OSSE i riksdagen, riksdagen.se

Anna Wallén (S): …Det finns anledning att vara stolt över Sveriges bidrag till OSSE som helhet men också till OSSE:s parlamentariska församling. Vi är finansiellt en av de största bidragsgivarna till OSSE:s parlamentariska församling. Men Sverige och vi riksdagsledamöter som är en del av OSSE:s parlamentariska församling är också en väldigt aktiv grupp. Vi är, som Margareta Cederfelt tidigare nämnde, flitiga valobservatörer som reser till när och fjärran för att bidra till länders demokratiska utveckling.

Jag har det senaste året observerat val i Vitryssland, Ryssland och Armenien. I midsommar är vi fyra ledamöter som reser till Mongoliet för att där observera presidentvalet. Det är ett hårt arbete att vara valobservatör. Det är mycket briefingar och kunskapsinhämtande innan vi ger oss ut på valdagen…

Björn Söder (SD): …Inför sessionen lanserades från svensk sida två tilläggsförslag, varav ett var från mig. Det handlade om att blåsa nytt liv i Minsköverenskommelsen mellan Ukraina och Ryssland. Jag ville med mitt tilläggsförslag påminna om att det hade gått över ett år sedan de båda parterna i februari 2015 hade ingått avtal, det så kallade Minsk II-avtalet, om att avsluta konflikten i Donbassregionen i östra Ukraina och att nya omständigheter var gällande. Det var omständigheter som då var gällande sedan ett år tillbaka.

Dessa omständigheter inkluderade bland annat:

  • att återupptagandet av fredsförhandlingarna om Syrien i mars 2016 skulle kunna leda till ett fredsmomentum även för andra konflikter och användas av OSSE för att få parterna till förhandlingsbordet
  • att försämrade ekonomiska utsikter i Europa men även i resten av världen skulle kräva nya fredsinitiativ för att stimulera den övergripande tillväxten.

Med mitt tilläggsförslag ville jag att OSSE:s parlamentariska församling skulle uppmana OSSE att övervaka genomförandet av Minsk II-avtalet och uppmana organisationen och alla dess medlemsstater att utnyttja de gynnsamma omständigheterna på regional, europeisk och global nivå för att sätta fart på genomförandet av Minsk II-avtalet med målet att få slut på konflikten i östra Ukraina och bit för bit bygga upp förtroendet mellan parterna.

Mitt tilläggsförslag var välbalanserat, då det å ena sidan innehöll en uppmaning till Ryssland att upphöra med militärt stöd i östra Ukraina och å andra sidan en uppmaning till Ukraina att förhindra eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna av de irreguljära förbanden.

Pernilla Stålhammer (MP): …För våra baltiska grannländer spelar Sveriges strategiska vägval en avgörande roll för säkerheten – såväl den faktiska som den upplevda – i närområdet, framför allt i Östersjön. Därför är det också avgörande att vi fortsätter att värna dessa relationer länder sinsemellan och verkar för att OSSE trots alla svårigheter fortsätter det viktiga arbete som behöver göras för säkerhet och gemenskap över hela Nordkalotten. Läs protokollet

Bo Pellnäs: Montenegro – en ny Natomedlem, corren.se

…När jag första gången kom till Montenegro hette presidenten Momir Bulatović och var en vasall under den serbiske presidenten Milosević. Denne bedrev vid denna tid en lönsam smuggling av cigarretter via Kotor till Italien. En del smuggelgods passerade gränsen mellan Bosnien och Montenegro. Jag träffade Bulatović för att få honom att avbryta de transporterna. Han slog ut med händerna och log avväpnande: Ni måste förstå – den störste smugglaren är en av mina äldsta vänner! Den han talade om var Milo Djukanović. Denne basade över en mindre armé av män i svarta skinnjackor, guldkedjor och dyra solglasögon. Med den byggde han upp en bas som gjorde det möjligt för honom att ta makten i Montenegro. Därefter utökade han ytterligare sina hårdföra gäng tills han vågade ta över hela smuggelverksamheten….

Att snuva Milosević på alla hans smuggelinkomster ledde naturligen till att Montenegro förklarade sig självständigt. Den amerikanska Clintonadministrationen omfamnade nu Djukanović och förkunnade att han var både liberal och demokratisk. Amerikanska skattepengar flöt därefter i en strid ström till Montenegro för att stödja landets självständighet. Milo Djukanović styr nu landet in i Nato, vilket väcker starka ryska känslor. Möjligen hade man hoppats att kunna använda den gamla flottbasen i Kotor till stöd för ryska marina stridskrafter i Medelhavet. Det blir nu omöjligt. Montenegrinerna själva är kluvna och många känner större gemenskap med ryssarna än med USA. De utgör säkert samma grupp som på nittiotalet ville bevara unionen med Serbien.

I spelet om ett Natointräde har Djukanović hävdat att hans motståndare gjort ett statskuppförsök understött av ryska agenter. Det är svårt att värdera vad som egentligen har ägt rum.

