Fria geografiska ytor, haha.
Det svenska Nato-motståndet blir bara svagare!
Kulturarbetaruppropet, haha.
Landets borgerliga ledarredaktioner har anlagt en formidabel bombmatta över tidningssidorna i en sällan sedd politisk kampanj; nu är det hög tid att vi här uppe i norr slutar krama Putin som om vi ingenting såg eller hörde av den ryska aggressionen; Nato-nej-sägarna är bakåtsträvare som inte förstår att världen har förändrats.Läs artikel.
Sverige behöver ett starkt och pålitligt försvar, skriver Anders G Johansson och Martin Odenö (båda M) i SLA 26/5. Och de menar att det är dags för M att återta ledartröjan i försvarspolitiken. Många tycker det. Två äldre damer (M?) frågade mig: Är det risk för krig? Det lilla vi får veta av tv och radio är att Ryssland rustar, flyger nära Sverige mm. Hur är det med Sveriges försvar? Räcker inte pengarna till försvaret, undrade de? Läs artikel.
Ett par tusen soldater och 115 flygplan från nio länder genomför just nu en stor militärövning i norra Norrland och i norra Norge och Finland. Det oroar många som frågar sig hur det går ihop med Sveriges alliansfrihet. Sex av deltagarländerna är Natoländer. Alliansfria är Sverige, FInland och Schweiz. Orsaken till att man väljer Nordkalotten är de väldiga ödemarker som finns här. I Centraleuropa skulle en övning av denna typ inte kunna genomföras, sägs det. Det låter fullt trovärdigt i mina öron. Läs artikel.
Den svenska neutralitetslinjen, den Bernadotteska, har varit framgångsrik men aldrig rät.
I Krimkrigets slutfas höll den svenska regeringen på att göra ett avsteg, men den så kallade novembertraktaten 1855, som ingicks med Storbritannien och Frankrike, hann aldrig bli verklighet. År 1863 ville Karl XV inskrida på Danmarks sida i konflikten med Preussen men hindrades av sin dynamiske finansminister, J. A. Gripenstedt, och regeringschefen Louis De Geer. Kungens planer på en dansk-svensk solidaritetspakt gick om intet.
Den svenska säkerhetspolitiken är ånyo föremål för debatt. Sedan försvaret deklarerades vara ett särintresse och resurserna krymptes samtidigt som organisationen gjordes om är den militära alliansfriheten förstås undergrävd. Den nu påbörjade nordiska militärövningen Arctic Challenge har satt relationen till NATO på agendan. En av de minst rörliga opinionerna i Sverige – synen på svenskt NATO-medlemskap – har faktiskt börjat röra sig, det är helt enkelt lite fler numera som vill gå med i NATO än förr. Läs artikeln.
Enligt den blivande nya försvarsministern Jussi Niinistö (Sannf) blir det sannolikt inga dramatiska förändringar i Finlands försvars- och säkerhetspolitik under hans ministerperiod.
– Den försvarspolitiska linjen har utformats av hela regeringen. En förändring jämfört med föregående regeringsperiod är ändå att den förra regeringen skar ned försvarsanslagen men en tiondel, medan denna regering i sin tur strävar efter att höja Finlands försvarsförmåga. Läs artikeln.
Staffan Danielsson sjunger med ett gökurs förutsägbarhet Natos lov i ännu ett debattinlägg. Men inte heller denna gång lyckas Centerns nyss avgångne försvarspolitiska talesperson klargöra hur ett Natomedlemskap skulle stärka vårt säkerhetspolitiska läge, skriver Valter Mutt (MP). Läs artikeln
Alliansfrihet och en utrikespolitik som säkrar trygghet trots minskat försvar är inte längre möjligt. Men vi får inte bli enögda: avspänning, nedrustning och samverkan måste förbli ledord – det skriver Olof Kleberg som läst en ny antologi med röster mot ett Nato-medlem.
Ryssland har annekterat Krim och sänt trupp in i östra Ukraina och därmed rivit upp den europeiska säkerhetsordning som etablerades 1975, för jämnt 40 år sedan, genom Helsingforsavtalet. Incidenterna i vårt närområde ökar.
Är Ryssland ett hot mot Sveriges säkerhet, och vore det i så fall en god idé att gå med i Nato – eller är fortsatt alliansfrihet i själva verket det bästa sättet att förebygga eventuella konflikter? Nya böcker reder ut huvudlinjerna i den på nytt uppblossade Natodebatten. Läs artikeln
”Ett svenskt Nato-medlemskap innebär att vi skulle bli indragna i en storkonflikt och riskerar att bli ett kärnvapenmål. Ligger detta i Sveriges intresse? Vänsterpartiets svar är nej”, skriver Stig Henriksson (V). Läs artikel
”På sikt är ett svenskt medlemskap i Nato den logiska konsekvensen av Riksdagens solidaritetsförklaring – och det även om Ryssland i det korta perspektivet skulle ogilla saken”, skriver Mikael Odenberg. Läs artikel
”Menar Stefan Löfven att Norge, Estland, Lettland och Litauen inte skulle bidra till Europas säkerhet?” Frågan ställs av riksdagsman Hans Wallmark, försvarspolitisk talesman för Moderata Samlingspartiet, inför en interpellationsdebatt i riksdagen som han själv har varit upphov till och vars syfte är att öka förståelsen för behovet av svensk Nato-anslutning (Sydsvenskan 26/5).