kris, ut.se

Mat, diesel och el. Livsviktiga varor i en krissituation. Efter år av misskötsel ska det civila försvaret byggas upp – och näringslivet måste vara med, enligt staten. Men i företagen hopas frågorna för hur det ska gå till.

– Vi har optimerat vår verksamhet för att ha färska varor till våra kunder. Att ha en beredskap för ett totalförsvar och en lagring går i dagsläget inte i linje med det, säger Ulrika Dahlin, chef för risk och säkerhet på Ica Sverige…

Enligt en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tycker stora delar av näringslivet att det saknas tydlighet kring vad som förväntas av dem i försvarssammanhang, samt att det saknas en diskussion om finansiering. Läs artikel

Interpellation Nuclear Ban Treaty (NBT) av Karin Enström (M) till Utrikesminister Margot Wallström (S), riksdagen.se

Utrikesminister Margot Wallström: …I själva verket hade jag hoppats att både Moderaterna och inte minst Centerpartiet, som förut var aktiva i frågan om kärnvapennedrustning, någon gång skulle säga att det inte är acceptabelt att vare sig Nato eller våra samarbetspartner talar om hur Sverige ska ställa sig i en sådan fråga. Sverige har en lång och hedersam tradition av att verka mot kärnvapen i världen.

De försöker dirigera oss och att få ett veto gentemot alla de länder som känner en stor frustration över hur utvecklingen ser ut, och de försöker hota våra samarbeten. De säger att vi inte kommer att kunna samarbeta. I själva verket, Karin Enström, måste det redan i dag vara vår utgångspunkt att vi i fortsättningen kan stå för vår hållning också i synen på kärnvapen. Samtidigt ska vi samarbeta.

Jag menar att vi från svensk sida måste enade säga ifrån att detta är vår utgångspunkt. Vi ska fortsätta att markera mot kärnvapen, hålla på vår politik, fortsätta en bra svensk tradition och samarbeta med alla de länder som nu känner en enormt stor frustration över hur kärnvapenstaterna uppför sig. Detta visar att den nuvarande politiken inte fungerar alls. Den fungerar inte avskräckande. Tvärtom ser vi både en modernisering och hot om att införskaffa nya vapen. Dessutom finns länder som redan gör bombtest. Det är dessvärre vad som ligger bakom interpellationen.

Nu ska utredningen göra en riktig rättslig och politisk genomlysning av frågan så att det finns ett gott underlag för att ta ställning till huruvida Sverige ska skriva under och ratificera. Det har varit vår inställning från början när vi engagerade oss i frågan, till skillnad från den tidigare regeringen, som inte hade ett engagemang alls i kärnvapenfrågan. Vi har återupptagit engagemanget, och det behövs mer än någonsin. Det har utvecklingen i världen visat. Läs protokollet

Sjøsetter ny strategisk ubåt i dag, aldrimer.no

Sjøsettingen har vært varslet en god stund, men nå er det omsider offisielt: Russiske myndigheter melder at den strategiske atomubåten «Prins Vladimir» sjøsettes i dag. Det melder nyhetsbyrået TASS.

Ubåten er den fjerde i den såkalte Borei-klassen – en serie ubåter som har langtrekkende missiler med atomvåpen om bord. Sammen utgjør de en stadig viktigere del av den såkalte russiske andreslagsevnen. Det vil si evnen til å svare på et atomangrep, selv om kommando- og kontrollsentre er satt ut av spill, i en eventuell krig.

