Månad: december 2016

Nya rekryter till tjänstgöring, puolustusvoimat.fi

av

Måndagen den 2 januari 2017 inleder omkring 12 500 värnpliktiga män och frivilliga kvinnor sin tjänstgöring. Andelen kvinnor är omkring 300.

Inom armén inleder omkring 10　000, i marinen ungefär 1　500 män och kvinnor sin tjänstgöring. Resten fördelas mellan Gränsbevakningens och flygvapnets truppförband. Svenskspråkiga rekryter inleder i allmänhet sin tjänstgöring vid Nylands brigad.

De traditionellt största truppförbanden som tar emot rekryter är Kajanalands brigad och Karelska brigaden jämte. Björneborgs brigad, som alla tre tar emot omkring 2　000 rekryter. Nylands brigad, som ger beväringsutbildning på svenska, tar emot cirka 750 rekryter. Läs artikel

10 viktiga händelser under 2016, Lars Gyllenhaal, utbud.pennanochsvardet.se

av

Finland satsar på både kvantitet och kvalitet

Enligt den finska tidningen Helsingin Sanomat kommer den krigstida primära försvarsstyrkans storlek öka med 50 000. Det är alltså en ny numerär ungefär lika stor som det nutida svenska försvaret. Totalen i Finland kommer därmed öka från idag 230 000 personer till 280 000. Lägg därtill Finlands beslut att från och med 1 januari 2017 inleda utbildning av nya beredskapsstyrkor med grundutbildning upp till 347 dygn. Alla försvarsgrenar ska utbilda egna beredskapsstyrkor. Läs krönikan

Niinistö och Putin talade i telefon – på Finlands initiativ, hbl.fi

av

President Sauli Niinistö har talat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, uppger presidentens kansli. Samtalet fördes på Finlands initiativ.

Presidenterna diskuterade bland annat situationen i Syrien och säkerheten i Östersjöområdet. Dessutom behandlades också förhållandet länderna emellan.

President Putin gratulerade också Finland för självständighetens jubileumsår. Läs notis

Förberedelser för förstörelse av den utbyggda hamnen i Slite, riksdagen.se

av

Svar på fråga 2016/17:565 av Allan Widman (L) Förberedelser för förstörelse av den utbyggda hamnen i Slite

Försvarsminister Peter Hultqvist: Allan Widman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder så att förstörelse av hamnanläggningen enkelt låter sig göras även vid en ytterligare försämring av säkerhetsläget i vår omvärld. Den hamnanläggning som avses är Slite hamn på Gotland.

Den 25 november 2015 svarade jag på riksdagsfråga 2015/16:340 av Allan Widman om vilka åtgärder jag som försvarsministern var beredd att vidta för att Apotekarkajen förbereds för snabb och enkel förstöring. Den 2 mars 2016 svarade jag på riksdagsfråga 2015/16:826 av Allan Widman om vilka åtgärder jag som försvarsminister är beredd att vidta för att Försvarsmakten ska hörsamma sin skyldighet att förbereda förstörelse i fråga om Apotekarkajen i Slite.

Jag svarar på samma sätt som jag gjort på de tidigare frågorna. Försvarsmakten har till uppgift att försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Frågor om förstöring i händelse av krig eller krigsfara är reglerade genom lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring och förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring. Av förordningen framgår att Försvarsmakten efter hörande av berörda myndigheter ska planlägga förstöring av fasta installationer som huvudsakligen används för transportområdet.

Försvarsmakten har att vidta nödvändiga förberedelser, något jag har fullt förtroende för att myndigheten gör.Läs svaret

Läs lagen: Lag (1992:1402) om undanförsel och förstöring

Hur bygger man upp en raserad försvarsförmåga? Anders Karlsson och Bertil Kantola, Norrbottens-Kuriren

av

…Våra politiker visar nu en lovvärd ambition att återupprätta ett territoriellt försvar och man tävlar med varandra om att erbjuda extrapengar för att köpa välbehövliga vapensystem. Alla verkar dock gå som katten kring het gröt runt personalförsörjningen. Det står väl klart för alla att dagens system inte fungerar men av ideologiska skäl vågar man inte fullt ut återinföra värnplikten utan talar om att frivilligheten skall vara grunden och plikten skall vara komplementet i försvarsmaktens personalförsörjning.

