President Niinistö i Bryssel: Dialog med Ryssland behövs kanske mer än någonsin, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistö träffade EU-ledare i Bryssel onsdagen den 28 mars 2018. Under sitt besök träffade presidenten Antonio Tajani, Europaparlamentets talman, Federica Mogherini, EU:s höga representant och Jean-Claude Juncker, Europeiska kommissionens ordförande.

Under dagen diskuterades brett relationerna mellan EU och Ryssland samt flera EU-länders utvisningar av ryska diplomater till följd av nervgasattacken i Salisbury.

”Vi måste komma ihåg att behandlingen i Europeiska rådet och de efterföljande nationella behandlingarna inte var någon straffprocess eller rättegång, utan politisk verksamhet. I förhållande till detta och från dessa utgångspunkter tog också Finland sitt beslut”, kommenterade president Niinistö när han träffade finländska medier på eftermiddagen efter diskussionerna.

President Niinistö betonade igen betydelsen av dialogen och påpekade att dialogen med Ryssland fortsatte också efter händelserna på Krim. ”Nästan alla har bekräftat att dialogen behövs nu och framöver. Detta var ett starkt tema i diskussionerna mellan mig och Juncker. Vi måste i alla fall kunna diskutera – om klyftan mellan Ryssland och väst har blivit större, får den inte öka ytterligare.  Därför är det värt  att diskutera.” Läs pressmeddelande

Sveriges hjälp var betydande under vinterkriget ,Tapani Suominen, .finlandsfrivilliga.se

Filosofie doktor  Tapani Suominen ställer frågan om de yngre generationerna i Finland  och  Sverige inte längre känner till den enastående solidaritet som svenskarna visade Finland  1939-1940.

Sveriges hjälp till Finland under vinterkriget var i själva verket mycket omfattande. När kriget bröt ut förklarade Sverige sig inte neutralt. Detta möjliggjorde att landet kunde ge sin granne ekonomisk hjälp och vapen samt tillåta värvning av frivilliga. Beloppet av krigstida krediter till Finland var 230 miljoner, något som motsvarade över hälften av Finlands budget  (1938). Läs artikel

Ingvar Carlsson: »Man vilseledde regeringen«, magasinetfilter.se

Under ubåtsjakten vid Hårsfjärden var Ingvar Carlsson vice statsminister och efter mordet på Olof Palme övertog han statsministerposten. Carlsson var även en pådrivande kraft bakom 1995 års ubåtsutredning och i sina memoarer riktar han skarp kritik mot hur ubåtsfrågan hanterades.

Inför publiceringen av »Sanningen på spåret« fick den pensionerade statsmannen ta del av det underlag som visar hur marinen förde beslutsfattare och allmänhet bakom ljuset. Ingvar Carlsson studerade det tidigare hemligstämplade materialet med stort intresse och ställde följdfrågor som visade att han än i dag hade händelserna i färskt minne.[…]

Ser jag tillbaka på hur jag själv agerade har jag ganska rent samvete och den som läser vad jag skrev i min bok bibringas en ganska god uppfattning om ubåtshysterin. Jag är väldigt kritisk mot medierna. Jag förstår inte att de bara spelade med.[…]

Samtidigt uppehåller du dig vid nationalitetsfrågan. Men den är egentligen irrelevant, eftersom man överhuvudtaget saknade belägg för främmande undervattensverksamhet.

– Jag finner det märkligt att underlaget för påstådda ubåtskränkningar gång på gång visar sig bristfälligt och att tidigare slutsatser måste omprövas. Det är illa nog. När det gäller nationalitetsbedömningar tillkommer emellertid ytterligare en dimension av mycket allvarlig karaktär. Om företrädare för Sverige, utan ordentlig bevisföring, anklagar en främmande makt för att ha kränkt våra vatten, riskerar vi att minska tilltron till vår säkerhetspolitik.

Den alltid lika lugne och metodiske Ingvar Carlsson reser sig för att gå. Men på väg ut stannar han till för ett ögonblick, och säger:

– Man vilseledde regeringen och man vilseledde kommissionen och det är klart att det är upprörande. Läs intervjun

För försvar och med rekordstort antal kvinnor, sempermiles.se

Värnplikten i Finland har aldrig behövt återinföras efter någon experimentiell paus och är en obligatorisk självklarhet som man över lag är positivt inställd till. Om inte majoriteten av folket tillsammans försvarar landet och ser till att det fungerar, vem ska då göra det?

Syftet är solklart. Välformulerat ur finska Försvarsmaktens värnpliktsinformation: “Under din tid som värnpliktig får du utbildning, med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland” och “Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv.”