Andreslagsevnen regnes som ekstremt viktig i militær planlegging i dag, slik det også var i Sovjet-tiden. Ønsket om å beskytte ubåtene innebærer dessuten at russiske planer om å utvide bastionforsvaret fort kan ende med at Norge trekkes inn i en militær konflikt. (Noe som for øvrig har avstedkommet en del debatt om Norges egen forsvarsplanlegging). Läs artikel

Et selvstendig norsk forsvar er nødvendig, Dag-Ivar Rognerød, resett.no

Norge synes i ferd med å omgjøres til en hovedpillar i NATOs påtenkte angrepsstrategi mot russerne. Med amerikanske US Marines fast stasjonert her i landet, og den offensive jagerbomber F-35 snart på plass i nord, får vi Nord-Europas største kampflybase med formidabel angrepskapasitet østover. Det skjer mens allierte ubåter er i ferd med å gjøre siste rest av norsk basefri alliansepolitikk til glemt historie. Men hva hindrer at dagens norske politikere ser spillet de lar Norge vikles inn i, særlig når de ikke vil gi og prioritere vår nasjon med det sjølstendige forsvar landet skulle hatt uavhengig av NATO?

Det var et NATO i bakhånd som forebyggende ryggstøtte, og som sistehjelps instans, at vi meldte oss inn i 1949. Og ikke et NATO som lener seg fram og vil hevde utvidet vestlig imperialisme, som har bidratt til en akselerert krigsdrivende utvikling hittil i dette årtusen. Vår geografiske plassering og utstrekning på toppen av Europa egner seg særlig godt som strategisk springbrett, som ga oss 2. verdenskrig i fanget med tysk okkupasjon i 1940…

Flere soldatstøvler bør settes på bakken her i Norge i urotider, helst bare norske, og i virkelige kampbrigader, aldri utenlandske såler før det er påkrevd. Det ville vært i tråd med snart 70 års basefri alliansepolitikk, som nå endres uten politisk debatt, tross for at det medfører større fare for at Norge blir trukket inn i atomkrig mellom stormakter. For nå gis de sjansen til å agere på vårt territorium i forkant, ikke bare som hjelpeinstans når det kreves, og den forskjellen er ikke liten. Läs artikel

EDA provides expert input for action plan on military mobility, eda.europa.eu

Military movement and transport received an important boost today through the Joint Communication of the European Commission and the High Representative on Improving Military Mobility in the European Union. The Joint Communication identifies areas in which the EU will work to facilitate and help expedite military mobility. The European Defence Agency (EDA) set up a dedicated Ad Hoc Working Group in September to support the elaboration of a follow-on Action Plan on Military Mobility by spring 2018…

In 2014 fourteen Member States decided to launch a dedicated project within the European Defence Agency dedicated to an EU Multimodal Transport Hub. Those Member States have identified the need to better coordinate military movement. A Multimodal Hub Transport (M2TH) network is being developed in order to facilitate the fast movement of troops, through harmonised regulations, procedures and process as well as pooling and sharing of assets and infrastructure in Europe.  Core to this project is the central coordination of movement, identifying a physical network of locations and identifying services to be provided. Execution uses simplified and harmonised procedures within the boundaries of EU legislation and national laws. Other Member States have shown interest in joining this project. Läs artikel

Anm: Sverige och Finland deltar som två av de fjorton länder som är med i projektet.

Riksdagsdebatt om internationell civil och militär krishantering

Den 16 november debatterade riksdagen Utrikesutskottets betänkande (2017/18:UU8), Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Vi har på den här sajten tidigare kommenterat regeringens skrivelse som ligger till grund för utskottets betänkande. Beslutet om fördjupat säkerhetspolitiskt och militärt samarbete (Pesco) som omnämns i diskussionen har också kommenterats på alliansfriheten.se  Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna och att alla motioner i anslutning till skrivelsen avslås.

