Sverige en frontstat för Nato och USA mot Ryssland, dagensarena.se

Sven Hirdman

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets fred och säkerhet. Baserat på tidigare århundradens dåliga krigserfarenheter har vi genomfört denna politik baserat på militär alliansfrihet, en förhållandevis stark försvarsförmåga samt en utrikespolitik inriktad på fredliga relationer. Vi klarade oss väl genom de bägge världskrigen. Under det kalla kriget, när Sovjetunionen utgjorde ett stort hot mot säkerheten i Europa, visste vi att vi – genom vår tydliga västorientering och det faktum att vårt då starka försvar utgjorde ett ryggstöd för våra skandinaviska Nato-grannländer – kunde påräkna hjälp från främst USA, om vi inte skulle klara av vårt försvar själva. […]

Nu är denna politik övergiven och kastad på historiens sophög. Det har skett genom det värdlandsavtal Sverige ingick med Nato 2014, vårt  medlemskap i Nato per 7 mars 2024 samt det den 6 december 2023 undertecknade militära samarbetsavtalet med USA, DCA, vilket främst tillgodoser USA:s strategiska intressen. Genom detta avtal på 10 år får USA:s försvarsmakt rätt att utnyttja 17 militära baser i Sverige från Luleå till Ronneby via Visby; ( 49 basområden i hela Norden). USA får obehindrad tillgång till dessa baser för övningar, rotation av stridskrafter, lagring av krigsmateriel, operationer utanför Skandinavien, det vill säga inga tillstånd krävs från svensk sida.

Militärt blir Sverige en vasall tiIl USA. Detta avtal står på egna ben och är inte beroende av att Sverige är medlem av Nato; kanske en viktig förutsättning i Trump-tider. På rysk sida uppfattas den amerikanska militära närvaron i Norden som ett hot mot de ryska baserna på Kolahalvön och mot Sankt Petersburg och Kaliningrad. Läs artikel

European arms imports nearly double, US and French exports rise, and Russian exports fall sharply, sipri.org

 States in Europe almost doubled their imports of major arms (+94 per cent) between 2014–18 and 2019–23. Far larger volumes of arms flowed to Asia and Oceania and the Middle East in 2019–23, where nine of the 10 largest arms importers are. The United States increased its arms exports by 17 per cent between 2014–18 and 2019–23, while Russia’s arms exports halved. Russia was for the first time the third largest arms exporter, falling just behind France. The global volume of international arms transfers fell slightly by 3.3 per cent between 2014–18 and 2019–23, according to new data on international arms transfers published today by the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), available at www.sipri.org. Läs artikel

Nato:s §5 och EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken,vlt.se

Leif Kullberg

[…] Avgörande både enligt Nato:s §5 och EU-fördraget är att det är upp till varje lands regering att själv besluta om militärt stöd och i vilken utsträckning så ska ske om ett annat land blir utsatt för ett militärt angrepp.

Sveriges regering likväl som andra länders regeringar kan välja att inte skicka något som helst stöd men det eventuella faktum att Sverige ej heller då kanske skulle få stöd om anfall sker på Sverige torde vara det avgörande incitamentet att bistå ett land som blir anfallet.

Ett flertal länder tog beslut att inte transitera sändningar av vaccin, att kvarhålla vaccin för egen räkning och att vägra dela med sig av egen vaccinproduktion. Man till och med kvarhöll vaccin för egen räkning trots att ett annat land var delägare i det bolag som producerade vaccinet. Läs artikel

Veckans citat

”Critics of Poland’s role within NATO point to its susceptibility to being used as a pawn in the highly complex geopolitical game, particularly the one between the United States and Russia. As tensions between these two superpowers intensify, Poland finds itself increasingly caught in the middle, balancing its membership obligations to NATO with its desire to maintain broader regional stability without compromising its sovereignty and borders.”

Joanna Rozpedowski, Adjunct Professor at George Mason University,

 

The U.S. May Need to Maneuver Around NATO Article 5, theamericanconservative.com

Sumantra Maitra, Director of research and outreach, at the American Ideas Institute

[…] Of course the main culprit of this sudden flare up is France. Emmanuel Macron—sensing that Germany is weak as a leader of EU, seeing the British Tories facing an electoral massacre, and himself facing a tough election at home—has suddenly changed his tune and is trying to form a bloc within a bloc, aligning France with the Baltic states. The Americans, the British, and the Germans rightly understand how reckless it is, and are opposed to it. POLITICO reported that “France’s top NATO partners, including the United States, the United Kingdom and Germany, [had] to clarify that they would not be sending troops.”[…]

There is a simple way to stop this nonsense. The president of the U.S. and his NSC have so far specified their refusal to send troops to Ukraine under any circumstances, outside of NATO being under direct attack. This situation demands they go a little further. If any Baltic country decides to go to war with Russia, alongside France, they are free to do so. Any retaliatory attack on their home-soil or military assets in the high seas, however disproportionate, will not automatically invoke Article 5 of NATO.

