FN:s säkerhetsråd kräver omedelbart eldupphör i Gaza – för första gången sedan kriget bröt ut, svenska.yle.fi

FN:s säkerhetsråd har röstat för en resolution som kräver ett omedelbart eldupphör i Gaza under muslimernas fastemånad ramadan. Samtidigt kräver man att alla ur Hamas gisslan friges omedelbart.

Det är första gången som säkerhetsrådet kräver ett eldupphör sedan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut i oktober, trots att det röstat om liknande resolutioner tidigare.[…]

Alla medlemsländer i säkerhetsrådet röstade för resolutionen, förutom USA som avstod från att rösta. Läs artikel

Lunds kommun: Yttrande över remiss om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Inledningsvis vill vi att regeringen i det fortsatta arbetet säkerställer att skrivningarna om den straffrättsliga jurisdiktionen som möjliggör att från fall till fall återkalla avståendet från utövande av jurisdiktion i fråga om gärningar som är av särskild betydelse står fast. Vidare vill vi även understryka vikten av att hållningen om att hålla svenskt territorium fritt från kärnvapen ligger fast, i enlighet med vad som lyfts i promemorian.
Lunds kommun anser att regeringen, utöver synpunkterna ovan, bör fördjupa konsekvensanalysen för kommunala myndigheter i enlighet med vad som framgår nedan. […]

Givet de omfattande undantag från lagstiftning som DCA-avtalet i promemorian föreslås innebära, liksom de långtgående befogenheter som utländsk styrka har både för verksamhet, geografisk plats och objekt (även rörliga objekt), saknas en ändamålsenlig konsekvensanalys utifrån både ett kommunalt perspektiv och ett medborgarperspektiv. Läs yttrandet

En bæredygtig sikkerhedspolitik kræver omtanke, nordjyske.dk

Steen Folke, Susanne Possing og Henning Salling Olesen Talspersoner i NEJ til Oprustning – JA til Bæredygtig Sikkerhedspolitik

[…] Baseaftalen bifaldes tilsyneladende af et stort flertal, hjulpet frem af en altomfattende mediestorm om risikoen for krig i Danmark. Mere sikkerhed! Realiteten er den modsatte – mere usikkerhed: Danmark vil blive set som støtte til amerikansk stormagtspolitik, og Jylland bliver bombemål for USA’s fjender.

Det betyder måske endda fare for atomvåben-angreb. Den danske regering vil med denne aftale ikke kunne forhindre, at USA opbevarer atomvåben i landet i kortere eller længere tid. USA oplyser aldrig om de opbevarer atomvåben på deres fly, skibe og baser, og Danmark har ifølge aftalen ikke ret til at inspicere baserne. Der er altså reelt tale om afgivelse af suverænitet, selv om regeringens jurister bliver sat til at sno sig udenom. Og aftalen er uopsigelig i ti år uanset hvem der er USA’s præsident. […]

Danmark er i forvejen medlem af NATO – som er domineret af USA, men dog en multinational forsvarsalliance. I stedet for at binde sig endnu tættere til USA mange år frem i tiden bør Danmark arbejde politisk for at realisere og tydeliggøre NATOs oprindelige defensive formål – gerne sammen med de andre nordiske lande og EU. Läs artikel

Varför begränsa tryckfriheten?

Margareta Zetterström

En grundlag ska inte kunna ändras med ett enkelt penndrag. Det ska vara svårt, mycket svårt, att inskränka eller upphäva våra svenska grundlagar. Just därför krävs det också två omröstningar i riksdagen med mellanliggande val för att försvaga den svenska tryckfrihetsförordningen (TF) som ju anses vara en av världens starkaste tryckfrihetsförordningar och någonting att, som svensk, verkligen känna stolthet över.

Ändå utsattes TF för två år sedan för ett ingrepp som innebär en mycket kraftig begränsning av tryckfriheten och informationsfriheten, ett ingrepp som urholkar meddelarfriheten, lägger munkavle på visselblåsare och försvårar för journalister och medier att som ”tredje statsmakt” fullgöra sin granskande uppgift. Detta skedde genom en ny lag om ”utlandsspioneri”, en lag som gör det möjligt att helt enkelt stämpla journalistik som spioneri, som obehörig befattning med hemliga uppgifter eller röjande av hemlig uppgift. Och de hemliga uppgifter som avses är då främst sådant som gäller Sveriges relationer till andra stater eller organisationer.