Vi behöver inte här utreda varför en personalförsörjning byggd på frivillighet inte fungerar. Det räcker med att konstatera att tanken inte fungerar i Sverige i dag. Den logik som styrde resonemanget när yrkesförsvaret infördes gäller inte längre eftersom tanken då var att personalförsörja krigsinsatser i utlandet till vika det inte gick att tvinga värnpliktiga på samma sätt som man kan göra med anställda. Resonemanget om att försvara Sverige i Afghanistan är sedan länge kastat på soptippen och vi talar nu åter om att försvara vårt eget territorium. Läs artikel

Veckans citat

av

”Slutsatsen för vår egen del är klar. Svenska politiker kan inte längre förhala ett beslut om att ge försvaret mer och betydande resurser. Redan att det för bara ett år sedan föreföll otänkbart att USA kunde tänkas svika sina avtal, bör också ha lärt oss den mycket gamla läxan: ett litet land kan inte helt lägga sin säkerhet i en stormakts händer. I nödens stund vilar småstatens existens ytterst på att kunna lita till egen kraft. Utan den förmågan saknar man varje manöverutrymme i ett storpolitiskt skeende där landets överlevnad avgörs.”

Bo Pellnäs i Kristianstadsbladet

Stormaktsspel kan bli svensk mardröm i FN, svd.se

av

Det flyter blod på golvet när Sverige kliver in. Konflikterna i världen har blivit fler och värre, också inne i FN:s säkerhetsråd. Men den svenska FN-mardrömmen är att stormakterna i stället börjar komma överens – utan hänsyn till mänskliga rättigheter och humanitära principer…

I koncentrat handlar löftena om att Sverige ska stå för det här: folkrätt, mänskliga rättigheter, humanitära perspektiv och – en feministisk utrikespolitik…

Vad händer med FN om ”fel” regimer styr länderna i säkerhetsrådet?

– Det är ju ingen ny situation att vi har länder som skulle kunna bryta mot folkrätten och FN-stadgan, det har ju skett från och till hela tiden. Svaret är ju att vi måste göra allt för att få dem att se – de som eventuellt tänker sig att bryta mot det – att det är i deras intresse att samverka med andra, säger Annika Söder. Hon säger att Sverige måste se till att de fredliga internationella strukturer som finns kommer till användning.

– Även om det kanske finns ledare som inte i första hand tänker på det, så måste ju vi försöka påverka dem.Läs artikel

Den politiska komponenten, Anders Björnsson

av

Politik har betydelse, och detta gäller i hög grad hur ett land uppträder gentemot sin omvärld. De utrikespolitiska vägvalen visar viljan, den säkerhetspolitiska orienteringen tar ut kursen. För svenskt vidkommande innebär detta ofrånkomligen ett småstatsperspektiv. Den lilla staten har allt att vinna på att värna sitt oberoende och att stå vid sidan om eventuella konflikter mellan andra parter. Det gäller inte minst att kunna bedöma och hantera motsättningen emellan stormakter, vilket i praktiken måste betyda att man inte förväntar sig vare sig välvilja eller onda avsikter av någondera. I ett visst läge kan dock stöd utifrån motsvara det nationella intresset.

Hur ett sådant stöd kommer att se ut, om det alls kommer, går inte att veta på förhand, bland annat därför att det inte kan förutses hur de aktuella styrkeförhållandena i ett sådant läge ser ut, och det bör därför inte formaliseras. Det är klokt att inte binda sig och bli ”förutsägbar”. Det är också klokt att inte bygga in någon automatik i kalkylerna – fatalistiska prognoser och storvulna åtaganden motverkar båda politikens möjligheter att skapa säkerhet, trygga freden och vara flexibel i förhållande till olika hotbilder. I själva verket förfogar den lilla staten, om den tar ut kursen rätt, över en palett av utrikes- och säkerhetspolitiska instrument för att parera stormaktsintressena. Detta var kontentan i Mats Bergquists intressanta diskussion om Sveriges långa linje, eller ”grand strategy”, som vi nyligen återgav på denna sajt.

Läs mer

Stridskrafternas och krigsförbandens utveckling, ur Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försvarsmakten, esv.se

av

I linje med regeringens inriktning i budgetpropositionen för 2017 ska Försvarsmakten identifiera och vidta möjliga åtgärder som inom given ekonomisk ram kan öka krigsdugligheten hos krigsförbanden ytterligare, jämfört med planeringen i budgetunderlaget för 2017. Myndigheten ska i detta arbete utgå från en ökad användning av befintlig materiel som idag inte är förbandssatt i något av krigsförbanden. Försvarsmakten ska prioritera åtgärder för att höja krigsdugligheten hos de förband som har lägst krigsduglighet.