Efter de senaste “Uppbåden” (landsomfattande mönstring) inledde i januari ca 12 500 värnpliktiga sin 165, 255 eller 347 dygn långa tjänstgöring.

Det är ett lagstadgat krav på varje finsk man medan det för kvinnor är en frivillig möjlighet. En allt populärare möjlighet har det visat sig för antalet kvinnor som söker och genomför militärtjänst ökar! Under 00-talet låg siffran på i snitt 484 och har sedan dess nästan årligen satt nytt rekord. 2017 var andelen kvinnor 1 126 och för i år hela 1 516. Läs artikel

Reaktioner och likvidationer, Anders Björnsson

Det verkar vara en förhastad åtgärd som USA, Kanada, Australien och ett större antal EU-stater (nitton av tjugoåtta), innefattande Sverige, nu har enats om, nämligen att bestraffa Ryssland för ett dåd kring vilket omständigheterna ännu är oklara, genom massiva och samordnade diplomatutvisningar. Den förutskickade utredningen rörande händelserna i brittiska Salisbury är inte slutförd; den måste säkert få ta sin tid. Rättsstatsgrundsatsen i brottmål, ”bortom varje rimligt tvivel”, har uppenbarligen inte iakttagits i det här fallet.

Vad som har förekommit är antaganden och spekulationer. I dessa döljs också annars förkättrade konspirationsteorier, som att styret i Moskva skulle ha beordrat ett illdåd utomlands för att få den egna befolkningen på bättre humör: den väntar ännu på materiella standardförbättringar, men med de västliga motreaktionerna mot Ryssland kan Vladimir Putin och hans regering argumentera inåt för att statens säkerhet går före allt annat. Ryssland är utsatt för västlig aggression.

Läs mer

Ryska marinen gör unik övning – flyg leds om, sr.se

Ryska marinen kommer under tre dagar nästa vecka öva robotskjutning på hög höjd över södra Östersjön. Händelsen är mycket ovanlig och civilflyget kommer att behöva ledas om jämfört med hur det normalt flyger.

Ryssland har meddelat Transportstyrelsen att övningen ska äga rum på internationellt vatten i södra Östersjön, men det sker inom den zon där Sverige har ansvar för flygtrafikledning mellan Öland och Bornholm.

– Det är ovanligt. Jag har aldrig varit med om det tidigare, säger Jörgen Andersson som är är chef för luftrums- och flygplatssektion vid Transportstyrelsen. Läs artikel

Mörkade problem med militära drönare, svd.se

Bolaget Cybaero mörkade flera kritiska brister med ett militärt drönarsystem. Det visar nya uppgifter som SvD tagit del av. De uppgifter som bolaget släppte fick aktien att rusa.

– Att undanhålla den här typen av information är förstås väldigt allvarligt, säger Joakim Bornold, Nordnet.

Tester av börsnoterade Cybaeros nya drönarsystem på en Visbykorvett framställdes som en framgång, där marinens krav och förväntningar uppfylldes helt. Det var det officiella beskedet från bolaget efter en rad avancerade tester hos Försvarsmakten i slutet av april 2016.[…]

Men SvD kan avslöja nya uppgifter som visar att testerna i själva verket visade på flera allvarliga brister, information som aldrig offentliggjordes av Cybaero. Informationen framkommer i en rapport skriven av Sjöstridsskolan hos Försvarsmakten i juli 2016, som SvD tagit del av. Inte heller efter att rapporten blivit klar uppdaterade Cybaero aktieägarna om att det fanns allvarlig kritik mot drönarsystemet. Läs artikel

Icke-militära angrepp ställer Sverige inför nygamla utmaningar, foi.se

Ett angrepp mot Sverige behöver inte bara ske med militära medel. Modern krigföring handlar också om att destabilisera motståndarens samhällsfunktioner. Enligt en rapport från FOI ställer detta säkerhets- och underrättelsetjänsten inför nygamla utmaningar som kräver ökat samarbete.

Kraftfull teknik kombinerat med allt mer sårbara samhällen har gjort att icke-militära medel har fått en allt större roll i mellanstatliga konflikter. Antagonistiska aktörer har i dag goda möjligheter att utöva påverkan mot andra länders utrikes- och säkerhetspolitik utan att korsa tröskeln för väpnat angrepp, så kallad hybridkrigföring. Ett exempel på detta är cyberattackerna på Ukrainas elsystem som släckte ner delar av landet 2015 och 2016. Läs artikel

Hela rapporten kan läsas här.

Kristoffer Egeberg: «Fredsnasjonen Norge», vg.no

En stor og viktig bok om noen av de mest kontroversielle forsvarspolitiske veivalgene Norge har gjort de siste tiårene.

