Ja, vi trenger en strategidebatt, aldrimer.no

Også Befalets fellesorganisasjon (BFO) mener norske militærstrategiske valg framstår som problematiske. – Vi må være forberedt på å klare oss selv en tid. Å forvente umiddelbar og stor støtte fra NATO, det kan vi ikke nødvendigvis gjøre. Derfor må Forsvaret styrkes, sier nestleder Rune Rudberg.

Forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen publiserte nylig en oppsiktsvekkende fagartikkel der han tar et heftig oppgjør med norsk strategisk tenkning. Strømmen har allerede fått betydelig støtte fra flere forskerkolleger. Nå kommer også Befalets fellesorganisasjon (BFO) på banen:

– Dette er – på et overordnet nivå – en beskrivelse av den kampen vi føler at vi går i hele tiden. Både på et politisk nivå når det gjelder manglende bevilgninger og også selve viljen til å skape et troverdig forsvar, sier nestleder Rune Rudberg. Läs artikel

Sverige skall ha ett starkt försvar! lund.sd.se

Söndagen den 1 oktober besöktes SD Lund av Roger Richtoff, riksdagsledamot och ledamot i försvarsutskottet. Inför cirka 30 medlemmar berättade han om Sverigedemokraternas försvars- och säkerhetspolitik, och tog sig gott om tid att svara på frågor och samtala…

Vad är det då Sverigedemokraternas linje i förvars- och säkerhetspolitiken? Grunden är att Sverige ska ha ett starkt försvar, och stå utanför militära allianser. Sverigedemokraterna har förslagit att man till att börja med ska tillskjuta 3-4 miljarder extra till försvaret. Vi ska inte ha främmande trupp på vår mark. Det har ju pågått en diskussion om eventuellt medlemskap i NATO, men Richtoff var mycket tydlig med att både han och SD som helhet är emot det. NATO för ju krig, ofta anfallskrig, på många ställen på jorden, och varför svenskar skulle till exempel strida för Turkiet mot dess kurdiska befolkning är svårt att motivera. Det skulle också innebära stationering av amerikanska kärnvapen på svensk mark. Ett NATO-medlemskap skulle ta ifrån oss vår självständighet, och inte öka vår trygghet på något sätt. Sverige skulle riskera att, liksom USA,  Storbrittanien,  med flera befinna sig i permanent krig. Sverige har ju, genom det nära samarbete vi har med NATO, redan deltagit i anfallskrig mot Libyen, vilket lett till totalt kaos i det landet. Läs artikel

President Sauli Niinistös tal vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot den 2 oktober 2017, presidentti.fi

Som EU-medlemsstater delar vi säkerhetsmiljö med NATO. EU och Nato möter också i allt högre grad framväxande utmaningar tillsammans.

I denna anda är det en ära att få välkomna Natos generalsekreterare och EU:s höga representant till Finland. Ert gemensamma besök ger en tydlig signal om ert engagemang för att motverka hoten tillsammans…

Hybridhot kräver bättre kunskap. Vi måste förstå våra utmanares mål och medel, på strategisk nivå. Vi måste identifiera våra sårbarheter och vi måste vara beredda och resilienta. Resiliens, eller förmågan att motstå och återhämta sig från påfrestningar, är av stor betydelse. Medborgarnas vilja att försvara sin nation är avgörande.

Men vi måste förhålla oss sansat till de hot vi står inför. Det händer också att hotet är mindre än vi tror. Ibland slås jag av panikstämningen i våra debatter om hotet från Ryssland.

Det är klart att vi måste ta Ryssland på stort allvar. Samtidigt måste vi emellertid vara noga med att inte blåsa upp hoten.

Ibland får man intrycket att vi själva utkämpar en del av informationskriget för dem som attackerar oss. Därför välkomnar jag det faktum att centret också kommer att bedriva forskning och hoppas att det kommer att bidra med väl avvägda inlägg i debatten. Läs talet

Främmande undervattensverksamhet i Gävle hamn 2017-06-29. Analys av ekolodsbilder, Nils-Ove Jansson och Nils Engström, kkrva.se

Efter muddringsarbeten i Gävle hamn kontrollerades resultatet med sjömätning genom ramning. På de platser där djupavvikelser från fastställt djup noterades gjordes undersökning med multibeam ekolod och dykare. Den 29 juni påbörjades undersökningen med multibeam ekolod och kl 1100 uppmättes ett kraftigt avvikande djup utanför den inre hamnbassängen. Avvikelsen hade formen av ett ca 13 m långt och ca 3 m brett lodeko. Dess högsta del låg 5 m under vattenytan. Ett mindre eko ca 1×1 m uppmättes på ekolodet 2.5 m väster om det större ekot. Dess översta del låg också ca 5 m under vattenytan. Se bilaga med fotokommentarer (4 st bilder) [1]