Från riksdagsdebatten:

Karin Enström (M): … Sverige har vid flera tillfällen deltagit i Natoledda insatser. De har varit värdefulla och har bidragit till fred och säkerhet. Men det finns självklart även ett värde i att i större omfattning delta i FN-ledda insatser, vilket vi alltså gör nu. Vi deltar dessutom i både civila och militära EU-ledda insatser […]

Vi delar regeringens bedömning i fråga om ökat samarbete med Nato, men vi tycker inte att detta är tillräckligt. Nato har sedan organisationen bildades varit en hörnsten i den europeiska säkerheten och borgat för en stabil utveckling i vår del av världen. En av de tre grundpelarna i Natos strategiska koncept är internationell krishantering. Nato lägger också stor tonvikt vid civil beredskap som en åtgärd mot hybridliknande hot. Nato fyller alltså en avgörande roll när det gäller den internationella krishanteringen. Att Nato gör detta är ett av skälen till att vi anser att Sverige bör bli medlem […]

Läs mer

Lagrådsremiss: Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag, regeringen.se

Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Kraven på
säkerhetsskyddet har förändrats genom utvecklingen i omvärlden och på informationsteknikområdet, ökningen av säkerhetskänslig verksamhet
som bedrivs i enskild regi och en ökad internationell samverkan. För att stärka säkerhetsskyddet föreslår regeringen en ny säkerhetsskyddslag.
Den nya lagen innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Även skyddet av annan säkerhetskänslig verksamhet, t.ex. samhällsviktiga informationssystem, förbättras. Det förtydligas att lagen gäller i både allmän och enskild verksamhet.

Den nya lagen tydliggör skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vikten av att verksamhetsutövarna
genomför säkerhetsskyddsanalyser för sina verksamheter. Till följd av den nya lagen föreslås även ett antal följdändringar i andra
lagar. Lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Läs remissen

Sveriges sjöterritorium och maritima zoner Utrikesutskottets betänkande 2017/18:UU7, riksdagen.se

Allan Widman (L):

Detta betänkande från utrikesutskottet, Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, är en av de mer bastanta trycksaker som nått kammaren de senaste åren. Ingen utöver undertecknad har anmält sig för att hålla något anförande med anledning av betänkandet. Men för mig känns det ändå viktigt att säga att detta betänkande har en icke ringa politisk betydelse.

Genom det förslag som regeringen nu lägger fram kommer det, i tillägg till det svenska sjöterritoriet, att inrättas en angränsande zon på ytterligare tolv nautiska mil. Inom denna angränsande zon, som inrättas enligt havsrättskonventionens regelverk, får Sverige en viss överhöghet när det gäller brottslighet på till exempel miljöområdet och när det gäller skatterätt, migration och en del andra liknande ämnen.

Herr talman! Detta ger Sverige och svenska myndigheter en anledning att vara närvarande i ett större område av Östersjön än vi har varit hittills. Under flera debatter i dag har vi vittnat om ett försämrat omvärldsläge också i vår närhet.

Låt mig säga att i den omvärldssituation som nu råder är det av godo att det inte lämnas vita fläckar, områden i Östersjön som står utan eller utom kontroll. Det är väl till och med så att de angränsande zoner som nu inrättas för svenskt vidkommande kommer att beröra en del av de viktiga infrastrukturprojekt som delvis berördes i den föregående debatten. Både Nord Stream 1 och Nord Stream 2 kommer att ha en sträckning inom den svenska angränsande zonen. Det understryker vilken vikt detta har, inte minst ur säkerhetspolitisk synpunkt. Läs betänkandet

Försvarsmaktens huvudkrigsövning koncentrerar sig på huvudstadsregionens försvar, maavoimat.fi

Försvarsmaktens huvudkrigsövning Uusimaa 17 ordnas 27.11.-4.12. 2017 i södra Finland. Målsättningen är att öva försvar av huvudstadsregionen och kusten tillsammans med andra myndigheter i en snabbt eskalerande situation.

Uusimaa 17 är en huvudkrigsövning i enlighet med försvarsmaktens verksamhetsplan som den här gången leds av armén. I övningen deltar beväringar, reservister och försvarsmaktens personal, sammanlagt omkring 9 000 personer. Övningstrupperna kommer från armén, marinen, flygvapnet, huvudstaben och huvudstaben underställda inrättningar samt gränsbevakningsväsendet. Också Polisen, Tullen, Strålsäkerhetscentralen, Trafiksäkerhetsverket, Nordsjö hamn och Helsingfors räddningsverk deltar i övningen.