Den första omröstningen ägde rum i april 2022. Då röstade en majoritet i svenska riksdagen ja till denna lag. Endast Vänsterpartiet röstade mot. Liberalerna lade ner sina röster. Den andra omröstningen ägde rum i november samma år – efter beslutet i maj om att ansöka om svenskt Natomedlemskap och efter valet i september vilket förde den nuvarande, SD-stödda, regeringen till makten. Lagen antogs då med röstsiffrorna 270–37. Endast V och MP röstade mot. Miljöpartisterna hade nu svängt, liksom (fast i motsatt riktning) liberalerna som ”glömt” att de var liberaler och röstade för.

Läs mer

US Air Force B-1B bombers on Barents Sea mission met by Russian fighter jet, thebarentsobserver.com

A MiG-31 fighter jet was scrambled from an airbase in the Murmansk region to meet the US bombers, Russia’s Defense Ministry informs in the afternoon on Sunday.

According to the ministry, the US bombers approached but turned away from Russian airspace.

Norway’s Armed Forces are partly reluctant to provide information about the flights. Asked by the Barents Observer, the Joint Headquarters near Bodø, however, confirms that the planes were inside Norwegian airspace before flying out over international airspace in the Barents Sea.

“The activity included both Norwegian and international airspace,” says spokesperson Reidar Flasnes. Last weekend marked the end of the Norwegian-led high-profile NATO exercise Nordic Response 2024. About 20,000 soldiers, military aircraft and over 50 submarines, frigates, corvettes, aircraft carrier, and various amphibious vessels participated in the training of reinforcement to Norway by allied forces inside the Arctic Circle in case of war.

The operation included three US KC-135R Stratotankers flying out of Mildenhall airbase north of London Sunday morning. The three tankers flew north over Norway and Sweden. Inside the Arctic Circle, the tankers provided fuel support for the US bombers and possibly also to supporting NATO fighter jets.

One of three KC-135 stratotankers that supported the US. mission flew back towards Luleå in northern Sweden after a flight out over the Norwegian Sea north of Tromsø. Screenshot from FlightRadar24.com Läs artikel

 

 

Nato:s bombkrig mot Jugoslavien

Utgivarna

Det är idag 25 år sedan kriget mot Jugoslavien startade med  Nato:s bombkrig  den 24 mars 1999.

Vi citerar här delar ur boken Lagen mot mot krig där ett kapitel handlar om kriget mot Jugoslavien.

[…] Bombkriget 1999 pågick oavbrutet i 78 dygn (24 mars till 10 juni) mot landet, inklusive huvudstaden Belgrad, och bostadsområden, fabriker, broar, och elverk förstördes. NATO satte in över 1 000 flyg och bombade från hög höjd (5 000–7 000 m) och använde bland annat tiotusentals klusterbomber, vilket ledde till många civila offer. Uppgifter om antalet dödade går något isär. Det var 4 000 dödade och 10 000 sårade enligt Jugoslaviens tidigare utrikesminister Zivadin Jovanovi medan Independent Commission of Inquiry bedömde att ”flera tusen” civila dödades. Över 6 000 skadades allvarligt, varav 40 % var barn, och omkring 900 000 människor i centrala Serbien tvingades lämna sina hem för att undkomma bombningarna enligt International Action Center. För första gången sedan andra världskriget hade huvudstaden i en europeisk suverän stat som var medlem i FN bombats.

Bombningarna saknade stöd i folkrätten och utgjorde ett öppet brott mot FN-stadgans våldsförbud. NATO intervenerade i ett inbördeskrig till stöd för ena parten. […]

Tidigare statsministern Ingvar Carlsson fördömde kriget som stridande mot folkrätten. Han och Shridath Rampahal, vilka tillsammans var ordförande i FN-kommissionen Commission on Global Governance, skrev i New York Times, 1 april 1999: ”NATO:s flygattacker mot Jugoslavien har inte bemyndigats av Förenta Nationerna. Det förekom inte ens ett försök att erhålla sådant bemyndigande. De utgör följaktligen angreppshandlingar mot ett suveränt land; och som sådana slår de mot själva hjärtat i den internationella rättsordningen och mot FN:s auktoritet. Då detta är handlingar utförda av världens militärt mäktigaste länder blir denna skada oöverskådlig.” (Carlsson 1999)

