Replik till Ledamoten Rosenius inlägg 2017-03-20, Jonas Haggren, kkrva.se

Övergripande har Rosenius rätt i sina iakttagelser om att vi borde ha en bättre försvarseffekt och därmed ha en högre ambition. Rosenius argumenterar i den senare delen av sitt inlägg för detta men också för förändrad mix av förbandsstrukturer, volymer, ökad rörlighet m m. Där är vi inte nu.

MSD 16 är skriven utifrån ett realistiskt perspektiv och ska för Försvarsmaktens personal återspegla vad vi kan göra med det vi har här och nu (och ett par år in i framtiden). MSD 16 ska också sätta de militärstrategiska ambitionerna för försvarsplaneringen så att strategi, planer och resurser hänger ihop…

Rosenius skriver att ordet möta ”inte förpliktigar till mycket” samt att begreppet undvika att förlora ”inte torde leda till initiativkraft”. I doktrinens konceptdel förklaras hur dessa begrepp tolkas; ”balans mellan offensivt och defensivt agerande, säkerställa tillräcklig uthållighet för att kunna fortsätta striden under lång tid med bibehållen handlingsfrihet och med alla till buds stående medel.” Detta representerar en väl avvägd ambition för att kunna öka uthålligheten (för att öka den politiska handlingsfriheten och skapa utrymme för att få stöd). En högre ambition med de resurser som är tillgängliga kan starkt begränsa handlingsfriheten. Orden ”med alla till buds stående medel” syftar dels till att understryka att det är här och nu, med tillgängliga resurser som avses, dessutom att: vi ger aldrig upp. Det var länge sedan detta senast tydligt uttrycktes och har varit ÖB:s budskap till Försvarsmaktens personal och chefer. Läs artikel

Sven Hirdman pratar om Ryssland i Hulån, dt.se

En av Sveriges främsta Rysslandsexperter, Sven Hirdman,kommer till Hulåns ordenshus på torsdag 4 maj och avslutar vårensföreläsningar.
Rubriken på föredraget är ”Ska vi vara rädda förRyssland?” Naturligtvis kommer en hel del att handla om presidenten Putin.

Sven Hirdman är en av de främsta Rysslandskännarna vi har i landet. Mellan åren 1994 och 2004 var han Sveriges ambassadör i Moskva och samtidigt ansvarig för kontakterna med Vitryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Tadzjikistan ochTurkmenistan.

I oktober 2015 utkom Hirdman med boken, ”Rysslandoch svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst”.

Sven Hirdman efn.se
Sven Hirdman
efn.se

Det är ingen överdrift när han skriver ”i utrikespolitisk tjänst”. Han har bland annat varit ambassadör och diplomat på många ställen i världen, statssekreterare åt försvarsministrar, krigsmaterielinspektör och chef för krigsmaterielinspektionen och biträdande direktör vid fredsforskningsinstitutet SIPRI. Han har också varit ordförande i den svenska avdelningen för Transparency International.

Sven Hirdman är mycket aktiv i den säkerhetspolitiskadebatten i Sverige och engagerad i NATO-frågan.

Inträdet är som vanligt 50 kr och då är fikat efteråt inkluderat.

Frivilliga strömmar till Litauens försvar, hbl.fi

För två år sedan återinförde Litauen värnplikt när det säkerhetspolitiska läget hastigt förändrades. Hittills har drygt 6 000 rekryter utbildats. Samtliga har anmält sig frivilligt.

I mars 2015 beslutade Litauens parlament att återinföra obligatrisk värnplikt – sju år efter att den avskaffades. Bakgrunden till beslutet var Rysslands annektering av Krim 2014 och det efterföljande kriget i östra Ukraina som bröt ut när ryskfödda separatister i landet tog kontroll över regionerna Donetsk och Luhansk och utropade dem som folkrepubliker…

– Det är inte längre tillräckligt med en liten yrkesarmé, vi behöver även reservtrupper, säger Karoblis.

Både 2015 och 2016 utbildades 3 000 rekryter, i år utökas antalet med 500 för att 2018 uppgå till 4 000. På några års sikt, kanske redan 2020, är tanken att allmän värnplikt ska införas för alla litauiska män i åldrarna 19-26, det vill säga omkring 7 000 män. Att fylla platserna med värnpliktiga har hittills inte varit något problem, tillräckligt många har anmält sig frivilligt.