Ett är dock klart – har Nato kunnat acceptera en grekisk militärjunta och ett turkiskt generalsstyre, så är en smugglarkung ingen stor affär när organisationen nu utökas! Läs artikel

 

Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd, formin.fi

Utrikesförvaltningen främjar Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd genom att arbeta till förmån för Finland, dess närområden och för internationell säkerhet och stabilitet…

Utrikesförvaltningen arbetar för Östersjöområdets stabilitet, säkerhet och välfärd. Utrikesförvaltningen fördjupar det praktiska samarbetet särskilt med Sverige. Det nordiska samarbetet utnyttjas i hanteringen av både regionala och internationella utmaningar.

Utrikesförvaltningen intensifierar det politiska och ekonomiska samarbetet med Förenta staterna. Nato är en viktig aktör som främjar den transatlantiska säkerheten. Utrikesförvaltningen utvecklar samarbetet mellan Finland och Nato på ett övergripande sätt…

Utrikesförvaltningen bygger upp samarbete och upprätthåller en dialog med Ryssland. Utrikesförvaltningen utövar aktivt inflytande över Europeiska unionens gemensamma riktlinjer för Ryssland som utgör grunden för Finlands verksamhet. Förutsättningen för att samarbetet mellan EU och Ryssland ska bli bättre är att Ryssland följer internationell rätt och sina andra internationella åtaganden. Läs dokumentet

V: Dubbla budskap om EU:s militarisering, Stig Henriksson (V) riksdagsledamot försvarsutskottet Amineh Kakabaveh (V) riksdagsledamot EU-nämnden, vlt.se

Det är ingen hemlighet att starka krafter inom EU och bland EU-länderna arbetar för att militarisera unionen. Det torde inte vara någon slump att när Paris blev utsatt för ett terrorattentat så begärde Frankrike stöd, inte via artikel 5 i Natofördraget, utan av övriga EU-länder enligt Lissabonfördragets paragraf 42:7…

EU-parlamentet beslutade i mars detta år om en mycket långgående resolution där man konstaterar att unionen har för avsikt att utarbeta en gemensam försvarspolitik som ska leda till ett gemensamt försvar och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål gripa sig verket an med bildandet av en gemensam försvarsunion.Man uttalar vidare att EU:s försvarspolitik bör befästa partnerskapet med Nato i syfte att få en starkare militärallians…

När resolutionen antogs lade, med ett undantag, samtliga ledamöter från S, M, KD och C ner sina röster. L röstade ja. Vänstern, de gröna och SD röstade nej…

Just i dessa frågor är det särskilt olyckligt med allt som uppfattas som dubbla budskap. Här duger det inte med att svaja i ställningstagandena. Därför anser vi det befogat att fråga de här partierna som har en politik i Sverige och en annan i Bryssel; vad är det som gäller? Läs artikeln

Ryssland leder multinationell inspektion i Finland, puolustusvoimat.fi

Ryssland leder en multinationell inspektion i Finland i enlighet med OSSE:s Wiendokument 2011 för ökad tillit och säkerhet den 29 maj till den 1 juni 2017.

Till inspektionsgruppen hör tre ryska officerare och en vitrysk officer. Inspektionsgruppens medlemmar har diplomatstatus. Inspektionsgruppen leds av överste Sergei Logatchev. Den finländska sambandsofficergruppen leds av överste Sami-Antti Takamaa från Karelska brigaden. Deltagande länder är Ryssland och Vitryssland…

Målsättningen för inspektionen är att kunna konstatera att det på de områden som beordrats inspektion inte pågår sådan militär aktivitet som enlig Wienfördraget bör ha rapporterats om på förhand. Inspektionsverksamheten är en del den normala vapenövervakningsverksamheten. Motsvarande inspektioner sker i Finland ett par gånger årligen och Finland genomför motsvarande inspektioner i andra medlemsländer. Läs artikel

Tysklands utrikesminister: Trump försvagar väst, dn.se

Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel sågar Donald Trump och menar att USA:s president har försvagat väst och hotar freden i Europa. Utrikesministern förklarar vidare att USA:s kortsiktiga planer inte gynnar den europeiska unionen.

– Väst har blivit mindre, om inte annat svagare, säger Sigmar Gabriel, enligt CNN.

Det är ingen hemlighet att Tyskland och andra europeiska länder inte blev imponerad av Trump under G7-mötet och Natotoppmöte förra veckan där de bland annat inte kom överens i klimatfrågan. Läs artikel

Soini: Nordkorea ”en besvärlig sits”, vasabladet.fi

Nordkoreas senaste missiltest är enligt utrikesminister Timo Soini (Sannf) ett ytterligare bevis på att internationellt samarbete behövs.

Solberg sier som Merkel: – Kan ikke ta andres støtte for gitt, nrk.no

Statsminister Erna Solberg beskriver stemningen i Nato som «litt avventende», og sier Norge ikke kan ta andres støtte for gitt. Geir Lundestad kan ikke huske å ha hørt noe lignende fra en norsk statsminister.

