Månad: mars 2018

Också i år sökte rekordmånga kvinnor, sammanlagt 1 516, till den frivilliga militärtjänsten för kvinnor. Ansökningstiden gick ut 1 mars 2018.

De flesta sökte till Björneborgs brigad, i år 343 kvinnor. Senaste år var antalet sökande 222. Till Kajanalands brigad sökte 233 (2017: 167), Gardesjägarregementet 186 (165) och Karelska brigaden 173 (120). Regionalt sett kom de flesta sökandena från Nyland, 392 (324), och Birkaland, 174 (102) […]

Från och med år 1995 har sammanlagt över 8 100 kvinnor utbildats till reserven. Under de senaste åren har ungefär 65-70 % av dem fått ledarutbildning. Läs artikel

Det folkrättsliga läget i Syrienkonflikten har redovisats på ett oklart och ofullständigt sätt i svenska medier. I nedanstående artikel ur Tagesschau reds begreppen ut av sakkunskapen.

In Syrien kämpfen schon lange nicht mehr nur Syrer gegen Syrer. Involviert sind allen voran Russland, die USA und die Türkei. Welche Grenzen setzt das Völkerrecht den Einsätzen?

Darf die syrische Armee gegen Aufständische vorgehen?

Det ryska militärflygets aktivitet i Östersjöregionen nådde en ny toppnivå under förra året, säger Försvarsmaktens kommendör general Jarmo Lindberg till Lännen Media. Jämfört med läget år 2012 har den ryska flygtrafiken kring Östersjön ungefär trefaldigats.

Ryssarna brukar fortfarande tidvis göra flygningar utan fastställd plan och utan att kontakta flygledningen. Inte heller transpondern är alltid påkopplad. Också till havs är Ryssland för närvarande den största aktören i Östersjön.

Lindberg anser dock inte att det skulle föreligga något direkt militärt hot mot Finland för närvarande. Ryssland har inte vidtagit sådana militära åtgärder som medvetet riktats mot Finland. Läs artikel

Utvecklingen på Koreahalvön går i diplomatins riktning: I april väntas ett möte mellan Syd- och Nordkorea och i maj kan Donald Trump bli USA:s första president som möter Nordkoreas motsvarighet.
Sverige har traditionellt haft en viktig roll som neutral aktör i konflikten.
– Den rollen försöker vi använda på ett konstruktivt sätt och det har varit kontakter med flera aktörer på flera nivåer den senaste tiden, säger Margot Wallströms pressekreterare Erik Wirkensjö till SVT Nyheter […]

Skyddsmaktsuppdraget åt USA i Nordkorea innebär att man tillvaratar USA:s intressen på plats och USA har tidigare tackat Sverige för hjälpen med att få den fängslade amerikanska studenten Otto Warmbier fri […]

Niklas Swanström, säkerhetsanalytiker på institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, ISDP, säger att han tror att Sverige och andra neutrala aktörer har spelat en viktig roll inför mötena.

– Tack vare vår långsiktiga roll i Nordkorea har vi förtroende både där, i Sydkorea och i USA, säger han och fortsätter:

– Däremot tror jag att Sydkorea har spelat en större roll än de externa aktörerna, säger han.

Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet säger Sverige har erfarenhet av att vara behjälplig när det gäller just kärnvapenfrågan.

– Svensk nedrustningspolitik är vida uppskattad, vi har spelat en medlarroll historiskt. Vi är inte medlem i NATO, vi är icke-allierade så det finns stora möjligheter. Det är Sverige och Schweiz som spelat den här rollen i nedrustningssamtal tidigare, säger han. Läs artikel

Lägre kostnader för vidmakthållande, möjlighet till framtida vidareutveckling av torpedsystem 47 samt utbyte av erfarenhet kring användningen av ubåtsjakttorped. Det är några av vinsterna med torpedsamarbetet mellan Sverige och Finland.

Den norska underrättelsetjänsten publicerade den 05MAR2018 sin årliga fokus rapport som, dels berör händelser från 2017, dels berör eventuella framtida händelseutvecklingar inom olika områden som påverkar norska säkerhetsintressen.¹Rapporten är intressant ur mer än det som berörs i detta inlägg, varvid det kommer finnas skäl att återkomma till den i senare inlägg. I samband med att denna rapport publicerades, berördes även tre mycket intressanta fall, avseende ryskt militärt agerande gentemot Norge under våren 2017, i form av simulerade anfall mot norska mål. […]

För det fjärde, vilket kanske gör det hela mest intressant är ett uttalande av ordföranden i NATO militära kommitté, General Petr Pavel, i Washington under V810 där han beskriver att NATO ej sett något aggressivt beteende av Ryssland gentemot de baltiska staterna eller i Svarta havet regionen, avseende ryska flygningar och kränkningar. Detta framlades i samband med att kränkningar av de baltiska staternas luftrum berördes av General Pavel.¹⁰ Härvid blir de norska uppgifterna mycket intressanta, för om något får de berörda flygningarna mot Norge anses vara aggressiva. Men är agerandet mer aggressivt mot Norge än mot de baltiska staterna, trots att Östersjöregionen framhävs som en friktionsyta,¹¹ mellan Ryssland och de Västliga länderna och dess organisationer? Detta skulle i sådant fall innebära en tydlig fokusförskjutning. Läs artikel

