Hultqvist förste ministern som tas emot i Washington, dn.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) träffar nästa vecka USA:s nye försvarsminister James Mattis i Washington. Det blir det första bilaterala ministermötet mellan Sverige och en medlem av Trump-regeringen…

Det gäller det att konfirmera den strategi vi haft fram till nu, men sedan också bygga vidare mot framtiden och föra de diskussionerna med Mattis. Det är väldigt viktigt att diskutera det fortsatta konkreta innehållet i avsiktsförklaringen. Jag har inte fått någon signal om att någonting har förändrats i vår relation sedan vi fick en ny administration i Washington, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

 

Ryssland på tapeten när Niinistö besökte Tallinn, vasabladet.fi

Relationerna till pressen och Ryssland var på tapeten när president Sauli Niinistö besökte Tallinn på lördagen. Niinistö var huvudtalare vid Lennart Meri-konferensen i Tallinn…

Den internationella publiken visade större intresse för Finlands relation till Ryssland och president Vladimir Putin. Niinistö intygade att relationen till Ryssland sköts öppet.

– Det jag gör, gör jag öppet. Mitt förhållande till Ryssland och president Putin är transparent, sade Niinistö.

Enligt honom står den finska utrikes- och säkerhetspolitiken på en stabil grund och inte ens i samband med presidentbyten har politiken ändrats märkbart.

– Jag ser ingen större skillnad i jämförelse med mina företrädare då det handlar om utrikespolitiken och säkerhetsfrågor.

Niinistö betonade än en gång sin vilja att främja de gemensamma säkerhetssträvandena i Europa. Finland har upprepade gånger betonat sitt stöd för en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom EU.

– Vad är det för en union som inte tar hand om medborgarnas trygghet? Det är ju ändå en alldeles grundläggande fråga. Läs artikel

Spänt läge då Finland ska sätta agendan i Arktis, svenska.yle.fi

Rysslands och USA:s frostiga relationer kan bli en utmaning då Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet.

Arktiska rådet är ett internationellt regeringssamarbete för att skydda den arktiska miljön, främja hållbar utveckling och förbättra invånarnas situation i området.

Rådet består av USA, Kanada, Ryssland och de nordiska länderna. Dessutom deltar representanter för alla ursprungsbefolkningar i Arktis. Läs artikel

En Bild i Moskva, jagarchefen.blogspot.se

Rysslands Generalstabschef, Valerij Gerasimov, höll ett anförande vid den årliga säkerhetskonferensen i Moskva den 26-27APR2017. Där han bl.a. berörde hur NATO:s åtgärder/förberedelser för att kunna förstärka dess östra flank påverkade den ryska säkerheten. I en av hans bilder, som visades under anförandet, utvisas både svenskt och finskt territorium som en del NATO:s åtgärder. Således ser Ryssland svenskt och finskt territorium som en förlängd del av NATO, huruvida de ser det som en integrerad del av NATO, får vara osagt. I den ryska militärstrategiska doktrinen från 2014 och i den nationella säkerhetsstrategin från 2015 utpekas NATO som ett hot mot Rysslands säkerhet.
Då det kommer till svenskt territorium och svenska förhållanden, är detta inget nytt. I ett flertal svenska böcker som publicerats under 2000-talet, framgår det tydligt att Sovjetunionen under en stor del av det kalla kriget såg Sverige mer eller mindre som en inofficiell NATO medlem. Varpå den nuvarande ryska synen på Sverige som en del av NATO, blir föga förvånansvärt, då Sverige i dagsläget, dels är ett av fem länder med utökade möjligheter till samarbete, dels undertecknat värdlandsavtal med NATO, samt den tidigare synen kring Sverige och NATO under det kalla kriget får anses ligga kvar i det ryska tänkandet. Läs artikel

Ber om rakett­skjold, Klassekampen

Norge må enten bli med i Natos rakettskjold, eller skaffe sitt eget. I et gradert dokument beskriver Luftforsvaret enorme hull i dagens luftvern.

Klassekampen kan for første gang dokumentere at Luftforsvaret vil ha et rakettskjold i Norge.