– Vi måste kunna svara på snabbt eskalerande och komplexa hot genom smidigt samarbete tillsammans med försvarsmaktens olika aktörer och andra myndigheter. Stora övningar är nödvändiga för att testa och visa vår försvarsförmåga. Övningarna är en väsentlig del av vår förebyggande förmåga, konstaterar chefen för övningen, kommendören för armén, generalmajor Petri Hulkko. Läs pressmeddelande

Öka samarbetet med Finland – inte EU, Björn Söder, bjornsoder.net

Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.

I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion…

Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.

Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland…

En förutsättning för att Sverige ska delta i EU:s säkerhets- eller försvarssamarbeten är att inga permanenta strukturer inrättas, som kan utvecklas i överstatlig riktning. Istället för att investera i olika parallella samarbeten är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet. Läs blogginlägget

”Pacifistiskt nonsens att vi inte har råd att rusta”, svd.se

Behovet av att finansiera vårt försvar kvarstår, vad man än tycker om Natomedlemskap. Talet om att Sverige inte kan bygga upp ett starkt försvar är pacifistiskt nonsens, skriver sex sverigedemokrater i en slutreplik…

Oavsett åsikt om Natomedlemskap förändras inte behovet av att finansiera vårt försvar. Ekonomin bör planeras för minst 25 år framåt; detta för att finna långsiktig balans mellan investeringar och drift. Regeringens ökning om en miljard per år i försvarsanslag räcker inte – det ger oss ett invasionsförsvar först om 60–70 år.

 Talet om att Sverige inte kan bygga upp ett starkt försvar är pacifistiskt nonsens. Sveriges och Finlands gemensamma BNP är ungefär hälften av Rysslands och det finns inget skäl i sak till att våra länder tillsammans inte skulle kunna bygga upp vårt försvar till en nivå, där det kostar mer än det smakar att angripa. Det enda som hindrar är snålhet. Läs artikel

Taushet om amerikansk MPA-nærvær i nord, aldrimer.no

Hverken Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) eller Forsvarsdepartementet (FD) ønsker å gi detaljer om den økte amerikanske maritime overvåkingsaktiviteten i nordområdene den siste uken. 

Siden midten av forrige uke har amerikanske P-8A Poseidon maritime overvåkingsfly med økende hyppighet mellomlandet på Andøya flystasjon for å fylle drivstoff…

Lokale kilder på Andenes forteller i tillegg at amerikansk personell tirsdag ble observert utenfor flystasjonen, noe som tyder på at personell fra P-8A Poseidon-flyene også har hviletid på norsk jord. En lokal kilde hevder at det gjennom gårsdagen var flere amerikanske P-8A innom Andøya, kanskje så mange som fire maskiner. I lokalmiljøet er det betydelig bekymring for om USA er i ferd med å ta helt eller delvis over det norske MPA-oppdraget i nordområdene, etter at 133 Luftving på grunn av personellflukt har slitt med å produsere nok tokt med de norske P-3C Orion-flyene på Andøya…

Heller ikke Forsvarsdepartementet (FD) ønsker å gi detaljer om den økede amerikanske tilstedeværelsen på Andøya.

«Flyene har fått klarering. Vi går ikke inn i operative detaljer. Vi arbeider på vanlig måte sammen med allierte for å ivareta en god situasjonsforståelse i nord», skriver pressevakt i FD, underdirektør Ann Kristin Salbuvik…

Fra andre kilder er Aldrimer.no kjent med at USA skal ønske en forenkling av den diplomatiske klareringsprosessen for enkeltflyvninger til Norge, aller helst ved at det gis forhåndsklarering for en viss periode eller at hele prosedyren fravikes. Läs artikel