– Vi har aldrig behövt beordra någon att göra värnplikten. Även i år ser det ut att finnas goda möjligheter att fylla platserna med frivilliga, säger överste Arunas Balciunas, som är ansvarig för den litauiska försvarsmaktens värnpliktsenhet, när han tar emot oss på sitt kontor inne på värnpliktskontoret på Mindaugogatan i den litauiska huvudstaden…

– Nu är syftet med övningarna att gå igenom hur vi ska försvara vårt land, hur vi ska samarbeta med våra allierade och hur vi ska kasta ut angripare och försvara vår integritet. De värnpliktiga får bland annat lära sig att vårt fosterland är värt att försvara, värt att döda för och värt att bli dödad för. Vi vill också lära dem hur man dödar och undviker att bli dödad. Det bästa sättet att undvika att själv bli dödad är att döda eller skada fienden eller på annat sätt förhindra fienden från att angripa, säger Eugenijus Lastauskas och presenterar oss för några värnpliktiga som har kommit halvvägs i den nio månader långa utbildningen. Läs artikel

Första maj-veteranen samlade hundratals i Vagnhärad, svt.se

Den tidigare statsministern Göran Persson valde Vagnhärad – i borgerligt styrda Trosa kommun – för sitt första maj-tal i år.
– I dag skiner solen över socialdemokratin, sade Persson inför åhörarna…

Från talarstolen radade Göran Persson upp några tunga frågor, som han anser, att Socialdemokraterna borde gå till val på nästa år.

Däribland ett klart nej till Nato-medlemskap, en reformering av kommunalskattesystemet och höjda pensioner. Och det var för det sistnämnda han drog ner mest applåder. Läs artikel

Gäst Varför tiger alla om Afrikamiljarderna? Bengt Nilsson, svd.se

Författaren Bengt G Nilsson har i en uppmärksammad bok om det svenska Afrikabiståndet visat hur miljarder under decennier gick till gerillornas våldsutövning. Men ingen ansvarig vill försvara sig. Tystnaden ska dölja vår största biståndsskandal, konstaterar Nilsson…

Den svenska regeringen visade prov på samma kunskapsbrist som alla andra ledare i västvärlden och beslutade att åtta JAS-Gripenplan med svenska piloter skulle ingå i den Natoledda styrka som bekämpade Khadaffi. Dåvarande utrikesministern Carl Bildt slog fast att det handlade om solidaritet med människor som kämpade mot diktatur. Och, underströks det, planen skulle inte fälla bomber, endast spana.

Det fanns ett välbekant mönster i detta. Sverige, som officiellt var neutralt och alliansfritt, ställde upp som partner till en stormakt – USA via Nato – som naturligtvis hade egna, oredovisade avsikter med sitt krig mot Khadaffi. För att motivera och försvara agerandet framhöll den svenska regeringen moraliska argument. Dödandet som Sverige bidrog till skulle ses som en ädel handling, finansierad via skattsedeln.

Så gick det också till i Afghanistan när den svenska insatsen där 2009 förvandlades från fredsbevarande till fredsframtvingande. En otvetydig krigsinsats där ett okänt antal människor dödades. Även då spelade regeringen på känslosträngarna och lät svenska folket förstå att dödandet skulle underlätta för afghanska flickor att få gå i skolan. Läs artikel

Major General Skeates: Lets face it – We are living in Uncertain Times, defencematters.org

The Commander of the Joint Expeditionary Force (JEF) Major General Stuart Skeates in an interview with Defence Matters stated that we are currently living in very uncertain times and the threats that we face around the world are very significant and in many respects they are very novel and they will require novel responses…

You mentioned that the UK wanted to take up the leading role for a while now. Does it mean that the UK is troubled by and cares for the security of the Baltic states and Eastern Europe because we might be the ”weak spot, weak flank”?

No. I mean, the framework nation concept is all about strengthening relationships and improving our ability to operate together and to operate together within NATO, as well as against any other threat. And the purpose of the JEF is that it is a global response force – it is able to and is intended to operate in any crisis in any part of the world at any time. Particularly, at high readiness.

A large part of what I do is to ensure that the capabilities we have within maritime forces, armies and airforces are sufficiently prepared, sufficiently trained and sufficiently sustainable, that we can react at pace and in a decisive fashion against any particular threat. Läs artikel

JEF och Sverige har kommenterats på den här sajten.

 

Första maj i Ljungby, Thage G Peterson

Jag vill börja med en kärleksförklaring till Ljungby. Här är vackert och fint. Här bor trevliga människor.

Jag känner därför glädje och stolthet över att få stå i talarstolen i Ljungby denna FÖRSTA MAJ. Jag har under årens lopp varit här och i denna del av mitt födelselän, Kronobergs län. Många gånger. Besökt Arbetarekommuner, Folkets Hus och SSU. Första SSU-besöket ägde rum för över sextio år sedan. Jag har varit här i valrörelser och på industri- och företagsbesök. Här i Ljungby bodde en av mina bästa vänner, Rune B Johansson.

Med åren blev det många fler Ljungby-vänner i mitt liv. Fram träder på näthinnan Charles Linder, Inga-Lill Åhlander, Kenneth Henrysson och Rolf Andersson. Lars S Gustavsson, Lars Hedfors och Clas-Göran Carlsson. Ljungby-sonen, konstnären, Sven Ljungberg, har fört in Ljungby i vårt hem i Nacka. Hans litografier finns i alla våra rum. Jag lever således med Ljungby ständigt och jämt. Och det trivs jag med.