And that should be made explicitly clear to both the West and East Europeans. NATO is a defensive alliance. Once you’re in the club, you’re in it. But if you open the doors and try to punch someone outside, only to expect the other club members to go and defend you, then apologies, but you’re on your own. Clubs have walls. You can stay safe inside, on the condition that you don’t pick a fight outside theclub. Läs artikel

Sterkt nasjonalt forsvar, nei til utenlandske baser, sagat.no

Vedtatt i fylkesårsmøte 18.2 2024

Noreg er framleis tent med lågspenning i nord. Men vi som småstat er også avhengig av at stormakter ikkje skal kunne ta seg til rette med makt, og må følgje internasjonale reglar. Russland må avslutte den ulovlege angrepskrigen på Ukraina.

Troms er eit av landets viktigaste forsvarsfylke. Vi må basere forsvaret av Nord-Noreg på norske soldatar, og ikkje ha fast stasjonerte allierte styrkar på norsk jord i fredstid. Norsk forsvarsevne må vera sterk og truverdig. Hærens tyngdepunkt i Troms utgjer ikkje ein offensiv trussel mot Russland, og derfor vil plasseringa av styrkane bidra til lågare spenning.

I tillegg til tradisjonell forsvarsmessig beredskap, må vi også sjå behovet for beredskap i andre samanhengar, enten det er aukande ekstremvêr grunna klimaendringar, eller andre krisesituasjonar. Her har det desentraliserte Heimevernet ein viktig rolle i krisesituasjonar. Samtidig må heile befolkninga settast i stand til å bidra til beredskap.

Eit vernepliktsbasert folkeforsvar gjer samfunnet meir robust, og sikrar samtidig at ein større del av medlemmane i samfunnet kan ta del i den opne forsvars- og sikkerheitsdebatten. Opplæring i beredskap kan for eksempel skje gjennom ein utvida sesjon til førstegongsteneste, der alle får opplæring i førstehjelp, beredskap og tryggleik.

Troms SV vil:

· At forsvaret framleis skal basere seg på verneplikt og førstegongsteneste,

· At en skal vurdere en generell opplæring i førstehjelp, beredskap og sikkerhet for alle innbyggere som ikke er tilknyttet verneplikt. Dette kan ivaretas gjennom dagens system for tjenesteplikt

· At vi skal ha eit sterkt nasjonalt landforsvar med Hæren og Heimevernet, der Hærens tyngdepunkt framleis skal ligge i indre Troms. Allierte styrker skal ikkje stasjonerast fast på norsk jord i fredstid. Läs artikel

NATO Isn’t Exactly Sending Its Best Weapons to Ukraine to Fight Russia,

Brandon J. Weichert, former Congressional staffer and geopolitical analyst

Ukraine is a Dumping Ground for NATO’s Old Weapons: NATO has committed itself to supporting Ukraine against Russia. Like so many wars, this conflict has been surrounded by a bodyguard of lies. One of the most enduring myths perpetuated by the Western press and the leaders of NATO is that the equipment they’re sending Ukraine is helping them to remain in the fight against Russia. In fact, most of the platforms being given to Ukraine are little more than junk.

The French government under President Emmanuel Macron has been one of the biggest proponents of continuing NATO’s involvement in the Ukraine War. As a result, France has provided large numbers of lightly armored tanks, the AMC-10RC. France’s AMC-10RC is a holdover from the early 1980s. The last major upgrade to this platform occurred in 2000. For its part, the French military began phasing out these antiquated platforms in 2021, a full year before the Russians invaded Ukraine. Läs artikel

Flaggkommandør Jacob Børresen: Om risken att i en tillspetsad situation mista förmågan att själva styra över utvecklingen enligt egna säkerhetsintressen och att dras in i en upptrappning utanför det egna landets kontroll

Utgivarna

Norge, Danmark, Finland och Sverige har träffat försvarssamarbetsavtal med USA. Avtalen bygger på samma amerikanska mall. Norge har nyligen träffat ett tilläggsavtal med USA. Enligt det avtalet ges USA obehindrad rätt att använda ytterligare åtta baser (områden) i Norge utöver de fyra som man först avtalade om. Den norska regeringen har skickat ut detta tilläggsavtal på remiss.

