Är grundlagsändring en förutsättning för att Sverige skall kunna agera militärt tillsammans med annan stat vid angrepp eller kränkning av territoriet? Rolf Andersson

Strider det mot regeringsformen om Sveriges regering skulle besluta att landet ska agera militärt tillsammans med annan stat, till exempel Finland, för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna? Eller för att hindra en kränkning av någon av staternas territorium, till exempel genom samordnad ubåtsjakt? Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att utreda frågor om fördjupat försvarssamarbete. I direktiven för utredningen anges:

”Mot bakgrund av solidaritetsförklaringen och Sveriges samarbete på försvarsområdet med bl.a. Finland finns det anledning att utreda förutsättningarna enligt regeringsformen för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land.”

Det är ingen riktigt bra början att utredningen ska utgå från den ensidiga, något klibbiga men klart oförbindande svenska solidaritetsförklaringen (vilka länder ställer ut ensidiga sådana förklaringar!). Och utredningen är inte begränsad till vårt samarbete med Finland utan inkluderar samarbeten med andra nordiska länder och, såvitt man kan förstå, även Nato. I direktiven trycker man dock hårt på samarbetet med det alliansfria Finland, vilket är mycket bra, men direktiven går ju längre än så.

Den första fråga man har anledning att ställa sig är om en sådan utredning verkligen behövs, och varför det i så fall? I direktiven anges:

”I inriktningspropositionen (prop. 2014/15:109 s. 24) gör regeringen bedömningen att försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige bör utvecklas till att omfatta operativ planering och förberedelser för ett gemensamt användande av civila och militära resurser i olika scenarier. Exempel på detta kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Sådan planering bör vara ett komplement till, men skild från, respektive lands nationella planering. Som regeringen understryker i inriktningspropositionen innebär samarbetet en möjlighet till gemensamt agerande, men inte några utfästelser. Regeringen har i inriktningspropositionen uttalat att regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över de rättsliga förutsättningarna för det svensk-finska samarbetet. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har ställt sig bakom regeringens bedömningar när det gäller fördjupningen av de försvarspolitiska samarbetena och välkomnat regeringens avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att se över de rättsliga förutsättningarna för det svensk-finska samarbetet (bet. 2014/15:UFöU5).

Det är bra att direktiven tydliggör att alliansfriheten ligger fast.

Vi avser att återkomma till dessa frågeställningar.