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Längtan efter fred har nog aldrig varit starkare än nu. Vi ser dagligen ondskan och eländet på TV. I sin förtvivlan sträcker människor upp sina händer vid taggtrådsstängslen och ropar: Vi vill ha fred! Barnen i Irak och Syrien ropar i sin förtvivlan: Vi vill leva där det råder fred.

Läs mer

Nato-chefen vill förlänga interventionskriget, Lars-Gunnar Liljestand

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har meddelat  att Nato överväger att öka sin styrka i Afghanistan på grund av det försämrade säkerhetsläget och att ett beslut ska tas före juni.

Den Nato-ledda Isaf-styrkan avslutades sista december 2014. Då skulle kriget vara över. Av detta blev ingenting. Istället har motståndet mot den USA-stödda regeringen i Kabul ökat, och talibanerna har kontroll över större områden än någonsin sedan kriget började 2001. Det krig som nu pågår är ett fortsatt interventionskrig där USA och Nato deltar med 13 000 man. Formellt skall det vara icke-stridande styrkor som skall vara rådgivare till den afghanska armén. Men USA:s och Natos styrkor har alltmer kommit att bli en aktiv del i striderna genom att bombflyg och drönare sätts in och genom att specialförband understöder regeringsstyrkorna. Om Nato ökar sina styrkor i Afghanistan betyder det att kriget ytterligare kommer att förlängas. Någon förhandlingslösning mellan de afghanska parterna är inte möjlig så länge utländska soldater finns kvar i landet.

Sverige deltar med ett 30-tal militärer i den Nato-ledda styrkan. Den saknar mandat från FN:s säkerhetsråd, och svenska regeringens hänvisning till att man är i landet på inbjudan av regeringen i Kabul håller inte folkrättsligt.

Det är hög tid att svenska regeringen äntligen avslutar vårt deltagande i detta katastrofala krig utan slut.

Veckans citat

”Vi har hållit fast vid den obligatoriska värnplikten trots att många andra länder har slopat den. Som tur har vi gjort det. Värnplikten ger egentligen ett tvåfaldigt resultat. Utifrån sett är vår starka reserv det synligaste resultatet; Finlands armé är relativt stor i förhållande till vårt lands storlek. Det andra resultatet har att göra med samhörighet och här återgår jag till festtalet av veteranen Matti Kuusi. Än i dag lär sig finländska unga, från landet eller staden, från olika utgångslägen och med olika åsikter, att förstå varandra under den tid de fullgör sin värnplikt.

Vår starka försvarsmakt innebär att tröskeln för att angripa oss är hög. Å andra sidan är vi samtidigt en attraktiv samarbetspart.”

President Sauli Niinistö i sitt tal på nationella veterandagen 27 april 2017

Sverige, Nato och alliansfriheten, måndag, 29. maj 2017, Skarpnäck, sv.fievent.com/

Inför valet 2018 vill nu samtliga borgerliga partier att Sverige avslutar alliansfriheten och ansluter sig till NATO. Det skulle bli den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på 200 år. Vad vill
socialdemokratin?

För dem som vill veta mer ordnar vi möte i maj med två experter med lång erfarenhet av Sveriges säkerhetspolitik: Thage G. Peterson och Sven Hirdman. Thage G. Peterson kommer att tala på temat ”Svensk militär alliansfrihet utan NATO-medlemskap”.
Sven Hirdman föreläser om ”Sverige, Ryssland och säkerhetspolitiken”. nato

Vitbok om EU:s framtid, riksdagen.se

Utrikesutskottet beslutade den 30 mars 2017 att ge försvarsutskottet m.fl. möjlighet att yttra sig över Vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 (KOM(2017) 2025). Försvarsutskottet begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter inom ramen för EU:s vitbok. I yttrandet finns en avvikande mening (SD).

Försvarsutskottet, som begränsar sitt yttrande till försvarspolitiska aspekter, välkomnar den framtidsdiskussion kommissionen för i sin vitbok om EU:s framtid men konstaterar att vitboken inte innehåller några förslag till nya eller ändrade rättsakter. Utskottet instämmer därför med regeringen att det i detta skede sålunda inte finns något att säga om förhållandet till svenska regler. Utskottet anser att det är angeläget med ett EU-samarbete för att möta globala utmaningar och att förvalta och utveckla befintliga institutioner och på- gående samverkan mellan EU:s medlemsstater. Ett adekvat totalförsvarssamarbete är i sammanhanget viktigt. Även om ett effektivare användande av befintliga försvarsresurser är eftersträvansvärt vill utskottet betona att det försvarsmässiga samarbetet även fortsättningsvis bör ha en mellanstatlig tyngdpunkt. Utskottet instämmer således med regeringen i att utgångspunkten bör vara att diskussioner till följd av vitboken utgår från den befintliga kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater. Det fortsatta arbetet bör bl.a. ta hänsyn till medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden.

Vitboken innehåller inte någon konsekvensanalys vilket innebär att de aviserade diskussionsunderlagen och eventuella lagstiftningsförslag som följer av vitboken och deras budgetära konsekvenser kommer att granskas när de väl presenteras. Läs utskottets övervägande