Forsvar på alvor, l-a.no

Janne Haaland Matlary, professor i statsvitenskap

[…] Skagerrak blir et strategisk viktig område fremover. Med Sverige og Finland i NATO blir Norge et transittland for forsterkninger til forsvaret av Norden i øst og for forsvaret av Østersjøområdet. Göteborg blir den viktigste innskipningshavnen. Akkurat som i den kalde krigen vil forsyninger og tropper fra USA i tilfelle krig komme på skip, og de vil måtte ha tilgang til et sikkert Skagerrak og anløp i Sør-Sverige eller seile inn Øresund. Norge vil ha en stor rolle i forsvaret av Nord-Norge og Barentshavet men svensker og finner forsvaret Norden lenger sør. Med disse to i NATO har Russland blitt omringet med sin enklave Kaliningrad og fått en meget lang ny grense mot NATO – den finske. Det er helt klart at spenningen nå vil øke. President Putin gjentok at russiske tropper nå vil forlegges mot Finland.

Det svakeste punktet for NATO blir de baltiske stater, tidligere medlemmer av Sovjetunionen. Her kan Russland teste NATOs artikkel 5 ved et «fait accompli», sette seg på en teig i for eksempel Latvia og se om alliansen kommer til hjelp. Da må NATO gjennom den trange Suwalki-korridoren i Polen eller ankomme til sjøs i Østersjøen. Derfor er NATOs nye regionale planer radikalt endret fra før angrepet på Ukraina. Nå skal det utplasseres tunge styrker i Baltikum og Polen. Tyskland, som har hatt en sterkt begrenset rolle militært etter 2 verdenskrig, av forståelige grunner, skal sende 5000 soldater med familie til Litauen, en hel brigade, og nå bygges innkvartering til disse. Tyskerne plasserer seg dermed i det som kan bli stormens øye. Også Norge er i Litauen, mens svenskene skal sende et regiment fra Skåne til Latvia. I alt skal åtte bataljoner – cirka 8000 soldater – være permanent i disse landene, og åtte brigader – 50.000 soldater – skal kunne settes inn på under en uke i dette området. Läs artikel

Värnpliktiga kan behövas i Natoenhet även i fred, sydsvenskan.se

Natomedlemskapet kommer att innebära förändringar för den som genomgått värnplikt och krigsplacerats.

Riksdagspartierna i försvarsberedningen diskuterar om utbildade värnpliktiga ska kunna vara en del i den reducerade bataljon på 500-600 soldater som regeringen vill skicka till Lettland för att ingå i Natos styrka där i fredstid. I den kommer soldater som är anställda att delta.

– Men vi har för få. Jag ser framför mig att vi kommer behöva färdigutbildade värnpliktiga, säger Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.

Ska man kunna tacka nej till en tjänstgöring i Lettland?

– Det här behöver utredas och vi behöver brett samförstånd över partigränserna, säger Oscarsson. Läs artikel

Fanns till sist inget alternativ till Nato, lerumstidning.se

Mikael Solkulle (MP), Fänrik/Kvartermästare MR-V

Svar till ”Äntligen är vi med i Nato”.

Nato. Det fanns till sist inget alternativ. Efter att politiken avvecklat den svenska försvarsmakten och krisberedskapen så fanns det inga alternativ till medlemskap i Nato. Vi hinner helt enkelt inte bygga upp ett tillräckligt starkt försvar i närtid. Vi tvingas därför nu förlita oss på andra nationers försvarskapacitet samt vilja (artikel 5) att hjälpa oss.