Jacob Børresen, flaggkommendör och försvarsexpert, tillika författare till ett stort antal böcker med försvarsstrategisk inriktning, har avgivit ett eget yttrande över tilläggsavtalet, som kräver det norska Stortingets godkännande för att träda i kraft.

Børresen tar i yttrandet upp helt centrala spörsmål som har direkt bäring på analysen av den verkan ett svenskt DCA-avtal skulle kunna få för vår del. Han utgår från den proposition som lades fram när avtalet om de fyra första baserna (områdena) träffades. Han belyser särskilt:

  • att balansen mellan avskräckning och avspänning (beroligelse) förskjuts mot att fästa större vikt vid avskräckning, något som riskerar norsk lågspänningspolitik;
  • att relationen till Ryssland i sig inte är sådan att ett angrepp är att vänta, men att Ryssland utgör ett potentiellt hot på grund av Norges geografiska läge nära bland annat de ryska baserna på Kolahalvön;
  • att i en kris med hög spänning mellan Ryssland och USA kan ökad amerikansk närvaro i Norge medföra att Moskva känner sig tvingat att vidta motåtgärder så att de norska områdena i norr blir till en konfrontationszon med styrkor i hög beredskap på båda sidor;
  • att etableringen av baserna (de omforente områderna) kan leda till att norska myndigheter i en tillspetsad situation mister förmågan att själva styra över utvecklingen i enlighet med norska överordnade säkerhetsintressen och leda till en upptrappning utanför norsk kontroll;
  • att USA:s initiativ att etablera baser (omforente områder) i Norge primärt är inriktat på att konfrontera och utöva tryck mot Ryssland i norr, och inte mot ett mer effektivt försvar av Norge, och redan detta är en anledning att betrakta initiativet med skepsis;
  • att svaret på den utmaning, som missiler som riktas mot Ryssland och passerar norskt territorium utgör, och kan föranleda preventiva motangrepp, inte är ökad amerikansk närvaro, som kommer att bidra till att öka spänningen i norr, utan att återställa det norska försvaret, för att öka risken för, och därmed reducera incitamenten till, sådana preventiva angrepp; samt
  • att Stortinget bör avvisa etableringen av dessa ytterligare åtta baser (omforente områder), eftersom denna är onödig och dessutom bidrar till att undergräva norsk avspänningspolitik i nordområdet och därmed också står i strid mot norska intressen.

De aspekter som Jacob Børresen behandlar är, mutatis mutandis, av omedelbar relevans för svensk del. Läs yttrandet i dess helhet här:

 

Läs mer

Så förändras försvarsplaneringen av Natomedlemskapet, forsvarsmakten.se

Kommentar:

Försvarsmakten skriver att försvarsplaneringen skall följa två spår: Nato:s planering och den svenska nationella försvarsplaneringen. När man sedan tar upp hur försvaret skall utvecklas trycker man på att Östersjön skall ”ägas och kontrolleras” samt att Göteborgs hamn skall försvaras. För Sveriges del handlar det inte om eget territorialförsvar utan ”Sverige ska kunna vara ett allierat basområde för Natooperationer med både arme-, marin- och flygförband.” Försvarsmakten har med ÖB:s brev i november till regeringen pekat ut inriktningen: Två brigader skall öronmärkas för Nato-operationer utomlands. Det föranledde förre försvarsministern Peter Hultqvist att i riksdagen ställa frågan om Sveriges territorialförsvar skulle bestå av bara hemvärn. (Utgivarna)

Försvarsmakten:

– Det är först nu som vi har tillgång till Natos mest hemliga dokument kring alliansens försvarsplanering. Det innebär att vi måste arbeta i två planeringsspår, både det med Nato men också med den svenska nationella försvarsplaneringen, säger Carl-Johan Edström som är chef för operationsledningen i Högkvarteret. […]

Inledningsvis kommer de befintliga nationella försvarsplanerna vara grunden när Försvarsmakten kliver in och deltar i Natos försvarsplanering. Men efter hand kommer de att revideras och anpassas till Natos planer.

I och med Natomedlemskapet kommer den svenska geografin, med en del av landet i Arktis, Gotlands strategiska läge i Östersjön samt vikten av att Göteborgs hamn fungerar, också påverka Natos framtida försvarsplanering. Inte minst när det gäller försvaret av Finland och de baltiska staterna. Men det ger också nya förutsättningar för försvaret av Norge. Läs pressmeddelandet

Svenska folket stödjer Nato… men vet inte vad det är, samnytt.se

När Sveriges flagga i dagarna hissades vid Natohögkvarteret deklarerade statsminister Ulf Kristersson (M) att Natomedlemskapet ”har starkt stöd hos befolkningen”. Beskedet upprepades vid en pressträff på torsdagen av civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M).