Utifrån ekolodsbilderna och personalens utsagor är slutsatsen att en främmande undervattensfarkost har befunnit sig i Gävle hamn den 29 juni mellan kl 11-13.  Det djupa intrånget ända in i Gävle hamn omöjliggör också navigatoriska misstag. Händelsen bör därmed klassificeras som en grov avsiktlig kränkning…

Efter rapporteringen förväntade sig personalen i hamnen någon form av reaktion från försvaret men den uteblev. De enda som tidsmässigt skulle kunna ha gjort en insats är helikoptrar. Försvaret saknar sedan tio år operativa ubåtsjakthelikoptrar och vapen för dessa. Helikopterförbanden på Berga och Säve är nedlagda, kvar finns bara en enhet på Kallinge flygplats i Ronneby. Läs artikel

Stridspiloten sa upp sig – kritiserar landets försvar, helagotland.se

Robert Karjel har varit med om mycket inom Försvarsmakten. Den 51-årige stridspiloten och författaren anser att Sveriges nedrustning lett till att vi nu är ohälsosamt beroende av USA, vilket inte kommer ändras inom överskådlig tid…

I kölvattnet av Aurora 17 ger han sin syn på situationen som råder med allt större spänningar. Till att börja med sätter han saker i ett tidsmässigt perspektiv.

– Flera saker har skett. Efter kalla kriget har vi rustat ned, men sedan blev inte världen inte riktigt vad vi hoppades på. Där har vi i Sverige senfärdigt börjat reagera.

Har vi svenskar varit naiva?

– Det vore för enkelt att säga. Det är högst medvetet som det har valts att satsa på andra saker som befolkningen velat, utan att försäkra oss om att ha en plan på vad som händer om det inte blir riktigt som vi har tänkt oss…

Karjel menar inte att det primära hotet är att Ryssland ska invadera Gotland, snarare att Sverige befinner sig i en situation som leder till en ohälsosam beroendeställning.

– Vi har inte ett försvar som andra upplever trovärdigt, vilket leder till att man lätt blir utsatt för påtryckningar och inte själv väljer vad man vill göra. Nu har Sverige slutit sig så nära Nato, och inte minst USA, att man har avtalat med USA om att få försvarshjälp om det hettar till.

En försvarshjälp som bygger på USA:s goda vilja, vilket kommer påverka Sveriges agerande i andra frågor.

– Det finns ett FN-förslag om kärnvapenförbud som Sverige har varit drivande i, vilket ogillas av USA. Nu kan vi inte skriva under det FN-förslaget för då kommer vi inte ha några garantier från USA om vi behöver hjälp. Det kommer heta att ”det utreds” och så vidare, men vi kommer inte att skriva under, säger Robert Karjel och fortsätter:

– Vi har tidigare varit måna om att vara alliansfria, och att kunna vara vår egen röst i världen. Så är det inte längre, för vi står med byxorna nere utan ett trovärdigt försvar. Läs artikel

 

Kommendören för armén i sin blogg: ”Visa omsorg”, generalmajor Petri Hulkko kommendör för armén, maavoimat.fi

”Jokainen joka apua saa sitä joskus tajuu myös antaa”.

Så lyder refrängen på finska i en sång av Pave Maijanen, fritt översatt: Den som får hjälp, förstår också att själv hjälpa andra. Sångens namn är ”Pidä huolta”, alltså ”visa omsorg”. Sången har ett träffande budskap, som på ett välfunnet sätt beskriver det internationella, militära samarbetets syfte och innehåll. I synnerhet gäller detta det ökande militära samarbetet mellan Finland och Sverige, som har långa traditioner. Den politiska styrningen för det finsk-svenska samarbetet finner man i skriftlig form i den senaste försvarspolitiska redogörelsen; ”För fördjupandet av det bilaterala försvarssamarbetet ställs inga restriktioner på förhand”…

Samarbetet grundar sig inte på avtal och avtalsförbindelser. Goda vänner emellan är sådana avtal och förbindelser dessutom överflödiga. En gemensam värdegrund och historisk bakgrund samt likheten hos våra försvarslösningar skapar en naturlig grund för ett fortsatt, fördjupat samarbete. En svensk stridsvagn på finsk mark eller en finländsk vagn i Sverige är praktiska exempel på ett fungerande samarbete, som inte är riktat mot någon. Samarbetet tillför båda länders försvar ett betydande mervärde utan att för den skull glömma det nödvändiga i att, för att återvända till rubrikens budskap, visa omsorg om ett trovärdigt, nationellt försvar. Och det är bra att komma ihåg det finska ordspråket, nämligen: Ingenting får man också utan att man ber om det. Det vill vi ju naturligtvis inte. Läs artikel