Denne historien om «fredsnasjonen» Norge har du aldri lest tidligere. For første gang foreligger en samlet fremstilling av våre engasjementer i fredsbevarende operasjoner gjennom 25 år. Fra Norge sendte en dårlig forberedt styrke til borgerkrigens Somalia i 1992 med 20 kilo skismøring i bagasjen (!), og frem til i dag der Norges innsats i utlandet igjen nærmer seg et historisk lavmål.[…]

Et annet hovedpoeng er at Norges utenlandsinnsats har beveget seg vekk fra prinsippet om at en FN-styrt verdensorden er det viktigste, til en tankegang om at det er best å delta i NATO-ledede operasjoner. Der i dette spriket mellom FNs rettsorden og NATOs (og USAs) sikkerhetsgaranti at fredsnasjonen Norge per i dag ser ut til å henge – mer eller mindre i løse luften. Läs artikel

Anmeldt av: Sindre Hovdenakk

 

Patriot Missiles Are Made in America and Fail Everywhere, foreignpolicy.com

The evidence is in: the missile defense system that the United States and its allies rely on is a lemon.

On March 25, Houthi forces in Yemen fired seven missiles at Riyadh. Saudi Arabia confirmed the launches and asserted that it successfully intercepted all seven.

This wasn’t true. It’s not just that falling debris in Riyadh killed at least one person and sent two more to the hospital. There’s no evidence that Saudi Arabia intercepted any missiles at all. And that raises uncomfortable questions not just about the Saudis, but about the United States, which seems to have sold them — and its own public — a lemon of a missile defense system. Läs artikel

”Vad gör svenska militärer i Irak?”, Lars-Gunnar Liljestrand, svd.se

Allmänheten har rätt att bättre få veta vad svenska militärer gör i Irak. Större insyn är särskilt viktigt eftersom Sverige riskerar att hamna på ena sidan i en stormaktskonflikt mellan USA och Ryssland.

I Mellanöstern rasar flera krig samtidigt. Ryssland och USA deltar med egna styrkor och via sina respektive allierade. Regionala stormakter som Turkiet, Iran och Saudiarabien deltar både med egna styrkor och genom olika etniska och religiösa grupper.Läs artikel

Turkiets agerande i Afrin, riksdagen.se

Kommentar: Utrikesminister Margot Wallström säger helt riktigt att Turkiets hänvisning till självförsvarsrätten inte gäller. Men skälet är inte i första hand att Turkiet använder oproportionellt våld, som Wallström påstår. Frågan är mer principiell än så. Självförsvarsrätten gäller inte i det här fallet. Turkiet hävdar att man går in i Afrin för att försvara sig mot kurdiska terrorister. Därmed begår Turkiet en aggression mot Syrien. Syrien är inte ansvarigt för eventuella terroristhandlingar i Turkiet av kurdiska terrorister (om nu alls terroristattacker skett över gränsen). Endast om Syrien aktivt stött och deltagit i planeringen av sådana attacker mot Turkiet och om man sänt terrorister över gränsen, har Turkiet rätt att slå tillbaka på syriskt område mot terrorister. Inget som rapporterats om konflikten pekar på att Syrien har stött terrorister på det sättet.

Vi har på den här  sajten lagt ut en artikel som belyser de här frågorna folkrättsligt.

Utrikesminister Margot Wallström i riksdagen: Både i Stockholm och i Ankara har Sverige framfört till turkiska företrädare att kraven på eldupphör och humanitärt tillträde i säkerhetsrådsresolution 2401 omfattar hela Syrien, inklusive Afrin. Vi har också betonat vikten av omedelbar deeskalering, respekt för folkrätten och skydd av civila. Även om Turkiet kan hänvisa till säkerhetsintressen är det som sker i Afrin oacceptabelt. Det finns uppgifter om plundring och att människor tvingas på flykt. Detta agerande, som drabbar civila, fördömer vi. Alla stater har ett ansvar för att följa säkerhetsrådsresolution 2401.[…]

Turkiet har åberopat olika skäl för att intervenera militärt i norra Syrien. Bland annat har de hänvisat till rätten till självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel
51. Men denna självförsvarsrätt i FN-stadgan åtföljs av en rad villkor. Ett sådant villkor är att våldet ska vara nödvändigt och proportionerligt och att det ska finnas tydliga och rättsligt fastställda krav. Mot bakgrund av vad vi vet är vår bedömning att Turkiets agerande gentemot den turkiska gruppen YPG inte kan rättfärdigas genom en referens till självförsvarsrätten. Det är viktigt att säga att vi inte tiger still; det gör vi inte. Vi har verkligen uttalat oss, och vi agerar i de internationella
relationerna. Läs riksdagsprotokollet