[…] En väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland kan snabbt leda till att svensk import hamnar i svårigheter. Transporter på Östersjön blir oerhört sårbara. Men även import till hamnar på västkusten kan bli utsatt för ryska attacker. Dels för att man ser oss som stat involverad i Nato, dels för att amerikanska transporter till stöd för operationer i Baltikum och i Östersjön måste kunna baseras på hamnar som Oslo och Göteborg, de enda med tillräcklig kapacitet. De kommer självklart att skyddas av Natos sjöstridskrafter men i ett trångmål är det inte säkert att man även orkar skydda fartyg som för livsmedel till Sverige. Under det andra världskriget lyckades vi förhandla fram en lejdtrafik med både tyskar och allierade. Ryssarna kommer inte att vara så tillmötesgående.

I dagens läge och med stigande visdom vill jag göra avbön från mina förvillelser beträffande behovet av en svensk marin närvaro på västkusten. Vi kan få ett starkt behov av att minröja lederna in till våra hamnar och om möjligt möta och eskortera svenska fartyg på väg hem från Syd- och Nordamerika, Storbritannien och Holland. Vi bör då minnas att lejdtrafiken krävde offer. 15 svenska fartyg minsprängdes och 166 svenska sjömän miste livet i sin nödvändiga kamp för att klara vår försörjning. Läs artikel

After two decades of watching the American share of the NATObudget grow from 50 to 75 percent, the alliance’s leadership is determined to learn how to operate without the usual American help, even as nationalist movements roil the capitals of the transAtlantic alliance and Vladimir Putin hacks his way through democratic elections.

Meeting with a handful of reporters in Washington on Wednesday as he prepares for retirement in June, the alliance’s Gen. Petr Pavel said Europe needs to rethink how it readies itself for an uncertain future. “Europe needs to mature and grow up and be more responsible for its own defense,” the Czech general said, adding that it’s time European countries “provide all the capabilities to handle a regional crisis without American engagement, if the United States does not wish to engage.” Läs artikel

– Jag hoppas verkligen att det inte händer, handelskrig har inga vinnare. Men händer det måste vi vidta åtgärder för att skydda europeiska jobb och arbetare, sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström på onsdagen […]

Ståltullar på 25 procent och aluminiumtullar på tio procent som USA:s president sagt sig vilja införa men ännu inte beslutat om skulle slå hårt mot EU menar Malmström. För det första kommer EU starta en process mot USA inom världshandelsorganisationen WTO om amerikanska tullar införs. EU sonderar just nu terrängen för att se om man kan driva ett fall tillsammans med andra drabbade länder […]

En andra och betydligt snabbare åtgärd som kommissionen tittar på är europeiska skyddstullar för att undvika att stålet och aluminiumet som skulle ha exporterats till USA studsar tillbaka mot EU och dumpar priserna på den europeiska marknaden. En sådan åtgärd kan man enligt Malmström införa inom en månad. Ett tredje möjlighet är att införa tullar på utvalda amerikanska varor. Kommissionen har satt ihop en provisorisk lista med stål- industri- och jordbruksprodukter. Läs artikel

Fackordföranden Lars Fresker menar i sin insändare på SVD Debatt 2/3 2018 att personalförsörjningen är en akut krisfråga och att Försvarsmaktens ledning inte är tydliga med hur allvarlig krisen är samt att det skönmålas. Detta kunde inte vara mer fel […]

Idag saknar Försvarsmakten cirka 170 av de 9 200 officerare som är den fastställda ramen i det gällande försvarsbeslutet. När perioden är slut år 2020 så är prognosen att det kommer fattas ca 100 officerare. Från idag fram till 2025 så kommer 24 % av officerarna att uppnå pensionsålder. I syfte att dämpa utflödet och därigenom skapa förutsättningar för såväl volym som kompetensöverföring görs nu ett arbete […]

2017 så överträffade vi rekryteringsmålet för officerare. Vi har ökat flexibiliteten i officersrekryteringen genom att öppna fler vägar in i yrket. Vi har en fungerande
specialistofficersförsörjning, mycket beroende på att anställda soldater som en karriärutveckling vidareutbildar sig till specialistofficer. Läs pressmeddelande

Utbildningen av specialistofficerare går trögt. Tio procent av platserna var tomma vid Försvarsmaktens senaste antagning.
– Vi måste följa det här oerhört noga. Det finns inte utrymme för negativa siffror åren framöver, säger översten Jan Demarkesse till SVT Nyheter […]

Hösten 2017 antogs 316 personer till utbildningen. Cirka 35 platser var tomma. Försvarsmakten säger att den främsta förklaringen till avhoppen är att soldater som blivit antagna till utbildningen föredrog att åka till Mali och delta i den svenska insatsen. Det fanns också svenska soldater i Mali som skulle gå utbildningen när de kom hem. Men vissa valde att hoppa av på grund av trötthet, berättar översten Demarkesse. Läs artikel