Påståendet upprepas samma dag även av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Men såväl myndigheten som regeringen konstaterar samtidigt att få svenskar vet vad det är de säger sig stödja.

Det ser inte bra ut anser man och därför inleds nu i MSB:s regi och samarbete med Försvarsmakten en omfattande informationskampanj för att framgent minimera risken för konversationer av följande slag:

– Jag stödjer Nato och Sveriges Nato-medlemskap.
– Jaha. Vad är Nato?
– Ehh, det vet jag inte.

MSB kallar det man nu tillsammans med Försvarsmakten sjösätter för en ”kunskapshöjande informationsinsats”. Detta med anledning av att få svenskar vet något om Nato och än mindre om vad det precis anträdda Natomedlemskapet innebär för Sverige och svenskarna.

Myndigheteten skriver i ett pressmeddelande att: ”Nu är medlemskapet klart och informationsinsatsen drar i gång”. Kritiker invänder att den rimliga gången borde varit den omvända – att först informera svenskarna om vad Nato är och först därefter fatta beslut om eventuellt medlemskap. Läs artikel

Svar: Återskapat territorialförsvar ett alternativ till Natoberoende, dn.se

Lars-Gunnar Liljestrand

Lars Thulin vill ha ett svar från Natomotståndare om vilket alternativ man har till ett medlemskap. Alternativet är det vi byggt den svenska säkerhetspolitiken på under decennier, nämligen alliansfrihet och ett starkt territorialförsvar.

I dag står vi praktiskt taget utan ett försvar för det egna territoriet. Försvarssatsningarna har ensidigt varit på flyg och i viss mån örlogsfartyg, men framför allt ubåtar.

Det är ett insatsförsvar för operationer utanför landets gränser. Armén har rustats ned under en följd av år och det som skulle vara ett territorialförsvar består av två motoriserade brigader. Med Natomedlemskapet ställs långtgående krav på att Sverige ska fortsätta bygga upp styrkor för insatser utomlands.

Överbefälhavarens brev till regeringen i november pekar ut riktningen. De planerade ytter­ligare två brigaderna skjuts på framtiden och de brigader vi har ska öronmärkas för Nato i Baltikum eller norra Finland. Det som finns av eget territorialförsvar är egentligen hemvärn och några bataljoner. De senare ska dock i första hand användas för skydda Natostyrkors transport över vårt territorium.

Natomedlemskapet ger oss inga försvarsgarantier. Det är upp till varje medlemsland att själv avgöra vilket stöd man vill ge. I det nyligen publicerade försvarssamarbetsavtalet (DCA) med USA finns inte heller några åtaganden från USA:s sida att ge Sverige militärt stöd. Läs artikel

Høringssvar fra Antikrigs-Initiativet, regjeringen.no

Høringssvar fra Antikrigs-Initiativet vedr. Forslag om endring av tilleggsavtale mellom Norge og USA om forsvarssamarbeid.[…]

Denne avtalen har ikke har noe med NATO å gjøre. Dette er en bilateral avtale mellom Norge og USA. Avtalen har kommet i stand på initiativ fra USA, det er en avtale som Norge har akseptert etter langvarig press. Norge sluttet seg til NATO i 1949 med forbehold mot utenlandske baser og atomvåpen på norsk jord i fredstid. Den nye baseavtalen er et klart brudd med denne erklæringen. Det må sies klart og tydelig: dette er amerikanske militærbaser og vil være instrumenter for amerikanske interesser, ikke norske. Vi vet fra både Irak og Afghanistan at USA følger kun sine egne geopolitiske mål og forsvarer kun det som er i sine egne interesser. USA forlater åstedet når det ikke lenger tjener deres interesser. […]

Avtaleteksten sier at USA skal respektere norsk suverenitet, norske lover og folkerettslige forpliktelser. Den sier at USA på forhånd skal varsle med hensyn til type, mengde og leveringsplaner for forhåndslagrede materiell. Men i avtalens Artikkel III står det at Norge gir «amerikanske styrker tillatelse til å kontrollere tilgangen til de omforente områdene, eller deler av områdene, som amerikanske styrker har eksklusiv rett til å bruke.»

I avtalens artikkel XI punkt 3 står det: «Det skal ikke gjennomføres ombordstigning eller kontroll av luftfartøyer, fartøyer og kjøretøyer som brukes av eller utelukkende for amerikanske styrker, uten etter samtykke fra USA.» Et slikt «samtykke» vil amerikanerne selvsagt aldri gi. Läs artikel