Att Putin är en galning, att krig är förfärligt vart det än förs och av vem står klart. Att Sverige också med vapen behöver kunna försvara gränser, vårt land och vår svenska modell står klart. Men jag tycker det är mörkt och sorgligt när politiska företrädare för mig som Lerumsbo faller in i hyllningskören av ett medlemskap i en militär allians. Det finns inget att fira. Det är bara mörkt och sorgligt! […]

Jag tycker det är sunt av Miljöpartiet som ifrågasätter varför upprustning för väpnad konflikt skall ses som det mest naturliga alternativet. När ekonomiska resurser så uppenbart behövs i många samhällsbyggande verksamheter. Jag är stolt över att vilja värna vår alliansfrihet och att använda samtal som väg framåt. Men jag är också stolt svensk som accepterar och som tillsammans med mina vapenbröder i försvarsmakten, varje dag, utan tvekan också med vapen i hand är beredd att försvara varje centimeter av Lerum och Sverige. Nu också som Nato-soldat. Läs artikel

NATO and the Russian Baltic Fleet – Defence Viewpoints from UK Defence Forum, defenceviewpoints.co.uk

y Joseph E. Fallon and Robin Ashby

[…] The Baltic Sea is a major theatre in what’s being described as the new Cold War between NATO and Russia. It is a relatively small body of water on the northeastern edge of the Atlantic Ocean surrounded by landmasses in nearly all directions. Its surface area is slightly larger than Finland’s and its mean depth is only 54 metres. The Baltic Sea is connected to the world oceans only by the narrow Danish straits, which connect it to the North Sea. The Danish straits are formed by two straits immediately next to each other: The Öresund strait on the coast of Sweden and the Belt Sea on the coast of Denmark, which is comprised of the Skagerrak and Kattegat

These straits are important to Russia’s economy being a key trade route for Russian oil heading by sea to markets around the world, and historically as access to warm water deep oceans – a fundamental geostrategic driver throughout Russia’s history. […]

Is Russia a threat in the Baltic area? S.B. Ivanov, former Russian Federation Defence Minister, and Deputy Prime Minister, discussing the meaning of ”threat” a decade ago, said that its content had drastically changed from the purely standard military threats to the so-called uncertainty factors, which are understood by the Russian Federation Defence Ministry to mean the situation, conflict or process, ”which can bring about a significant change of geopolitical environment in the regions of Russia’s vital interests, or can directly endanger its security.” Läs artikel

Sverige underkastas USA med det nya avtalet, hallandsposten.se

Tomas Magnusson, före detta ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och före detta president i Internationella fredsbyrån. Ingela Mårtensson, fredsaktivist och före detta riksdagsledamot

Den 5 december undertecknade USA:s och Sveriges försvarsministrar ett avtal om försvarssamarbete, kallat Defense Cooperation Agreement (DCA). Avtalet ger USA delägarskap i 17 militäranläggningar i Sverige. Lv6 i Halmstad är en av dem.

För Sverige är avtalet en mer långtgående säkerhetspolitisk förändring än själva Nato-medlemskapet. Det påverkar hela vårt land och inte minst de 17 platser som berörs. USA ges närmast oinskränkt makt i de områden som USA får tillgång till och amerikansk lag gäller för personal, anhöriga och leverantörer. Några frågor är: Ska eventuella brott lagföras i Sverige, eller kommer eventuella brottsmisstänkta skickas hem. Kommer Hallandsposten eller andra som försöker följa upp hitta några domar? Läs artikel

Svensk lag kommer inte längre gälla i hela Sverige, etc.se

Trita Parsi Quincy Institute, Frida Stranne, forskare och författare till ”Illusionen om den amerikanska freden”

[…] Svensk lag kommer inte längre entydigt att gälla i hela Sverige.

Amerikansk personal kommer kunna agera utanför svensk lagstiftning i Sverige och inte ens svensk säkerhetspolis kommer att ha tillåtelse att övervaka dem. Svenska myndigheter förlorar även rätten att inspektera amerikanskt flyg och sjöfart när de rör sig på svenskt territorium.

Själva begreppet ”svenskt territorium” förlorar sin mening när Sverige nu tänker ge upp sin självständighet på detta remarkabla sätt.

Det finns dem som vill mena att man inte bör dramatisera betydelsen av avtalet utan att det är ett standardavtal. Problemet är emellertid att standardavtalen med USA i dessa sammanhang är mycket långtgående och det är inget annat än naivt att tro att det inte är amerikanerna som får sista ordet om något händer.[…]

Den dagen Nato eventuellt upplöses eller USA övergår till en autokrati eller på annat sätt utvecklats på ett för Sverige ogynnsamt sätt, sitter vi kvar i det sjunkande skeppet och av allt att döma, när man nagelfar avtalet – med Washington vid rodret. Läs artikel