I en hemmeligstemplet rapport fra Luftforsvaret slås det fast at Forsvaret i dag ikke er i stand til å beskytte Norge mot angrep fra missiler og presisjonsstyrte bomber. Dagens luftvern beskrives som «begrenset», med for liten størrelse og for kort rekkevidde. Dette gjør de norske flystasjonene, som i framtida skal bli base for Norges nye kampfly F-35, til enkle mål. Luftforsvaret konkluderer derfor med at Norge har to valg: bli med i Natos omstridte rakettskjold, eller skaffe et eget nasjonalt rakettskjold. Dermed havner norske politikere i skvis. Et eget norsk rakettskjold vil bli ekstremt dyrt. På den andre sida har Natos rakettskjold blitt kritisert for å drive fram et nytt atomvåpenkappløp.

Russland har varslet en svært skarp reaksjon dersom Norge blir med i Natos kontroversielle rakett­skjold, og har tidligere sagt at det vil ha «katastrofale konsekvenser».Läs artikel

FMV värd för Natomöte, fmv.se

Den här veckan står FMV värd för ett internationellt möte med en expertgrupp inom Nato, som arbetar med att ta fram en gemensam standard för skyddsnivåer samt test och verifiering av ballistiska skydd på fordon. Mötet hålls på Tre Vapen i Stockholm och 33 representanter från 17 nationer deltar. – Det är första gången vi har möte i Sverige, säger Ida Nilsson, FMV, ansvarig för mötet.

Sedan tre år tillbaka är Sverige fullvärdig medlem, dock utan rösträtt, i en expertgrupp inom Nato som arbetar med att ta fram en standard, Standardization Nato Agreement, Stanag, för test och verifiering av ballistiska skydd, kallad Stanag 4569.

Expertgruppen, som nu har arbetsmöte i Stockholm, riktar in sig på att ta fram skyddsnivåer samt test- och verifieringsprocedurer för olika typer av ballistiska fordonsskydd, bland annat skydd mot finkalibriga vapen och minor. Läs artikel

Glöm inte bort den inre freden! Anders Björnsson

Den tyska försvarsmakten har skakats av uppgifter om ett högerextremistiskt terrornätverk bland sina anställda soldater: man har talat om ”bruna terrorceller”. Nu höjs röster för att återinföra den allmänna värnplikt som lades på hyllan för sex år sedan. Då ansågs masshären inte svara mot säkerhetsläget – det var ungefär samtidigt som Sverige definitivt skrotade sin värnpliktsarmé.

En konservativ politiker, själv överstelöjtnant i reserven och CDU-ledamot av den tyska förbundsdagen, anför som ett argument för värnpliktens återinförande att yrkesarmén inte representerar något genomsnitt av befolkningen, som i sig själv, säger han, är ett ”immunsystem mot demokratifientlighet.”

Den här aspekten på folkförsvaret bör begrundas närmare. En armé byggd på allmän värnplikt utgör inte bara en förutsättning för att försvara hela landet mot en angripare, den är jämväl ett värn mot inre fiender – sådana som motsätter sig folkstyret eller är beredda att tillgripa vapen för att uppnå egna politiska mål. Folk tillåter inte vad som helst.

Så en armé av värnpliktiga soldater behövs för både den yttre och den inre freden.

Myndigheter ska vidareutveckla krisberedskap och det civila försvaret, regeringen.se

Mot bakgrund av bland annat den inriktning som anges i regeringens nationella säkerhetsstrategi (Dnr SB2017/00106/UTR EU) har regeringen i dag beslutat att Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen får i uppdrag att redovisa sina vidtagna och planerade åtgärder för att vidareutveckla sin krisberedskap, det civila försvaret och förmågan att hantera olika händelser och situationer som till exempel vid stora olyckor, naturhändelser, antagonistiska hot, höjd beredskap och ytterst krig.

– Transporter på väg, till sjöss, på järnväg och i luften är nödvändiga för att samhället ska fungera. Vi behöver säkerställa att våra myndigheter har rätt beredskap för att transporterna ska fungera även vid extrema händelser som snabbt och oväntat påverkar hela eller delar av samhället. Våra myndigheter ska vara väl förberedda på olika typer av händelser, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

I regeringens nationella säkerhetsstrategi anges bland annat att robust försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner är centralt för befolkningens överlevnad och för att vårt samhälle ska fungera. Transporter och kommunikationsmedel är vitala funktioner. Att upprätthålla en fungerande infrastruktur och flöden för försörjning, handel och ekonomi är också av nationellt intresse. Läs pressmeddelande

Strategins kostnader. Försvarspolitikens Hårda Kärna (HK), Jan Wickbom, kkrva.se

Sverige är en självständig, alliansfri och demokratiskt styrd nation som skall försvaras av sina egna legala soldater. Ett angrepp är ett angrepp på det svenska folket – inte bara de som går på Drottninggatan. Det är vårt folk som skall försvara sig – inte våra fordon, fartyg och maskiner. Men hela folket kan inte underhållas (logistik) och alla kan inte beväpnas, utrustas och utbildas för att försvara sig och Sverige. Vi måste därför avdela en strategiskt användbar försvarsmakt (HK) med fyra element (mark-, sjö- och luft- samt cyber-element), som kan mobiliseras vid eller inför ett krigsutbrott.