– Vi kan ikke ta andres støtte for gitt, men jeg mener det er alt for tidlig å avskrive NATO-samarbeid over Atlanteren, sier statsminister Erna Solberg (H) til NRK. I dag møtte hun de andre nordiske statsministerne i Bergen, for en todagers uformell samling…

Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide er sitert på at dette er noe vi aldri må ta for gitt.

– Blir forsvar og sikkerhetssamarbeid i Norden og Europa viktigere i fremtiden?

– Ja, det blir viktigere å samarbeide med Europa og de andre nordiske landene. Men det er også viktig med et strategisk godt samarbeid med utvalgte alierte. Det gjør vi med Storbritannia og Tyskland, gjennom ubåtkjøpet. Vi gjør det med USA, blant annet gjennom flykjøp og samarbeid, sier Solberg til NRK. Läs artikel

Sverige måste fortsätta att ivra för fred, Thage G Peterson

Bästa fredsvänner!

Världens viktigaste fråga idag är freden. Längtan efter fred har nog aldrig varit starkare än nu. Vi ser dagligen ondskan och eländet på TV. I sin förtvivlan sträcker människor upp sina händer vid taggtrådsstängslen och ropar: Vi vill ha fred! Barnen i Irak och Syrien ropar i sin förtvivlan: Vi vill leva där det råder fred.

Men vi når inte freden med nya arméer och militärallianser. Världen behöver istället länder som står utanför de militära allianserna och som envist står upp för fredliga lösningar på krig och konflikter. Jag vill att Sverige skall vara ett sådant land. Men också i vårt land har den krigiska atmosfären tagit över. Idag talas det mest om upprustning och militärallianser och om samarbete och militära övningar med Nato. För någon vecka sedan slog en stor morgontidning på halva förstasidan upp glädjebeskedet: ”Det våras för försvaret.” Och för svensk försvarsindustri.

Läs mer

Tio missuppfattningar om svensk säkerhetspolitik, Sven Hirdman

I den livliga debatten om Sveriges säkerhetspolitik förekommer flera missuppfattningar och myter om Sveriges verkliga intressen. Här är några av dem:

  1. Ryssland har för stort inflytande över Sveriges säkerhetspolitik.

Sverige skall självt bestämma sin säkerhetspolitik utifrån svenska säkerhetspolitiska intressen. Varken Ryssland, USA eller de baltiska staterna skall avgöra vår politik.

Samtidigt är det ett centralt geopolitiskt faktum att Sverige ligger i stormakten Rysslands närhet och att Rysslands politik på gott och ont har verkningar på Sveriges politik och situation. Under århundradena har vi utkämpat 11 krig med Ryssland, de flesta på svenskt initiativ. Beträffande antalet krig med Ryssland leder Sverige framför Polen och andra europeiska länder.

Läs mer

Nordiskt försök att dra åt samma håll efter Trumps Nato-uttalanden, svenska.yle.fi

När Europa inte längre kan luta sig mot USA vill de nordiska länderna hålla ihop i försvarsfrågan. Men betoningarna är helt olika – Sverige lutar sig alltjämt mot sitt samarbetsavtal med USA medan Finland vill ha mera EU-försvar.

Den aktuella frågan om relationen mellan de europeiska länderna och USA var ett av de huvudsakliga dikussionsämnena på de nordiska statsministrarnas möte i Bergen i Norge. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel har i ett färskt uttalande sagt att relationen mellan EU-länderna och USA har blivit allt svårare. Det gäller både klimatpolitiken och försvarsfrågorna inom Nato, där Trump har fortsatt kritisera Natoländer för att inte bidra tillräckligt till Natos gemensamma budget.

Finlands statsminister Juha Sipilä (C) säger i samband med statsministermötet att han önskar höra av kollegorna inom de nordiska Natoländerna, hur diskussionerna om den här frågan går inom Nato. Läs artikel

Veterandagen får inte användas för att legitimera interventioner i allmänhet, Lars-Gunnar Liljestrand

Försvarsminister Peter Hultqvist skriver i Aftonbladet (29/5) om beslutet att införa en veterandag som flaggdag.

Sedan 1950-talet har 90 000 svenskar deltagit i internationella operationer, skriver Peter Hultqvist: ”I dag på veterandagen firar vi deras engagemang för fred och säkerhet.”

Försvarsministern understryker FN:s roll och att Sverige är efterfrågat som partner i FN:s operationer.

Men Peter Hultqvists artikel är vilseledande genom att han inte skiljer på FN-operationer och Nato- eller USA-ledda krig. Han blandar samman rena FN-operationer som i Kongo och Mali med USA/Nato-ledda som i Afghanistan och Libyen. Senast deltar Sverige också med militär i den USA-ledda koalitionen i Irak. Varken Irak-insatsen eller den fortsatta Nato-ledda styrkan Resolute Support Mission i Afghanistan har något FN-mandat.

I själva verket har svenska regeringar under en följd av år tackat nej till att delta i FN-operationer och hänvisat till att vi istället varit  fullt upptagna av att delta i det USA/Nato-ledda kriget i Afghanistan.

Läs mer