Försvarsmakten ska prioritera att krigsförbanden bemannas med krigsplacerad personal som har aktuell utbildning. Härvid ska möjligheten till repetitionsutbildning av totalförsvarspliktig personal beaktas. Övningsverksamhet med hela krigsförband ska i det fallet prioriteras. Försvarsmakten ska planera grundutbildningen för att kunna möjliggöra förbandsvis omsättning inom främst armén.

Inom arméstridskrafterna ska Försvarsmakten prioritera åtgärder för att kunna agera samtidigt med två brigader inom försvarsbeslutsperioden. Funktionsförbanden inklusive lednings- och logistikförbanden ska anpassas utifrån detta.Läs regleringsbrevet

Patriotmissiler för miljarder kan bli Sveriges nya luftvärn, svd.se

av

Sverige är på väg att göra en jätteinvestering i nytt luftvärn. Valet står mellan ett amerikanskt och ett europeiskt system och kostnaden är så hög att det sannolikt blir den största pågående försvarsaffären efter stridsflygplanet Gripen. Beslutet väntas i vår och det kommer att påverka Sveriges försvar de kommande 30–40 åren.

Sveriges luftvärn är starkt föråldrat samtidigt som Ryssland blir alltmer militärt aggressivt. Där ligger förklaringen till att regeringen, med stöd av en stor del av oppositionen, nu snabbt vill köpa in ett nytt system för luftvärn med medellång räckvidd.

Systemet ska framför allt användas till att skydda storstäder, flygbaser och andra viktiga militära anläggningar mot angrepp från luften. Det ska bli ett komplement till flygvapnets Gripenplan som kan agera på stora avstånd och till luftvärn med kort räckvidd…

Där ligger också ett av de stora problemen med inköpet. Det finns nämligen inte så många som kan leverera direkt och enligt FMV finns det bara två realistiska alternativ.

Det ena är amerikanska Patriot från försvarsindustriföretaget Raytheon. Det prövades första gången under Gulfkriget i början av 1990-talet och är det mest spridda systemet…

Det andra alternativet är europeiska SAMP/T som använder Aster-missiler. Systemet togs i bruk i början av 2000-talet och togs från början fram för att fartyg behövde skydd mot angrepp från luften. Läs artikel

En framgångsrik ämbetsman minns, Olof Santessons recension av boken ”Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst”

av

Inom akademien har ledamoten Hirdman skaffat sig en profil. Efterhand som det mörknade över Putins Ryssland framträdde han allt tydligare som opponent mot den allmänna svenska kritiken. Stridbar drar han sig inte från att gå emot vad han uppfattar som en illa eller felaktigt informerad opinion. De senaste åren har han lika kraftfullt ställt in sig i nejfalangen mot svenskt Nato-medlemskap. Hans beslutsamhet har dokumenterats i såväl Akademiens bok Nato – för och emot som samlingsskriften Bevara alliansfriheten – nej till Nato-medlemskap, båda 2014. När han nu presenterat sina hågkomster avslö­ jas inga nya ståndpunkter. Men han har en hel del att berätta inifrån svensk statsförvaltning och gör det med ett slags självklar kompetens.Läs recension

Löfven vill inte se EU krackelera, dn.se

av

2017 kan bli ett politiskt stormigt år som skakar om hela EU och även slår mot Sverige.

– Vi behöver ett EU som kan leverera, ett EU som krackelerar vore direkt dåligt för oss, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Han syftar bland annat på vad som skulle hända om högerpopulistiska Nationella Frontens Marine Le Pen vinner franska presidentvalet i maj…

Statsministern vill också ha besked om Trumps syn på Ryssland. Det finns en oro i Europa för att hans regering ska ha en mjukare syn på ryska aggressioner och annekteringen av Krim.

– För oss som litet land är det oerhört viktigt att vi står upp för internationell lag. Det vill vi höra från alla sidor, också från den amerikanska.

Löfven beskriver det telefonsamtal han hade med den blivande presidenten i november som ”positivt” och tycker att det var lätt att prata med Trump.

– USA är ett viktigt land och vi kommer att anstränga oss för att den relationen ska utvecklas…

Svenska diplomater och ministrar kommer att befinna sig i den världspolitiska hetluften mer än vanligt 2017 eftersom Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd. Det kräver bra relationer även med presidenter som Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.

– Vi kommer att bygga broar till de fem permanenta medlemmarna. Och vi vill driva våra teman: Jämställdhet, att bli bättre på att förebygga konflikter och på fredsbevarande insatser…

Tre högerpolitiker är de han nämner först i raden av dem han anser sig ha bäst relationer med – Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Finlands premiärminister Juha Sipilä och president Sauli Niinistö. Läs intervjun