Om en presumtiv motståndare, Ryssland, blir medveten om att angreppet kommer att möta en mobiliserad svensk försvarsmakt, torde han avstå från att angripa Sverige. Eller också försöker man inledningsvis att över havet och genom luften anfalla och ta för vår försvarsmakt viktiga platser, områden och logistikfunktioner över hela territoriet för att sedan kunna ockupera hela Sverige. Försvarsmakten måste därför ha hög, delvis stående, beredskap för vårt cyberförsvar och för våra sjö- och framför allt luftstridskrafter. Sveriges logistik måste stödjas av USA.

Försvarsmakten får så stor förmåga och så hög effekt som riksdagens försvarsanslag (strategins kostnader), rätt utnyttjat, medger. Läs artikel

Ominriktningen av det norska försvaret – förebild eller varning , Carl Björeman, Kungliga Krigsvetenskapsakademin

Vi länkar här till en artikel från 2009 av general Carl Björeman som analyserar omställningen av det norska försvaret från nationellt försvar till Nato-anpassat insatsförsvar och  jämför med motsvarande omställning av det svenska försvaret.

 

Den norska arméns ominriktning skildras i en bok med titeln Hæren i omveltning 1990 – 2005.1 Den är skriven av den norske generalen Gullow Gjeseth, f 1937. Denne har innehaft en rad befattningar där han haft goda möjligheter att nära följa utvecklingen inom det norska försvaret, t ex Landkommendör i Södra Norge 1990-94, rektor för Försvarets högskola 1994-97 och redaktör för Norsk Militaert Tidskrift 1996-2007. Gjeseth kallades 1994 till ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademien i Stockholm. Omvälvande utveckling Den period (1990-2005) som Gjeseth skildrar betecknas som den mest omvälvande, på kort tid, för den norska hären sedan den grundades år 1628. Läs artikel

Ökade krav på fungerande el och kommunikationer vid kris eller krig, Sveriges Radio

För att stärka totalförsvaret uppmanar nu regeringen en rad viktiga myndigheter, landsting och kommuner att se till att de kan fungera vid kris och krig. Det handlar exempelvis om att de ska kunna arbeta från alternativa, säkra platser och där ha el, säker kommunikationsutrustning och mat.

– I det här ingår att titta på hur man kan verka från alternativa miljöer och skyddade ledningsplatser. Men här ingår också hur man ska kunna förse sig med förnödenheter, hur man ska kunna ha den typ av tjänster och egendom som krävs för att kunna klara försörjningsfrågor. Det här handlar om att bygga en robusthet, säger försvarsminister Peter Hultqvist…

Dessutom måste de berörda myndigheterna se till att personer krigsplaceras på alla på viktiga tjänster så att de är på plats och systemen fungerar vid höjd beredskap. Peter Hultqvist. Läs artikel

”Sverige klarar att avskräcka Ryssland”, dn.se

…General Scaparrotti är också chef för USA:s Europakommando. Det kommandot och överbefälhavare Mikael Bydén var värdar för ett dygnslångt möte med de högsta försvarscheferna i Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Norge, Finland samt Island…

Micael Bydén sade att Sverige genom att delta i Natos avancerade övningar blir en relevant partner för grannländerna.

– Känner man varandra och litar på varandra då kommer det att betyda väldigt mycket när man går in i en skarp insats så småningom, sade Micael Bydén.

På frågan om Nato vid en konflikt mellan Ryssland och Sverige skulle komma till Sveriges hjälp svarade Curtis Scaparrotti:

– Det är ett politiskt beslut, inte mitt. Men vi tränar tillsammans, vi planerar tillsammans och vi är partners. Den första effekten av det är att vårt starkare partnerskap borde förvägra Ryssland att vidta några åtgärder. Läs artikel